Författarna Monika Fagerholm och Merete Mazzarella startade i augusti en brevkampanj som fått publicitet och där medborgare som är intresserade av Finlands asylpolitik skickade brev och postkort till statsminister Juha Sipilä. Statsministern styrde över posten till mig eftersom det är inrikesministeriet som ansvarar för migrationsfrågor och samordningen av dem. Till utgången av oktober hade det kommit in drygt 700 brev och kort.

Skribenterna har varit oroade över Finlands skärpta asylpolitik och misstänkt att människor återsänds till länder där de är utsatta för livsfara. Det är viktigt och värdefullt att människor uttrycker sin oro - endast då kan vi svara på den. I Finland har vi traditionellt hjälpt människor i utsatt ställning. Det är rätt att skydda nödställda och dem som flyr ohållbara förhållanden.

Jag har tagit del av posten och också fått hjälp av mina kolleger vid ministeriet. Största delen av skribenterna tycker att Finland i sina åtgärder bör följa en mänskligare asylpolitisk linje än den som vi uppfattar genom de exempel som tagits upp i offentligheten. I denna blogg svarar jag gemensamt på dessa brev.

Staten bär ansvaret för sina medborgare - asyl är alltid en sista utväg

Som stat agerar Finland på ett mänskligt sätt, respekterar sina skyldigheter och avtal som ingåtts. Finlands migrations- och asylpolitik baserar sig på internationella avtal som är bindande för Finland, bland vilka de viktigaste är Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, Genèvekonventionen om flyktingars rättsliga ställning, konventionen om barnets rättigheter och konventionerna mot tortyr.

Den som i sitt hemland riskerar att utsättas för förföljelse eller tortyr återsänds inte. Varje asylbeslut behandlas individuellt. Beslutsfattandet i asylfrågor baserar sig på en opartisk prövning som beaktar varje persons individuella situation, principerna i flyktingrätten och aktuell landinformation.

I det finländska systemet för asylsökande behandlas människorna med värdighet, de får redan under ansökningsprocessen ett mångsidigt skydd och de tjänster de behöver. När det gäller dem som fått ett positivt beslut kanaliseras resurser i allt större utsträckning till integration.

Asyl ska skydda mot förföljelse som hotar i hemlandet

Behovet av asyl avgörs inte av en persons tidigare erfarenheter, utan avsikten med asyl är att skydda de människor som i framtiden är utsatta för hot i sitt hemland. Den som kan återvända till en annan del av sitt hemland får skydd i sitt eget land. Detta kallas internflyktsalternativ.

Internflykt betyder att flyktingar kan flytta till ett annat område i sitt eget land där de är i säkerhet för dem som utgör ett hot mot dem. Internflykt är ett etablerat begrepp i flyktingrätten och baserar sig på Genèvekonventionen om flyktingars rättsliga ställning.

I den internationella rätten är möjligheten att söka asyl alltid en sista utväg. I första hand ska man söka säkerhet i sin egen stat, om den kan erbjuda det. När det gäller Irak har Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i ett aktuellt avgörande konstaterat att de irakiska myndigheterna kan ge befolkningen tillräckligt skydd. Domstolen konstaterar att asylsökande kan återsändas till Irak och Bagdad.

Finlands asylpolitik måste stämma överens med asylpolitiken i andra EU-länder

Också Migrationsverkets landspecifika riktlinjer i fråga om asylsökandes ursprungsländer och ändringarna i riktlinjerna har väckt diskussion. Ändringarna i de landspecifika riktlinjerna ska inte förstås så att säkerhetssituationen i länderna i fråga snabbt skulle ha förbättrats, utan det är den långsiktiga utvecklingen i utreseländerna som beaktas. Riktlinjerna baserar sig på landinformation som samlas in från olika källor och på domstolarnas avgöranden.

I Finland genomförs ett asylpolitiskt åtgärdsprogram som hela regeringen har godkänt. Bakom den nuvarande asylpolitiken ligger också ett behov av att förenhetliga beslutsfattandet i asylfrågor med andra EU-medlemsländer så att Finland inte ter sig mera lockande än andra länder med tanke på att söka asyl.

Långsiktigt beslutsfattande

Antalet asylsökande ökade snabbt i Europa i fjol. Ökningen beror på många olika faktorer. Den huvudsakliga orsaken är att antalet flyktingar i världen har ökat på grund av utdragna konflikter. Situationen var på många sätt ny för Finland. Som civiliserad rättsstat har vi i den här situationen inte kunnat fly vårt ansvar.

Alla som blivit utsatta för förföljelse har enligt FN:s konvention om mänskliga rättigheter rätt att söka internationellt skydd i ett annat land om det egna landet inte kan erbjuda skydd. Varje samhälle har dock sin förmåga och sina begränsningar att erbjuda skydd.

Inför svåra frågor i den snabbt föränderliga världen är det viktigt att vår politik är långsiktig och baserar sig på fakta. Detta styr också regeringens beslutsfattande.

Jag vill ännu både på statsministerns vägnar och för egen del tacka för att ni tagit kontakt. Såsom jag konstaterade i början, uppskattar jag allas era synpunkter väldigt mycket.

Jag önskar er en trygg fortsättning på hösten. Låt oss ta hand om oss själva och andra.