Ofta ställda frågor

  • Vem är asylsökande?

    En asylsökande är en person som ansöker om internationellt skydd. Internationellt skydd kan en person få, om det finns en grundad anledning att tro att han eller hon blir förföljd (på grund av ursprung, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällelig grupp eller på grund av sin politiska åsikt) eller råkar i annan verklig fara i sitt hemland eller det land där han eller hon stadigvarande är bosatt. I ett sådant fall beviljas personen uppehållstillstånd på grund av asyl eller alternativt skydd.

    Läs mera om hur man ansöker om asyl på Migrationsverkets webbplats

     

  • Får alla asylsökande stanna i Finland?

    Alla asylsökande uppfyller inte kraven för att få internationellt skydd och då får de inte stanna i landet. Av de beslut om asyl som fattats åren 2015–2016 har cirka 26 procent varit sådana där asyl har beviljats. Det förutsätts att en sökande som fått avslag på sin asylansökan avlägsnar sig ur landet.

    De sökande kan få stöd för frivillig återresa. Om en sökande inte frivilligt avlägsnar sig, återsänder myndigheterna honom eller henne till hemlandet. Återsändande förutsätter samförstånd med den mottagande staten. I allmänhet lyckas detta, men vissa stater tar inte i alla fall emot en medborgare som ska återsändas. Då kan det hända att personen stannar i Finland, men hans eller hennes vistelse i landet är olaglig och samhället ger bara den allra nödvändigaste hjälpen.

    Läs mer om frivillig återresa och återvändande

  • Från vilket land kommer flest asylsökande?

    Största delen av asylsökandena kommer från Irak, Syrien eller Afghanistan.

  • Varför är största delen av de asylsökande unga män?

    Ofta sänder man den familjemedlem som har den största sannolikheten att klara av den farliga resan till Europa. En tanke kan också vara att unga män har de bästa möjligheterna att få arbete och på så sätt hjälpa sin familj.

  • Vad är en flyktingförläggning?

    En flyktingförläggning är en plats där den som ansöker om asyl väntar på att ansökan ska behandlas. Antalet flyktingförläggningar beror på antalet asylsökande. Bland flyktingförläggningarna finns det också enheter som är särskilt avsedda för barn som kommit utan vårdnadshavare.

    I Finland finns för närvarande cirka 51 verksamma enheter som är avsedda för fullvuxna och familjer, och dessutom cirka 20 enheter som är avsedda för minderåriga.

    Nya flyktingförläggningar öppnas på olika håll i Finland. Största delen av flyktingförläggningarna upprätthålls av Finlands Röda Kors.

  • Vad ger flyktingförläggningen orten?

    I diskussioner på nätet rör sig många rykten och oro för hur en flyktingförläggning förändrar livet på orten. Till exempel är man orolig för att brottsligheten ska öka, fastän grundandet av flyktingförläggningar enligt polisen inte har haft några verkningar på brottsstatistiken i områdena. Flyktingförläggningen ger området arbetsplatser och företagen i området flera kunder.

    Migrationsverket har utarbetat svar på de allmännaste frågorna

     

  • Vilka tjänster har en asylsökande rätt till?

    Medan en asylsökande väntar på beslut omfattas han eller hon av mottagningssystemet och har rätt till mottagningstjänster. Bestämmelser om tjänsterna finns i mottagningslagen. Flyktingförläggningen ordnar inkvartering, ekonomiskt stöd och annan omsorg enligt lagen för den asylsökande.

    Mera om de olika tjänsterna finns på Migrationsverkets webbplats

     

  • Hur mycket kostar det att ta emot en asylsökande?

    Det kostar i medeltal cirka 22 000 euro per år att inkvartera en asylsökande i en flyktingförläggning.

  • Hur länge räcker det att fatta ett beslut om asyl?

    Hur länge det räcker att fatta ett asylbeslut beror på den sökande. Behandlingstiden var cirka 8 månader år 2016.

  • Med vilka länder har Finland återsändningsavtal?

    Det finns två slags avtal om återtagande, dvs. s.k. återsändningsavtal: Europeiska unionens återtagandeavtal och bilaterala återtagandeavtal. Dessutom finns det andra avtal och samförståndsavtal som gäller återtagande.

    Läs mera om återsändningsavtalen

     

  • Vad kostar återsändningsflygen?

    Utgångspunkten är att den som ska återsändas alltid själv betalar sin resan, om han eller hon har pengar. I annat fall är det samhället som måste stå för kostnaderna för återsändningen.

    Polisen har till sitt förfogande ett förslagsanslag för återsändande, och det kan användas för att verkställa beslut om avvisning eller utvisning. I fjol användes cirka 3 miljoner euro på återsändningar.

    Kostnaderna för återsändningsflyg varierar enligt avstånd, antalet personer som ska återsändas och flygplanstyp. När man talar om charterflyg, med vilka flera ibland till och med tiotals personer återsänds på en gång, varierar flygkostnaderna mellan 20 000 och 200 000 euro.

    Polisens pressmeddelande (29.2.2016): Poliisi vastaa kielteisen turvapaikkapäätöksen saaneiden maasta poistamisesta ja erityisesti tukee Suomeen tulleiden omaehtoista paluuta

     

  • Hur mycket finansiellt stöd får en asylsökande?

    Mottagningspenningens grunddel är maximalt 312,23 euro (1.1.2017).

    Det ekonomiska stödet är avsett för den asylsökandes nödvändigaste basbehov, såsom mat och kläder.

    Läs mera om mottagningspenningen på Migrationsverkets webbplats

     

  • Vad händer om en asylsökande gör sig skyldig till ett allvarligt brott i Finland?

    Om en asylsökande är misstänkt för ett brott i Finland, inleder polisen alltid en normal brottsutredning. Beroende på hur allvarlig gärningen är kan den misstänkte häktas för den tid som utredningen pågår. Den som har begått ett brott straffas alltid enligt de finska lagarna oberoende av gärningsmannens bakgrund.

    Asylprocessen ska genomgås oberoende av om sökanden har gjort sig skyldig till brott i Finland eller inte. I bakgrunden finns utöver den nationella lagstiftningen också FN:s flyktingavtal, EU-direktiv och även Finlands grundlag. Om en sökande är i behov av asyl (internationellt skydd), försvinner inte skyldigheten att ge internationellt skydd, också om personen skulle begå ett brott i Finland.

    Om en person inte är i behov av internationellt skydd, kan uppehållstillstånd övervägas på andra grunder. Det att personen har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott beaktas i denna övervägning och man kan låta bli att bevilja uppehållstillstånd på grund av brottet. Ett brott beaktas också när det övervägs hur långt inreseförbud som ska ges en person som har fått avslag på sin asylansökan.

    I alla situationer ska förbudet mot återsändande beaktas. Ingen får återsändas till ett land där han eller hon löper en allvarlig risk att utsättas för dödsstraff, tortyr eller andra former av omänsklig eller förnedrande bestraffning eller behandling. Det finns absoluta och bindande bestämmelser om detta förbud mot återsändande i flera internationella avtal, EU-lagstiftningen och Finlands nationella lagstiftning.

    Ministern eller ministeriet kan inte ingripa i enskilda asylansökningar.

  • Varför agerar Norge på ett annat sätt än Finland?

    Förutom internationella avtal är också EU-lagstiftningen, såsom direktivet som gäller definitionen av begreppet flykting och direktivet om asylförfaranden, förpliktande för Finland. I dessa direktiv föreskrivs bl.a. om kriterierna för beviljande av flyktingstatus och status som alternativt skyddsbehövande samt om förfarandena i samband med handläggningen av ansökningar. Norge hör inte till Europeiska unionen varför dessa direktiv inte är bindande för landet. De internationella skyldigheterna gällande mänskliga rättigheter och de förbud mot återsändande som ingår i dem är dock bindande för Norge.

  • Varför måste Finland ta emot asylsökande?

    Internationella överenskommelser och EU-rättsakter i anslutning till det gemensamma europeiska asylsystemet förpliktar Finland och andra EU-länder att ta emot asylansökan och ge internationellt skydd till dem som behöver det.

  • Vilket land ansvarar för behandlingen av asylansökan (den s.k. Dublinförordningen)?

    Huvudprincipen i Dublinförordningen är att en sökandes asylansökan endast utreds i en stat. Denna stat kan vara en EU-medlemsstat, Norge, Island, Schweiz eller Liechtenstein. Genom förordningen påförs asylsökanden inga direkta skyldigheter, utan förordningen förpliktar staten att ta emot eller återta en asylsökande om staten enligt förordningen är ansvarig för behandlingen av ansökan.

    Förordningen innehåller de grunder enligt vilka den stat som har ansvaret för behandlingen av ansökan fastställs. Grunderna tillämpas i den ordning som nämns i förordningen. Den ansvariga staten utreds av det land där sökanden har lämnat in sin första asylansökan. Ansvarsgrunderna är följande:

    • den stat där sökanden (under vissa förutsättningar) har familjemedlemmar
    • den stat som har beviljat sökanden uppehållstillstånd eller visum (som är giltigt eller har gått ut inom en viss tidsfrist)
    • den stat vars yttre gräns sökanden utan tillstånd har överskridit från ett tredjeland
    • om det sistnämnda inte kan tillämpas och sökanden har rest in på en medlemsstats territorium utan tillstånd eller hans eller hennes sätt att resa in inte kan fastställas, den stat där sökanden har vistats en period på minst fem månader
    • om sökanden på det sätt som nämns ovan har vistats under tidsperioder på minst fem månader i flera medlemsstater, den stat där han eller hon senast vistats

    Om ingen av de ansvarsgrunder som nämns ovan inte kan tillämpas, är den stat där asylansökan har gjorts ansvarig. Om sökanden senare gör en ny ansökan i någon annan stat, måste den ansvariga staten återta sökanden. Förordningen innehåller också särskilda bestämmelser om fastställande av den ansvariga staten när sökanden är en ensamkommande underårig.

    Migrationsverket ska i sin begäran om återtagande eller mottagande lägga fram de bevis med stöd av vilka verket anser att den stat som tar emot begäran är ansvarig. Om svaret på begäran är positivt, avvisas ansökan, och sökanden avvisas till den ansvariga staten.

  • Varför avvisas asylsökande inte till Sverige?

    Om en person ansöker om asyl i Finland, ska personens ansökan behandlas och personen inkvarteras på en flyktingförläggning. Förfarandet inleds med att den stat som är ansvarig för att behandla ansökan utreds. Grunderna för detta finns i EU:s förordning om bestämmandet av den ansvariga staten, dvs. i den s.k. Dublinförordningen. Sverige har ansvaret för att behandla ansökan endast om någon av de grunder som nämns i förordningen lämpar sig för sökandens situation. Dessutom har Sverige skyldighet att återta sökanden om han eller hon före ankomsten till Finland har ansökt om asyl i Sverige och om Sverige har ansvaret för att behandla ansökan. En person kan inte avvisas till Sverige enbart på den grunden att man vet att han eller hon har anlänt via Sverige. Ett land är inte skyldigt att ta ansvar för en asylsökande enbart på grund av att denna kommit över EU:s inre gränser och rest igenom landet.