Vem kan återsändas och hur?

Finlands praxis med återsändanden tål internationell jämförelse. Från Finland har man i flera års tid återsänt människor som inte har förutsättningar för laglig vistelse i Finland. Med dessa avses bl.a. personer som fått avslag på sin asylansökan eller personer som på grund av brott fått beslut om avvisning eller utvisning.

I fjol var antalet chartrade flyg för återsändande 30. I år är antalet flyg hittills 6 (april 2017). Största delen av återsändandena genomförs med normala reguljärflyg. I Finland är det polisen som svarar för återsändandena.

  • Vem återsänder Finland?

    Varje asylbeslut undersöks individuellt. Asylprocessen och beslutsfattandet i asylfrågor i Finland grundar sig på EU-lagstiftningen och internationella fördrag. I utlänningslagen har man beaktat grundlagen, de mänskliga rättigheterna och förbudet mot återsändande. Migrationsverket är bundet att följa utlänningslagen när det fattar beslut om asyl.

    Den som i sitt hemland riskerar att utsättas för förföljelse eller tortyr återsänds inte. Människor återsänds inte heller mitt i striderna. Beslutsfattandet i asylfrågor baserar sig på en individuell prövning som beaktar var och ens personliga situation, principerna i flyktingrätten och aktuell landinformation.

    Alla har dock inte förutsättningar att få asyl eller annat internationellt skydd i Finland.

    Kön, ålder eller yrke är inte i sig tillräckliga grunder för att få asyl. Det är bra att komma ihåg att avsikten med beviljande av internationellt skydd i enlighet med utlänningslagen inte är att erbjuda alla ett liv enligt den rådande levnadsstandarden i exempelvis Finland, utan att ge skydd till de personer som i sitt hemland är utsatta för personlig förföljelse. Avsaknad av visioner hos den unga befolkningen, fattigdom och ekonomiska problem är dessutom problem i många länder, såsom i Afghanistan, men de utgör inte en grund för beviljande av internationellt skydd.

    Om en person inte uppfyller kraven för att få asyl, får han eller hon avslag på sin asylansökan och måste återvända hem. Varje sökande får överklaga beslutet hos förvaltningsdomstolen.

    Polisen verkställer endast sådana återsändanden där avslagsbeslutet är verkställbart och utlänningen inte längre har rätt att vistas i Finland. I ett sådant fall erbjuds personen alltid först möjligheten till frivillig återresa.

  • Återresa frivilligt, under tillsyn eller med följeslagare?

    En person som inte har förutsättningar att beviljas asyl erbjuds alltid i främsta hand frivillig återresa. Det är det mänskligaste sättet och den bästa lösningen med tanke på den som återvänder. Cirka 200 personer utnyttjar denna möjlighet varje månad.

    Internationella migrationsorganisationen IOM är Migrationsverkets samarbetspartner när det gäller frivillig återresa. Returbiljetterna betalas till den som återvänder och det finns ofta någon från det lokala IOM-kontoret som tar emot den återvändande. Det är också möjligt att den som återvänder får ekonomiskt eller materiellt stöd för att börja livet i hemlandet på nytt. Med hjälp av stödet kan man t.ex. börja studera eller man kan använda stödet för att grunda ett småföretag.

    Om utlänningen vägrar återvända frivilligt, överförs ansvaret för uppgiften till polisen. Polisen har en lagstadgad skyldighet att se till att det inte vistas sådana människor i Finland som inte har laglig rätt till det.

    Polisen kan återsända en person antingen under tillsyn eller med följeslagare. Största delen av de återsändanden som genomförs av polisen sker med normala reguljärflyg. En del av flygen för återsändande är chartrade flyg på vilka ett tillräckligt antal poliser är med för att trygga säkerheten. Ett s.k. tvångsåtersändande, dvs. återsändande med följeslagare, är alltid en sista utväg om något annat sätt inte är möjligt. Ofta är återsändanden med följeslagare inte förknippade med något tvång och därför ger termen tvångsåtersändande en felaktig bild: den återvändande kan t.ex. resa helt frivilligt, men han eller hon kan utgöra en fara för sig själv eller äventyra flygsäkerheten, varvid polisen förordnar följeslagare.

    Diskrimineringsombudsmannen övervakar återsändanden och kan vid behov också komma med på flyget.

    Återsändandet kan dröja bl.a. av hälsoskäl. Då kan personen beviljas tillfälligt uppehållstillstånd.

    Läs mer om återsändanden som genomförs av polisen i polisinspektör Mia Poutanens blogg (på finska).

  • Bryter Finland mot förbudet mot återsändande?

    Nej. Förbudet mot återsändande ingår i grundlagen och därigenom utlänningslagen samt i internationella avtal som Migrationsverket iakttar när det fattar asylbeslut. Enligt förbudet mot återsändande får ingen sändas till ett land där han eller hon hotas av dödsstraff, tortyr, förföljelse eller någon annan omänsklig behandling eller behandling som kränker människovärdet.

    Förbudet mot återsändande beaktas i varje fas av processen:

    • Migrationsverket beaktar förbudet mot återsändande när asylbeslut fattas.
    • Förvaltningsdomstolen beaktar förbudet mot återsändande när sökandens besvär över ett avslagsbeslut behandlas.
    • Polisen beaktar förbudet mot återsändande innan en utlänning som fått avslag på sin ansökan återsänds.

    Det finns absoluta och bindande bestämmelser om förbudet mot återsändande i flera internationella avtal, EU-lagstiftningen och Finlands nationella lagstiftning.

  • Vad innebär internflykt?

    Även om en person inte kan återvända till sin hemort, kan han eller hon enligt flyktingrätten under vissa förutsättningar flytta till ett annat område i sitt eget land. Detta kallas internflykt och möjligheten till den avgörs separat för varje sökande. Internflykt ingår i EU-rättsakter och utlänningslagen.

    När det gäller t.ex. Afghanistan är de stora städerna Kabul, Herat och Mazar-i-Sharif möjliga föremål för internflykt för personer som kommer från stridsområden (6.4.2017). Internflykt tillämpas inte t.ex. på en person som i och med återvändandet hamnar i en utsatt ställning. I sådana fall får personen uppehållstillstånd och han eller hon får stanna i Finland. Bedömningen är alltid individuell.

  • Hur främjas frivillig återresa?

    Migrationsverket har publicerat informationsmaterial om frivillig återresa på 11 språk för att så många som möjligt kan få information på sitt eget språk.

    Vid förläggningar anställs dessutom 15 personer som ger rådgivning om frivillig återresa och ger anvisningar till dem som är intresserade. Myndigheternas önskemål är att också kommunerna, FPA, organisationerna och kyrkan ger information om möjligheten till frivillig återresa när de möter människor som inte har uppehållstillstånd.

    I samband med att polisen delger ett negativt beslut informeras den som fått beslut om återsändande om möjligheten till frivillig återresa.

    Mer information om frivillig återresa på Migrationsverkets webbplats och IOM:s webbplats (på finska).

  • Hurdana riktlinjer har regeringen dragit upp för återsändanden?

    I det åtgärdsprogram som ministerarbetsgruppen för migration publicerade i december drogs det upp riktlinjer för förebyggande av olaglig vistelse i landet. I programmet ingår åtgärder som för sin del bidrar till att säkra att återsändandena lyckas:

    • Intensifierat samarbete: myndigheter, kommuner, organisationer och kyrkan.
    • Tryggande av informationsutbytet mellan myndigheterna samt en gemensam lägesbild för återsändanden och olaglig vistelse i landet.
    • Ökad medvetenhet om möjligheten till frivillig återresa.
    • Överenskommelse om arrangemangen kring återresa i synnerhet med Irak, Afghanistan och Somalia.
    • Stöd till lyckade återsändanden bl.a. genom att öka kapaciteten för tagande i förvar.
    • Dessutom följs och förebyggs olaglig sysselsättning.

    Bl.a. inrikesministeriet har i mars beslutat att inrätta en samordningsgrupp för återresa. Gruppen ska säkerställa att återsändandena fungerar och garantera kvaliteten på dem. Gruppen följer utvecklingen av antalet personer som återsänds och genomförda återsändanden. Dessutom säkrar gruppen att de överenskomna åtgärderna framskrider och att avtalen om återsändande fungerar. Samtidigt ser gruppen till att processen för återsändanden är sådan som lagen förutsätter och säkerställer för Finlands del att de avtal som ingåtts med utreseländernas myndigheter iakttas.

    I gruppen deltar förutom inrikesministeriet också Migrationsverket, Polisstyrelsen, Gränsbevakningsväsendet och Internationella migrationsorganisationen IOM.

    Regeringens åtgärdsplan för förebyggande och hantering av olaglig vistelse i landet

  • Återsänder andra EU-länder människor till Afghanistan?

    Ja. Förutom Finland återsänder också t.ex. Tyskland, Storbritannien, Sverige, Belgien och Frankrike människor till Afghanistan. På begäran av medlemsländerna undertecknade Europeiska unionen och Afghanistan i höstas dokumentet Joint Way Forward som gäller återsändanden. EU-länderna strävar efter att genomföra återsändanden till Afghanistan, men de har inte alltid lyckats.

    Se Migrationsverkets pressmeddelande (6.4.2017): Hela Afghanistan är inte i krig och återsändning är möjlig

  • Vad baserar sig bedömningarna om ländernas säkerhet på?

    Migrationsverkets bedömningar om säkerhetssituationen i olika länder baserar sig på olika källor, t.ex.:

    • FN:s flyktingorganisation UNHCR
    • internationella och lokala människorättsorganisationer
    • frivilligorganisationer, forskningsinstitut, landinformationstjänster i andra länder och internationella nyhetsbyråer.

    Vid sidan om offentliga källor får landinformationsenheten aktuell information om utreseländer i synnerhet via Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO), i myndighetssamarbete med EU-ländernas landinformationsexperter och vid landmöten som gäller olika länder.

    Exempelvis resemeddelandena som utrikesministeriet ger ut kan inte direkt jämföras med den landinformation som Migrationsverket använder eftersom bedömningarna i regel gäller olika människogrupper. Utrikesministeriets resemeddelanden gäller de finländare som överväger att resa utomlands, och de framhäver risker som riktas just mot utlänningar.

    Säkerhetssituationen kan variera väldigt mycket från land till land beroende på om det gäller landets egna medborgare eller utlänningar som reser dit. Ett land kan vara tryggt för en turist medan en medborgare i landet kan vara utsatt för t.ex. politisk förföljelse.

    Se Migrationsverkets pressmeddelande (6.4.2017): Hela Afghanistan är inte i krig och återsändning är möjlig

  • Hur ofta uppdateras säkerhetsbedömningarna?

    En skriftlig separat nationell bedömning görs halvårsvis, men de enskilda ansökningarna behandlas och avgörs alltid på basis av aktuell information om utreselandet. Informationen produceras av forskare för information om utreseländer. Också förvaltningsdomstolens och högsta förvaltningsdomstolens beslutspraxis tas omedelbart i beaktande när nya ansökningar avgörs.

  • Får gravida kvinnor, barn och sjuka särbehandling vid återsändandet?

    Om man kan se att den som ska återsändas är gravid eller om hon själv berättar att hon är gravid, konsulterar polisen en läkare om huruvida det överhuvudtaget är tryggt att hon tar flyget. Barn bemöts alltid enligt ålder och utvecklingsnivå, och de hänvisas alltid i första hand till assisterad frivillig återresa.

    Polisen ska genomföra återsändandet när det är möjligt på ett tryggt sätt. Det finns inte något EU-land där asyl automatiskt beviljas t.ex. alla som är under 18 år.

    Återsändandet kan dröja bl.a. av hälsoskäl. Då kan personen beviljas tillfälligt uppehållstillstånd.

  • Vad gör Finland för att stödja utreseländerna?

    Finland bär sitt ansvar för att hitta en lösning på den globala flyktingkrisen. Exempelvis stödjer Finland både nationellt och som en del av Europeiska unionen olika projekt för återuppbyggnad av samhällen och demokratin i utreseländerna, så att människor inte ska vara tvungna att lämna sitt hemland. Bl.a. i Irak, Afghanistan och Somalia pågår flera krishanteringsinsatser där finländare är med och hjälper.