Syftet med reformen av räddningsväsendet är förbättrad service

Enligt lagen om ordnande av räddningsväsendet, som godkändes i juni 2021, ordnas räddningsväsendet från ingången av 2023 av välfärdsområdena och Helsingfors stad. Välfärdsområdena och Helsingfors stad ansvarar också för ordnandet av social- och hälsovården inom sina områden. Till utgången av 2022 fanns det i Finland 22 räddningsverk som upprätthålls av kommunerna.

I reformen tryggas ett nära samband mellan räddningsväsendet och social- och hälsovården för att skapa synergifördelar inom den prehospitala akutsjukvården. För invånarna syns reformen av räddningsväsendet i form av förbättrade och enhetligare tjänster.

Räddningsverken sköter de praktiska räddningsuppgifterna inom sitt område. Utöver räddningsverksamheten kan räddningsverken sköta uppdrag i anslutning till första insatsen och den prehospitala akutsjukvården om de har kommit överens om detta med hälsomyndigheterna.

Räddningsväsendet revideras som en del av social- och hälsovårdsreformen

I och med reformen överfördes ordnandet av räddningsväsendet från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdena och Helsingfors stad vid ingången av 2023. Den regionala indelningen i välfärdsområden baserar sig i huvudsak på den nuvarande landskapsindelningen. Landskapet Nyland omfattar dock fyra välfärdsområden, och dessutom sköter Helsingfors stad välfärdsområdets uppgifter inom sitt område.

Välfärdsområdena ansvarar för ordnandet av både social- och hälsotjänsterna och räddningsväsendet inom sitt område. Räddningsverken kan fortfarande producera prehospital akutsjukvård för hälso- och sjukvården. Räddningsväsendet är dock fortfarande en separat sektor som fungerar parallellt med social- och hälsovårdsväsendet. För närvarande sköter räddningsverken cirka 500 000 brådskande uppdrag i anslutning till den prehospitala akutsjukvården. 

Den statliga styrningen förstärks

Genom reformen blir statens styrning i räddningsväsendet starkare. En starkare nationell styrning förbättrar produktionen av allt enhetligare och på så sätt mer likvärdiga tjänster inom räddningsväsendet i hela landet. Ett av syftena med reformen är dessutom att utveckla räddningsväsendets verksamhet som ett riksomfattande system.

Statsrådet fastställer räddningsväsendets riksomfattande strategiska mål för en fyraårsperiod. Statsrådet kan också besluta om att vissa av räddningsväsendets specialuppgifter samlas i ett eller flera välfärdsområden.

Inrikesministeriet styr ordnandet av välfärdsområdenas och Helsingfors stads räddningsväsende. Styrningsförhandlingar som gäller ordnandet av räddningsväsendet kommer att föras årligen mellan välfärdsområdena och inrikesministeriet. I anslutning till inrikesministeriet inrättas dessutom en delegation för räddningsväsendet. De ministerier som ansvarar för styrningen av välfärdsområdena deltar i delegationen, likaså välfärdsområdena. 

Regionförvaltningsverken övervakar och gör en bedömning av räddningsväsendet sant av dess servicenivå, som ska motsvara de nationella, regionala och lokala behoven samt olycksriskerna.

Den riksomfattande beredningen sker i nära samarbete mellan ministerierna

Överföringen av räddningsväsendet och social- och hälsovårdsväsendet till välfärdsområdena sker i nära samarbete mellan inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet.

Om den statliga styrningen av välfärdsområdenas räddningsväsende föreskrivs i lagen om ordnande av räddningsväsendet.

Beredningen

Riksdagens godkände lagförslagen den 23 juni 2021 och lagarna trädde i kraft den 1 juli 2021. Organiseringsansvaret överfördes till välfärdsområdena vid ingången av 2023.