Redogörelse: Regeringen svarar på nya hot genom att stärka myndigheternas funktionsförmåga

Inrikesministeriet 19.5.2016 13.42
Pressmeddelande

Myndigheterna har identifierat nya hot mot Finlands inre säkerhet, och den säkerhetspolitiska omgivningen har ändrats permanent. Nya hot utgörs av t.ex. de försämrade relationerna mellan Ryssland och väst, omfattande olaglig inresa samt hybrid- och cyberhot. Samtidigt kvarstår de gamla hoten. Det finns tecken på att människornas trygghetskänsla minskar. För att stoppa den negativa utvecklingen stärker regeringen säkerhetsmyndigheternas funktionsförmåga. Samtidigt kräver de knappa resurserna att verksamheten anpassas och myndigheternas uppgifter prioriteras.

Den nya säkerhetssituationen kännetecknas av att den inre och yttre säkerheten inte längre kan åtskiljas. Hoten är komplicerade och ändras i snabb takt, förutsägbarheten har minskat. Någon förbättring finns inte inom synhåll.

Regeringen lämnade i dag den 19 maj statrådets redogörelse för den inre säkerheten till riksdagen. Redogörelsen utarbetades nu för första gången.

Bättre säkerhet kräver många händer, prioritering och teknologi

I redogörelsen förbinder sig regeringen att trygga de tjänster som rör den inre säkerheten och rättsvården samt myndigheternas funktionsförmåga i hela landet. Det betyder att man ser till att det finns tillgång till brådskande larmtjänster, att östgränsen bevakas på en grundnivå och att gränstrafiken är säker. Minskningen av antalet poliser ska stoppas och antalet stabiliseras på en nivå av ca 7 000 poliser före utgången av 2020. Antalet årsverken vid Nödcentralsverket stabiliseras på den nuvarande nivån av ca 600 årsverken. Övervakningen av östgränsen stärks med sammanlagt 160 gränsbevakare. De fem landskap som upprätthåller ett universitetssjukhus ska ha ansvaret för organiseringen av räddningsväsendet inom det samarbetsområde de hör till.

Myndigheterna med ansvar för den inre säkerheten har under de senaste åren anpassat sin verksamhet till de minskade resurserna. Prioritering krävs fortfarande. Polisen får exempelvis kännedom om så många brott och säkerhetshot att resurserna inte räcker till för att ta itu med dem på ett sätt som uppfyller medborgarnas förväntningar. I redogörelsen föreslås att prioriteringarna i polisverksamheten slås fast i det politiska beslutsfattandet.

De möjligheter som teknologin erbjuder utnyttjas. Aktörerna inom den inre säkerheten blir fram till 2020 föregångare i att utveckla förfaranden och utnyttja nya teknologier. Målet är att utveckla användarorienterade elektroniska tjänster som förbättrar produktiviteten.

Intressentgrupper ska medverka i beredningen av strategin

Redogörelsen bereddes inom inrikesministeriets förvaltningsområde. Förutom poliser, brandmän, gränsbevakare och nödcentralsjourhavande behövs ett övergripande samarbete mellan myndigheter, frivilligorganisationer, företag och talrika andra aktörer för att säkerheten i Finland förbättras. Härnäst ska man inleda beredningen av en förvaltningsövergripande strategi för den inre säkerheten. Intressentgrupper, t.ex. frivilligorganisationer och näringslivet, inbjuds att i stor utsträckning medverka i detta arbete. Strategin ska vid sidan av regeringsprogrammet styra verksamheten inom hela förvaltningsområdet under de kommande åren. Den ska också fungera som en vägkarta till regeringsprogrammets mål att Finland ska bli världens tryggaste land.

Andelen uppklarade brott har gått ner och extremiströrelsers verksamhet har blivit synligare

Statistiskt sett är Finland fortfarande ett mycket tryggt land. Exempelvis brottsnivån är låg i internationell jämförelse, och antalet brott har minskat sedan 1990-talet. Utvecklingen är dock inte enligt alla mätare positiv. T.ex. andelen uppklarade brott har gått ner. Endast ca vart tredje egendomsbrott blir uppklarat. Om förövaren inte är känd inledningsvis, blir omkring hälften av våldtäkterna och nästan två av tre fall av misshandel ouppklarade.

Rasism, hatbrott och de våldsamma extremiströrelsernas verksamhet har blivit synligare. Hotet om terrorism har ökat också i Finland. Hotet ökar av att personer som deltagit i strider i konfliktområden anländer eller återvänder till Finland samt av att antalet personer som är intresserade av extremiströrelser ökar och att de rekryteras till radikal verksamhet. Det har uppstått organiserade stödstrukturer för terrorism i Finland och kontakterna från Finland till terroristiska aktörer utomlands har ökat.

Mera om redogörelsen på inrikesministeriets webbsidor: www.intermin.fi/sv/utveckling/redogorelsen

Ytterligare information

Harri Martikainen, utvecklingsråd, tfn 029 548 8512, [email protected]
Päivi Nerg, kanslichef, tfn 050 456 2012, [email protected]