Frågor och svar om asylsökandes nya ansökningar

Vad är en ny ansökan?

Med ny ansökan avses enligt utlänningslagen en ansökan om internationellt skydd som en utlänning lämnar in efter att ha meddelats ett lagakraftvunnet beslut av Migrationsverket eller förvaltningsdomstolen på sin tidigare ansökan medan han eller hon fortfarande vistas i landet eller efter att ha fått ett beslut har lämnat landet för en kort tid. Med ett lagakraftvunnet beslut avses ett beslut i vilket ändring inte längre kan sökas genom ordinära rättsmedel.

Som en ny ansökan betraktas inte en ansökan som har lämnats in efter att Migrationsverket har fattat ett beslut om att ansökan ska förfalla eftersom sökanden antingen har försvunnit eller lämnat landet.

En ny ansökan kan lämnas in endast när en tidigare ansökan har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut. Om sökanden vill lämna in en ny ansökan efter att av Migrationsverket ha fått ett beslut som ännu inte har vunnit laga kraft (dvs. att besvärstiden pågår), anvisas sökanden att i första hand söka ändring i beslutet. Som en ny ansökan kan också betraktas en ansökan som lämnas in efter att en tidigare ansökan har avvisats utan prövning eller efter att ärendet har avskrivits för att sökanden dragit tillbaka sin ansökan.

Varför lämnas nya ansökningar in?

Med ny ansökan avses enligt utlänningslagen en ansökan om internationellt skydd som en utlänning lämnar in efter att ha meddelats ett lagakraftvunnet beslut av Migrationsverket eller förvaltningsdomstolen på sin tidigare ansökan medan han eller hon fortfarande vistas i landet eller efter att ha fått ett beslut har lämnat landet för en kort tid. Med ett lagakraftvunnet beslut avses ett beslut i vilket ändring inte längre kan sökas genom ordinära rättsmedel.

Som en ny ansökan betraktas inte en ansökan som har lämnats in efter att Migrationsverket har fattat ett beslut om att ansökan ska förfalla eftersom sökanden antingen har försvunnit eller lämnat landet.

En ny ansökan kan lämnas in endast när en tidigare ansökan har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut. Om sökanden vill lämna in en ny ansökan efter att av Migrationsverket ha fått ett beslut som ännu inte har vunnit laga kraft (dvs. att besvärstiden pågår), anvisas sökanden att i första hand söka ändring i beslutet. Som en ny ansökan kan också betraktas en ansökan som lämnas in efter att en tidigare ansökan har avvisats utan prövning eller efter att ärendet har avskrivits för att sökanden dragit tillbaka sin ansökan.

Avvisas ansökan alltid utan prövning om sökanden redan i samband med en tidigare ansökan hade kunnat lägga fram den grund som han eller hon anger för sin nya ansökan?

Nej. Enligt den ändring av utlänningslagen som träder i kraft den 1 juni 2019 är en förutsättning för att en ny ansökan tas upp till prövning att ansökan innehåller eller att det i ärendet har kommit fram sådana nya fakta eller uppgifter som på ett avgörande sätt bidrar till att sökanden bör beviljas internationellt skydd. Dessutom förutsätts det att sökanden av orsaker som inte beror på honom eller henne själv inte i samband med behandlingen av den tidigare ansökan har kunnat lägga fram de grunder som han eller hon anger till stöd för den nya ansökan.

Med tanke på att förbudet mot återsändande är ovillkorligt, kan en ny förutsättning som gäller orsaker som inte beror på sökanden själv inte ensam leda till att ansökan avvisas utan prövning. Migrationsverket bedömer från fall till fall om ärendet gäller orsaker som inte beror på sökanden samt om de grunder som sökanden lagt fram är tillräckliga för att en ny ansökan ska tas upp till prövning.

Den nya förutsättningen begränsar dock inte sökandens möjlighet att med fog vädja till en sådan orsak som kan anses "bero på sökanden". Sökanden kan också ha motiverade skäl som beror på exempelvis utsatt ställning, skam eller rädsla att lägga fram grunderna först i ett senare skede. Dessa grunder beaktas när Migrationsverket utreder om den nya ansökan ska tas upp till prövning.

Sökanden ska dock till stöd för den nya grunden lägga fram sådan övertygande utredning som avsevärt bidrar till att han eller hon bör beviljas internationellt skydd. Sökanden kan också bevisligen ha fått information om sådana fakta som avsevärt stöder en grund i en tidigare ansökan först efter att beslutet har vunnit laga kraft.

Kan man nu i praktiken låta bli att beakta en ny ansökan och avvisa sökanden med stöd av ett tidigare beslut om avvisning?

Nej. En ny ansökan behandlas alltid preliminärt för att ta reda på om den uppfyller förutsättningarna för att tas upp till prövning.

Den första nya ansökan som inte uppfyller förutsättningarna för att tas upp till prövning hindrar inte verkställigheten av ett lagakraftvunnet avvisningsbeslut som fattats på basis av en tidigare ansökan, om avsikten med ansökan endast är att hindra eller fördröja den omedelbara verkställigheten av avvisandet. Den andra nya ansökan hindrar inte mer verkställigheten av ett tidigare avvisningsbeslut.

Det kan anses att en ny ansökan lämnats in endast för att hindra eller fördröja den omedelbara verkställigheten av ett avvisningsbeslut som fattats på basis av en tidigare ansökan, om den nya ansökan lämnats in först efter att sökanden informerats om att de praktiska förberedelserna för avlägsnandet ur landet har inletts och meddelats den uppskattade tidpunkten eller datumet för avlägsnandet ur landet. Om den nya ansökan då inte uppfyller förutsättningarna för att tas upp till prövning, kan man anse att dess syfte endast var att undvika avlägsnandet ur landet och fortsätta vistelsen i landet. Det tydligaste exemplet är en situation där en ny ansökan lämnas in samma dag som avvisningsbeslutet ska verkställas.

Ett förbud mot återsändande ska alltid beaktas såväl i beslutsfattandet som i det skede då avlägsnandet ur landet verkställs också när det gäller nya ansökningar. Verkställigheten av ett avvisningsbeslut får inte inledas om personen till följd av återsändandet kan bli utsatt för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan behandling som kränker människovärdet.

Varför begränsas rätten att arbeta för den som söker internationellt skydd?

Tidpunkten för när rätten att arbeta inleds för den som sökt internationellt skydd preciseras genom ändringen av utlänningslagen så att rätten att arbeta inleds när ansökan har lämnats in och när sökanden efter inlämnandet av ansökan vistats antingen tre eller sex månader i landet, beroende på fallet. I fråga om en ny ansökan tillämpas samma tidsfrist som gäller första ansökan. När sökanden fått avslag på sin första asylansökan och när beslutet vunnit laga kraft, är det inte längre motiverat att man genom nya ansökningar fritt kan fortsätta arbeta. Målet är att minska på antalet onödiga nya ansökningar, och ett faktum som anses sporra till att lämna in en ny ansökan är att man direkt efter inlämnandet av ansökan får rätt att arbeta.

Det är därför motiverat att begränsa rätten att arbeta för att hindra missbruk av nya ansökningar. Sökanden har fortfarande när som helst möjlighet att ansöka om uppehållstillstånd på grund av arbete i en separat process. Också med tanke på bekämpningen av grå ekonomi är det viktigt att utlänningar som kommer in på arbetsmarknaden i regel anländer genom sådana inreseförfaranden som skapats för detta ändamål.

Hur säkerställs sökandens möjlighet att styrka sin identitet exempelvis på banken om myndigheten har omhändertagit resedokumentet?

Myndigheten kan omhänderta passet eller ett annat resedokument för den som sökt internationellt skydd tills sökanden beviljas uppehållstillstånd eller lämnar landet. Den som söker internationellt skydd ska kunna styrka sin identitet när han eller hon t.ex. uträttar ärenden på banken, vid hindersprövning eller när resedokument eller något annat identitetsbevis förnyas. I dessa situationer kan sökandens identitet från fall till fall verifieras genom praktiska arrangemang. Om sökanden vill söka om uppehållstillstånd t.ex. på grund av arbete eller familjeband, betyder det inte att han eller hon i samband med inlämnandet av ansökan om uppehållstillstånd på nytt måste visa sitt resedokument. Den myndighet som förvarar resedokumentet ser också i fortsättningen till att den som sökt internationellt skydd kan uträtta sina ärenden i situationer där identiteten måste styrkas.

Varför gäller undantaget i fråga om en minderårig anknytningsperson endast dem som åtnjuter internationellt skydd?

Lagens nya bestämmelse grundar sig på Europeiska unionens domstols avgörande som gäller tolkningen av familjeåterföreningsdirektivet. Syftet med direktivet är att trygga rätten för ett minderårigt barn som kommit utan vårdnadshavare och som beviljats flyktingstatus till familjeåterförening. Det ska avvikas från tillämpningen av direktivet så att tillämpningsområdet för den föreslagna undantagsbestämmelsen också ska omfatta personer som beviljats status som alternativt skyddsbehövande.

När en person söker internationellt skydd bedöms först behovet av asyl. Om villkoren för beviljande av asyl inte är uppfyllda undersöks det om villkoren för beviljande av uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd uppfylls. I samband med asylförfarandet prövas och avgörs beviljande av uppehållsrätt även på andra grunder som framkommer. Med detta avses grunder för uppehållstillstånd som gäller internationellt skydd, nämligen beviljande av uppehållstillstånd för offer för människohandel eller beviljande av uppehållstillstånd på grund av att utlänningen är förhindrad att lämna landet eller på grund av en individuell mänsklig orsak.

Undantagsbestämmelsen gäller endast dem som åtnjuter internationellt skydd, eftersom ställningen och omständigheterna för personer som beviljats internationellt skydd avviker från ställningen för dem som beviljats uppehållstillstånd på någon annan grund genom att de inte på grund av risken för att bli utsatta för förföljelse eller annan allvarlig skada har möjlighet att återvända till hemlandet och leva där med sin familj.

Varför slopas prövningen av tillgången på arbetskraft vid ansökan om fortsatt uppehållstillstånd för arbetstagare?

Enligt den ändring av utlänningslagen som träder i kraft den 1 juni 2019 kan den som ansöker om fortsatt uppehållstillstånd för arbetstagare utan prövning av tillgången på arbetskraft också söka anställning hos en sådan arbetsgivare som är verksam inom en annan bransch än den som nämns i det tidigare uppehållstillståndet för arbetstagare. En förutsättning är dock att utlänningen har arbetat minst ett år med stöd av uppehållstillstånd för arbetstagare.

Genom att slopa prövningen av tillgången på arbetskraft vid ansökan om fortsatt uppehållstillstånd för arbetstagare vill man underlätta arbetskraftens yrkesmässiga rörlighet. Ändringen ökar utbudet på arbetskraft särskilt inom städbranschen, industrin, bygg- och metallbranschen samt i någon mån inom trädgårds- och jordbruksbranschen. Ovannämnda branscher är sådana där tillgången på arbetskraft har minskat och matchningsproblem förekommer allmänt.