Fiktiva exempel på tillämpning av underrättelselagstiftningen

Följande exempel är fiktiva, men de hjälper att beskriva Skyddspolisens ansvarsområde och eventuell tillämpning av den nya underrättelselagstiftningen.

"Två personer, som har smugglats in i landet, hör till en cell av en terroristorganisation som håller på att genomföra en attack i ett annat EU-land. Myndigheterna känner inte till deras identitet."

Sannolikheten för en terrorattack har ökat betydligt, och hotet mot den nationella säkerheten är således uppenbart. Till riskerna hör t.ex. ett terrordåd i Finland eller någon annanstans i Europa, de utrikespolitiska följder för Finland som förorsakas av att gärningsmän reser via vårt land samt spända relationer mellan olika befolkningsgrupper i hemlandet om en terrorattack sker.

Skyddspolisen vill utreda dessa personers identitet, kontaktpersonerna i Finland och utomlands samt de uppdrag de har getts.

Identiteten hos de personer som har kommit till landet är okänd och verksamheten styrs från utlandet. Genom underrättelseinhämtning som avser datatrafik försöker man hitta sådan från Finland utgående och till Finland ankommande datatrafik, såsom samtalsdata, där den ena parten tillhör ledningen av terroristorganisationen utomlands. Den vägen kan man identifiera de abonnemang som används i Finland och därigenom deras användare. Genom underrättelseinhämtning som avser utländska förhållanden kan man skaffa information om organisationens mål, gärningsmännens identitet och deras arbetssätt från de länder där de tidigare vistats.

"Underrättelsetjänsterna i staterna X och Y har av sina statsledningar fått order om att effektivisera nätspionage som riktas mot EU-ländernas myndighetsinformationssystem. Staterna X och Y satsar mycket stora summor på att utveckla förmågan till nätattacker."

Risken för spionage i datanät som riktar sig mot finska staten har ökat. Om en främmande stat får tag på sekretessbelagda uppgifter, äventyras den nationella säkerheten. Till riskerna hör bl.a. att sekretessbelagda uppgifter utnyttjas i strid med Finlands utrikes-, handels- och säkerhetspolitiska intressen samt de internationella konsekvenserna av att Finland inte kan skydda sådana säkerhetsklassificerade uppgifter som internationella partner, t.ex. EU, har överlåtit.

Skyddspolisen håller kontinuerligt koll på huruvida man försöker rikta nätspionage mot finländska informationssystem: Har man lyckats tränga in i systemen trots skydd? Hur länge har spionage pågått och vilka uppgifter utomstående har fått i sin besittning? Det är också viktigt att utreda vem som står bakom verksamheten och vilka strategiska mål man försöker nå genom verksamheten.

Gärningsmännen är okända och troligen utomlands vilket betyder att informationsinhämtning inte kan riktas mot en identifierad person. Skyddspolisen har dock av internationella partner fått kännedom om de servrar som gärningsmännen använder. Genom underrättelseinhämtning som avser datatrafik kan man identifiera datatrafik från och till Finland via sådana proxyservrar som främmande stater använder för nätspionage. På så sätt får man reda på vilka företag och myndigheter som i Finland är utsatta för nätspionage, försöker hindra skadorna för dem och förbättra deras skydd.

"Man vet att en främmande stat försöker skapa ett nätverk av s.k. illegalister i Finland. Illegalister, dvs. underrättelseofficerare som har infiltrerat samhället under falsk identitet, har som mål att skaffa sekretessbelagd information och påverka det finska utrikes- och säkerhetspolitiska beslutsfattandet."

Man försöker påverka finska staten osakligt. Risken är att sekretessbelagda uppgifter som är av kritisk betydelse för samhället röjs för en främmande stat och att den främmande staten också använder dessa uppgifter för att främja sina egna strävanden på ett sätt som äventyrar Finlands intressen.

Skyddspolisen vill utreda vem som hör till nätverket av illegalister samt hur och av vem de leds. Det är också viktigt att veta vad de strävar efter.

Identiteten hos föremålen är okänd och verksamheten leds från utlandet. Genom underrättelseinhämtning som avser datatrafik kan man följa sådan datatrafik från och till Finland som är viktig med tanke på hotet. Den vägen är det möjligt att identifiera nätverkets medlemmar, och genom andra underrättelseinhämtningsmetoder deras kopplingar.

"Det har upptäckts att det i sociala medier och på diskussionsforum på webben riktas systematisk och massiv påverkan som leds från utlandet mot folkopinionsbildningen i Finland."

Eftersom Finland står inför val, misstänks det att man genom informationspåverkan försöker orsaka förvirring, öka motsättningarna och påverka valets slutresultat.

Skyddspolisen utreder om det bakom informationspåverkanskampanjen står en främmande stat som vill rubba Finlands demokrati. Dessutom utreds verksamhetens viktigaste syfte.

"Utländska aktörer har under den senaste tiden på ett systematiskt sätt köpt transport- och speditionsföretag som är viktiga för Finlands internationella handel. Bakom köparna, som är registrerade i skatteparadis, kan det enligt uppgifter från internationella partner ligga en kriminell organisation som fungerar i en främmande stat. Man vet att den kriminella organisationen har nära relationer med tjänstemaskineriet och ledningen i staten."

Risken är att Finlands export och import stagnerar vid en eventuell kris och att det kommer att råda brist på basförnödenheter.

Skyddspolisen utreder om företagsköpen har koppling till varandra och om det bakom dem ligger en kriminell organisation som agerar för en främmande stats räkning. Dessutom försöker man utreda vad den främmande staten strävar efter med hjälp av bulvanverksamheten. Skyddspolisen informerar statsledningen om frågan för att samhällets vitala funktioner och försörjningsberedskapen ska kunna tryggas.