Frågor och svar om reservpolisen

  • Varför behövs systemet med reservpoliser, varför ökar man helt enkelt inte antalet poliser?

    Systemet med reservpoliser är en betydande del av polisens beredskap. Avsikten är inte att med reservpoliser ersätta yrkesverksamma poliser eller påverka antalet poliser. I likhet med andra säkerhetsmyndigheter måste också polisen ha en reserv som kan tas i bruk i sådana överraskande situationer i samhället som binder polisens egna resurser tillfälligt men ändå en längre tid än vanligt.

  • Är det inte riskfyllt att personal som hör till reserven sköter polisens uppgifter?

    Systemet med reservpoliser ska inte ersätta yrkesverksamma poliser. Reservpoliserna kan ges endast begränsade uppgifter och de ska alltid arbeta under omedelbar handledning av yrkesverksamma poliser. De ska inte arbeta självständigt utan vara till hjälp för yrkesverksamma poliser. Reservpoliserna kan sköta polisens uppgifter i större utsträckning om det samhälleliga läget blir värre så att det råder undantagsförhållanden eller försvarstillstånd.

  • Vem kan ansöka om att bli reservpolis, vilka är kriterierna?

    I lagen ska det inte finnas några begränsningar för vem som duger eller passar som reservpolis. Tidigare erfarenhet och utbildning kan dock räknas som merit för dem som ansöker om att bli reservpoliser. Exempelvis väktar- eller militärpolisutbildning kan ge en god grund för att vara reservpolis, men en polis behöver olika slags kompetens på en bred front.

  • Hur försäkrar man sig om att olämpliga personer inte söker till uppgiften?

    Det ska vara Polisstyrelsens uppgift att välja personer till reservpolisutbildningen och ingå förbindelser med reservpoliser. Polisstyrelsen ska ta hand om att olämpliga personer inte väljs till uppgiften. Det ska också göras en normal säkerhetsutredning av dem som förbinder sig att bli reservpoliser.

  • Hurdana uppgifter kan en reservpolis sköta?

    Om reservpolisens uppgifter ska föreskrivas i lag. Vid störningar under normala förhållanden ska reservpoliserna upprätthålla allmän ordning och säkerhet vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar som avses i lagen om sammankomster. Till deras uppgifter hör också trafikstyrning, övervakning av avspärrade områden samt transport och övervakning av personer som gripits. Reservpolispersonalen kan dessutom ha andra uppgifter som stöder polisens verksamhet, dvs. sådana uppgifter som inte förutsätter polisbefogenheter. En sådan uppgift kan t.ex. vara att ta emot tillståndsansökningar. Vid undantagsförhållanden och försvarstillstånd kan reservpoliserna sköta alla polisuppgifter.

  • Krävs det av reservpoliser kunskaper i de båda inhemska språken?

    Nej. Det räcker att man kan antingen finska eller svenska. När det gäller reservpoliser ska man i polisförvaltningsförordningen införa ett undantag som gäller det allmänna språkkunskapskravet.

  • Får en reservpolis bära vapen?

    Reservpoliserna kan vara beväpnade vid undantagsförhållanden och försvarstillstånd om uppgiften kräver det.

  • Hurdan utbildning har reservpoliserna och hur upprätthålls färdigheterna?

    Reservpoliserna ska ges en grundutbildning som Polisstyrelsen planerar och färdigheterna ska också upprätthållas genom kompletterande utbildning och övningar.

  • I hurdana situationer under normala förhållanden kan systemet med reservpoliser tas i bruk?

    Om de situationer i vilka systemet med reservpoliser kan tas i bruk ska föreskrivas i lag. Med störningar under normala förhållanden avses sådana exceptionella och tillfälliga situationer där polisens befintliga resurser inte räcker till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet.

    En sådan situation kan t.ex. vara en överraskande situation av omfattande invandring då polisens resurser måste förstärkas eller en situation där terrorhotnivån har höjts så att polisens resurser prövas. Situationen ska dock vara i den mån tillfällig att det inte finns grunder för att öka antalet poliser permanent.

  • Vilka är de undantagsförhållanden där systemet med reservpoliser behövs?

    Undantagsförhållandena definieras i beredskapslagen. Enligt beredskapslagen avses med undantagsförhållanden ett mot Finland riktat väpnat angrepp eller annat så allvarligt angrepp att det kan jämställas med ett väpnat angrepp eller ett hot om ett sådant angrepp eller sådana synnerligen allvarliga händelser eller hot mot befolkningens försörjning eller mot grunderna för landets näringsliv som innebär en väsentlig risk för samhällets vitala funktioner. Med undantagsförhållanden avses också en synnerligen allvarlig storolycka och förhållandena omedelbart efter den samt en pandemi som till sina verkningar kan jämföras med en synnerligen allvarlig storolycka. Endast statsrådet i samverkan med republikens president kan konstatera att undantagsförhållanden råder i landet.

  • Vem ska besluta om ibruktagandet av systemet med reservpoliser?

    Beslut om att ta i bruk reservpolispersonal ska alltid fattas av statsrådet.

  • Går Finland nu mot att bli en polisstat?

    Nej. De finska säkerhetsmyndigheterna har till uppgift att ha beredskap inför sådana situationer som avviker från det normala. Systemet ska vara en del av polisens beredskap och man försöker genom det garantera medborgarnas säkerhet också i de situationer där det händer någonting oförutsägbart och överraskande som binder polisens resurser.

     

  • Vilka ändringar gjordes i regeringens proposition efter remissresponsen?

    • Reservpolisens planerade styrka minskades från 2 000 personer till 1 000 personer
    • De planerade kostnaderna minskades. Den initiala investeringen uppgår nu till 2,1 miljoner euro och de årliga underhållskostnaderna till 250 000 euro
    • Reservpoliserna har rätt att bära vapen endast under undantagsförhållanden och försvarstillstånd, inte vid störningar under normala förhållanden
    • Befogenheterna preciserades och avgränsades noggrannare, vilket betyder att befogenheter får användas endast om det är nödvändigt för att utföra uppgifterna
    • Beslut om reservpolisernas utbildning fattas inte längre av Polisstyrelsen, utan det ska föreskrivas separat om den i statsrådets förordning
    • De övriga ändringarna är i huvudsak tekniska.