Barn och vuxna som återvänder från Syrien

Cirka 4 000 människor har rest från Europa till konfliktområdet i Syrien och Irak. Nu funderar olika länder på hur man bör gå till väga med de barn och kvinnor som befinner sig i läger i Syrien. Finland anser att det är mycket viktigt att barnets rättigheter respekteras och att man hjälper barnen med alla de medel som står till buds.
De första resorna från Finland till konfliktområdet i Syrien och Irak gjordes redan 2012 och hittills har cirka 20 personer återvänt därifrån. I lägret al-Hol finns uppskattningsvis ett tiotal finländska vuxna och cirka 30 barn.


Läget för dem som finns i lägret har utretts under ledning av utrikesministeriet tillsammans med inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, polisen och andra myndigheter.  När det gäller att lösa situationen är utgångspunkterna för regeringens och myndigheternas verksamhet följande:

  • Enligt justitiekanslerns avgörande av den 10 oktober 2019 ska barnen hjälpas så långt det är möjligt. Också de internationella överenskommelser som Finland ratificerat förpliktar myndigheterna att hjälpa barnen. Statsrådets principbesult 19.12.2019
  • Utrikesministeriet är behörig myndighet i de ärenden som gäller att hjälpa finländare utomlands och eventuell hemtagning. Situationen för de finländare som befinner sig i lägret al-Hol sköts av en särskild representant som tillsatts av utrikesministern.
  • Finland kan inte söka barn från ett läger i någon annan stats territorium utan medverkan från myndigheterna i landet. Utrikesministeriet förhandlar med den kurdiska förvaltningen, som driver lägret.
  • EU:s medlemsstater agerar självständigt eftersom det inte finns några gemensamma riktlinjer på EU-nivå.
  • Eventuella avgöranden som gäller enskilda barn görs som tjänsteuppdrag. I enlighet med lagen om konsulära tjänster försöker utrikesministeriet att inom ramen för sina befogenheter i mån av möjlighet ta hem åtminstone barnen, detta efter prövning av de enskilda fallen. Om det inte är rättsligt eller i praktiken möjligt att skilja ett barn från sin förälder eller vårdnadshavare, är barnets bästa det som avgör.
  • Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för lagstiftningen om barnskyddet.
  • Situationen i lägret al-Hol är instabil. Det finns personer som har återvänt och som kan återvända till Finland på egen hand eftersom man enligt finsk lag inte kan hindra finska medborgare eller de som har ett uppehållstillstånd att återvända till Finland. Finska medborgare har alltid rätt att återvända till sitt hemland.

I Finland leds stödåtgärderna för dem som återvänder av inrikesministeriet

  •  Inrikesministeriet samordnar myndigheternas beredskap och säkerhetsåtgärder i fråga om eventuella återvändare i Finland. Åtgärderna bygger på ett intensivt multiprofessionellt myndighetssamarbete, men av säkerhetsskäl kan planerna inte rapporteras mera i detalj.
  • Det som prioriteras är att barn som befunnit sig i svåra förhållanden skyddas på alla möjliga sätt och att barnen får den omedelbara hjälp och det långvarigare stöd de behöver. Social- och hälsovårdsministeriet samordnar samarbetet med social- och hälsovården.
  •  På allmän nivå kan det sägas att myndigheternas planer grundar sig på en verksamhetsmodell för arbete med personer som återvänder till Finland från konfliktområden, som godkändes av ministerarbetsgruppen för den inre säkerheten och rättsvården 2017.  Enligt den samarbetar myndigheter, kommuner och organisationer för att säkerställa att återvändarna får tillräckligt stöd för att integreras i det finländska samhället.

Förslag till att ordna myndighetssamarbete inom verksamhet för personer som återvänder från stridszoner (IM 11/2017, på finska)

Hur kan man stödja de som återvändarna i att frigöra sig från våldsbejakande ideologi?

  • De som återvänder från området har sett, upplevt och i vissa fall även själva använt våld. De behöver tjänster som hjälper dem att frigöra sig från våld på samma sätt som andra som har vuxit upp eller vistats i en våldsam miljö.

  • Också muslimska samfund har en viktig roll. De kan stödja återvändarna i att frångå en våldsam tolkning av religionen och ersätta den med den generella tolkningen av islam som inte inbegriper våld.

  • Situationen för barn som eventuellt anländer till Finland övervägs individuellt och från fall till fall. Målet är att i form av myndighetssamarbete planmässigt och långsiktigt stödja varje barn och främja barnets möjligheter att återgå till en normal vardag.

  • Statsrådet har fattat ett principbeslut om ett nationellt åtgärdsprogram för förebyggande av våldsbejakande radikalisering och extremism 2019–2023.
    Statsrådets principbeslut

Vilket straffrättsligt ansvar har de som återvänder?

  • De vuxna som återvänder från Isils område i Syrien är straffrättsligt ansvariga för sina gärningar oberoende av kön. De har rest till området frivilligt och det är möjligt att de har deltagit i terroristisk verksamhet eller annars stött den. Finsk lagstiftning i anknytning till terroristbrott har setts över under de senaste åren och den omfattar på bred basis olika terrordåd och åtgärder som stöder terrorism.
  • Finland gör sitt bästa för att de som gjort sig skyldiga till brott ställs till svars.
  • Socialväsendet svarar för behandlingen av gärningar som eventuellt begåtts av personer under 15 år.

 

Mer information

Tarja Mankkinen, Kehittämispäällikkö 
inrikesministeriet, Poliisiosasto, Poliisitoiminnan ohjausyksikkö 0295488370