EU:s ministerråd för rättsliga och inrikes frågor 5.12 i Bryssel
EU:s ministerråd för rättsliga och inrikes frågor 4-5.12 i Bryssel
Det sista ministerrådet för rättsliga och inrikes frågor under Finlands ordförandeperiod fattar under ledning av inrikesminister Kari Rajamäki tisdagen den 5 december beslut om tidtabellen för utvidgningen av Schengenområdet, antar slutsatser om utvärderingen av Haagprogrammet i inrikes frågor och strategin om utvecklande av övervakningen av EU:s yttre gränser, som tillkommit på initiativ av Finland. På mötet presenteras också en rapport som har sammanställts under Finlands ordförandeskap om hur Haagprogrammet har framskridit.
Projektet SIS II d.v.s. en reform av Schengens informationssystem som har drivits framåt under Finlands ordförandeperiod har varit en mycket svår helhet rättsligt, politiskt och tekniskt. Informationssystemet SIS II ersätter det s.k. SIS 1 + informationssystemet som används för närvarande och som tekniskt är föråldrat. I samband med reformen genomförs nya egenskaper i systemet och informationsinnehållet utvidgas.
Efter extremt svåra förhandlingar både inom rådet och med Europaparlamentet har politiskt samförstånd om lagstiftningsinstrumenten i samband med SIS II-projektet kunnat nås under Finlands ordförandeskap.De godkänns slutligen våren 2007.
Ambitionen är att så snart som möjligt kunna avskaffa kontrollerna vid de inre gränserna mellan de s.k. nya och gamla medlemsstaterna. Att Schengens informationssystem införs i de nya medlemsstaterna är en väsentlig del av denna process. På förslag av Portugal startades ett projekt som kallas "SISone4all" som en tillfällig lösning på frågan om informationssystemet. Tack vare SISone4all är det möjligt att ansluta nya medlemsländer till det gamla informationssystemet och då kan kontrollerna vid de inre gränserna avskaffas tidigare än det hade varit möjligt i samband med införandet av den nya generationens informationssystem (SIS II).
I rådet görs ett sammandrag och en halvtidsöversyn av alla Schengeninspektioner som har genomförts under Österrikes och Finlands ordförandeperioder. På basis av sammandraget fattas beslut om eventuella ytterliga inspektioner 2007. För att de inre kontrollerna skall kunna avskaffas krävs att Schengens informationssystem inspekteras.
Migration och gränsförvaltning nyckelfrågor i rådet
I rådet för rättsliga och inrikes frågor förs en allmän debatt om halvtidsöversynen av Haagprogrammet med avseende på inre frågor, meddelandet från kommissionen om migrationsströmmar (uppföljningen av Hampton Court) och meddelande om förstärkning av övervakningen av unionens södra sjögränser. I rådet antas slutsatserna om utvärderingen av Haagprogrammet. Ordförandelandet lägger fram sin rapport om hur Haagprogrammet har framskridit för rådet under ordförandeperioden .
Finland har under sin tid som ordförandeland försökt stimulera debatten om ett utvidgat europeiskt solidariskt ansvar i invandrar-, asyl- och gränsövervakningsfrågor. Meddelandet från kommissionen i juli om illegal invandring stödjer det initiativ till ett utvidgat europeiskt solidariskt ansvar som Finland lade fram på det informella mötet i Tammerfors för ministrar med ansvar för rättsliga och inrikes frågor.
I rådet antas på initiativ av Finland en s.k. gränsstrategi för utveckling av förvaltningen av EU:s yttre gränser. I gränsstrategin uppdateras bland annat de begrepp som gäller ett integrerat gränssäkerhetssystem och fastslås de mest akuta åtgärderna för EU:s gränsförvaltningsbyrå FRONTEX. Det nationella myndighetssamarbetet (gränsbevakningsväsendet, tullen, polisen, de nationella säkerhetsmyndigheterna och andra myndigheter) skall effektiviseras och medlemsstaternas deltagande i gemensamma aktioner och regionala samarbetssystem skall främjas.
I gränsstrategin betonas en gemensam riskanalys som ger en bild av situationen vid gränserna och kan utvecklas så att det blir möjligt att effektivisera den operativa verksamheten. Finländarna har aktivt utvecklat riskanalysverksamheten. EU:s gränsbevakares riskanalysmodell bygger på den finländska gränsbevakningsprincipen och finländsk forskning.
Politiskt samförstånd om finansieringen av räddningstjänsten eftersträvas
Rådet försöker nå politiskt samförstånd om innehållet i räddningstjänstens finansieringsinstrument för slutligt godkännande. Beträffande finansieringen av räddningstjänsten råder oenighet när det gäller om kommissionen skall finansiera transporter och materiel. Det nuvarande finansieringssystemet för räddningstjänstverksamheten upphör i slutet av 2006.
Avsikten är att slutsatserna om Europols framtid skall antas i rådet
Avsikten är att på mötet under ledning av minister Rajamäki anta slutsatserna om Europols framtid. RIF-rådet antog slutsatserna om Europols framtid i juni 2006. Slutsatserna innehöll fem åtgärdsrekommendationer som gäller nationell ratificering av de protokoll som ändrar Europolkonventionen och antagande av protokollens verkställighetsbestämmelser, effektivisering av Europols verksamhet genom kortsiktiga mål, ersättande av Europolkonventionen med rådets beslut och upphävande av Europolkonventionen.
Rådet tar framstegsrapporterna i anslutning till RIF-strategin för yttre relationer som har sammanställts av kommissionen och generalsekretariatet vid rådet för kännedom.
I rådet är avsikten att diskutera genomförandet av handlingsplanen mot människohandel och behovet av extra insatser samt verkställandet av EU:s strategi mot terrorism och unionens handlingsplan mot radikalisering och rekrytering till terrorism. Strategin och handlingsplanen antogs i rådet för rättsliga och inrikes frågor i december 2005. Handlingsplanen förutsätter att rådet utvärderar strategin och handlingsplanen årligen under ledning av ordförandelandet i samarbetet med EU:s terroristsamordnare och kommissionen.
Rådets avsikt är att nå politiskt samförstånd om en ändring av visumförordningen
Rådets avsikt är att nå politiskt samförstånd om en ändring av visumförordningen. Visumförordningen omfattar en förteckning över de tredjeländer vars medborgare behöver visum och över länder vars medborgare inte behöver visum. Ändringen gäller Bolivia och sex s.k. mikrostater.
Ett avtal om verkställande av Prümkonventionen och ett gemensamt politiskt uttalande undertecknas den 5 december
Sju länder som har undertecknat Prümkonventionen undertecknar ett avtal för verkställighet av Prümkonventionen tisdag morgon den 5 december i Bryssel. Avtalet omfattar tekniska och administrativa bestämmelser i anslutning till verkställigheten. I samband med detta undertecknar de länder som har undertecknat avtalet och de länder som har visat sitt intresse för Prümkonventionen ett gemensamt politiskt uttalande där läget för verkställigheten av avtalet konstateras. Från Finland deltar vid detta underteckningstillfälle inrikesminister Kari Rajamäki.
För Finlands vidkommande konstateras att den officiella anslutningsprocessen började, när regeringens proposition avläts. Regeringens enhälliga proposition om anslutningen till Prümavtalet ligger som bäst för behandling hos riksdagen. Statsrådet lämnar också verkställighetsavtalet till riksdagen som bedömer det.
Närmare information: statssekreterare Kari Salmi, (09) 160 42802, kanslichef Ritva Viljanen, (09) 160 42803, överdirektör Antti Pelttari, (09) 160 42290, specialsakkunnig Hannele Taavila, +32 2 2878 504, +32 476 599 913 (polissamarbete och räddningsfrågor), specialsakkunnig Annikki Vanamo-Alho, +32 2 3878 420 (invandrar- och asylfrågor), specialsakkunnig Markku Hassinen, +32 2 2878 527, +32 478 887 463 (gränssäkerhet och visumfrågor), specialsakkunnig Sari Haavisto, +32 2 2878 626, +32 473 485 025
Under mötet kan pressen vända sig till pressrådet Mikko Norros, +32 2 2878 456, +32 478 626 928, EUR, informationsdirektör Kaija Uusisilta, (09) 160 42949, 040 561 2268, inrikesministeriet