Kommissionen föreslår en betydande ökning av EU-finansiering för inrikes frågor 

Europeiska kommissionen lade den 16 juli fram ett förslag till en ny flerårig budgetram för EU för åren 2028–2034. Enligt förslaget ska EU-finansieringen för inrikes frågor öka betydligt. Regeringen informerade riksdagen om förslaget om finansieringen av inrikes frågor genom en skrivelse den 20 november.

I kommissionens förslag till budgetram för åren 2028–2034 föreslås en finansiering på sammanlagt 53 miljarder euro för migration och gränskontroll. Av detta belopp anvisas 31 miljarder euro för medlemsstaternas nationella partnerskapsplaner och 22 miljarder euro för en så kallad EU-facilitet, som kommissionen får använda efter eget gottfinnande för oförutsedda utgifter.

MFF (Multiannual Financial Framework) är EU:s långsiktiga budgetplan. Den fastställer EU:s utgiftstak för de olika politikområdena vanligtvis för en period på sju år. MFF utgör en finansieringsram för alla EU:s fonder och program.
Enligt uppskattningar får Finland 1,4 miljarder av den finansiering som riktas till inrikes frågor (4,7 procent av helheten). Detta är en betydande ökning jämfört med den nuvarande finansieringsperioden, då Finland har fått cirka 400 miljoner euro.

Skyddet av EU:s yttre gränser ökar säkerheten i hela Schengenområdet

Det geopolitiska läget vid EU:s gränser mot Ryssland och Belarus är spänt, och säkerhetsutmaningarna fortsätter och utvecklas. I den kommande budgetramen bör man beakta den roll som länderna vid EU:s östra yttre gränser har som säkerhetsgaranter för hela EU och Schengenområdet. Finland har EU-ländernas längsta gemensamma landgräns med Ryssland, 1 340 kilometer.

Målet är att med hjälp av finansieringen bland annat kunna skydda de yttre gränserna, bekämpa olaglig inresa, reagera på bredspektrig påverkan och förhindra olaglig sekundär förflyttning utan att äventyra den fria rörligheten inom Schengenområdet. I kommissionens förslag syns också teman som är viktiga för Finland och som är nya jämfört med den föregående finansieringsperioden, till exempel bekämpning av instrumentaliserad inresa och marina hot.

När det gäller migration hör till finansieringsmålen bland annat att effektivisera återvändandet och återtagandet. Statsrådet betonar vikten av att användningen av finansieringen är tillräckligt flexibel för att olika åtgärder som främjar återvändandet ska kunna utvecklas och stödjas. Finansiering bör kunna beviljas också till åtgärder som genomförs i tredjeländer och som effektiviserar återvändandet och bekämpningen av olaglig inresa.

När det gäller den inre säkerheten kan finansiering också användas för att stärka resiliensen mot hybridhot och för att hantera säkerhetsrelaterade störningssituationer. Ett mål är att förbättra informationsutbytet och det operativa samarbetet både mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och med unionens byråer.

Mer information:
Artsi Alanne, chef för ansvarsområdet, tfn 0295 488 271, [email protected] 
Sanna Virtanen, ledande sakkunnig, tfn 0295 488 300, [email protected]