Utkast till regeringsproposition om uppdatering av lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning har sänts på remiss

Inrikesministeriet har sänt ett utkast till regeringens proposition med förslag till uppdatering av lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning på remiss. Syftet är att uppdatera lagstiftningen så att den motsvarar den förändrade säkerhetsmiljön. I propositionen föreslås nya befogenheter bland annat för beredskap för statliga hot samt enskilda ändringar som föranleds av behov av precisering som identifierats i den praktiska underrättelseverksamheten. Dessutom föreslås det ändringar i sekretesstiden för handlingar. Remisstiden går ut mot slutet av maj.

Lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning trädde i kraft 2019. Sedermera har det skett snabba förändringar i säkerhetsmiljön, cybermiljön har blivit mer komplex och Finlands Natomedlemskap har fört med sig nya lagstiftningsbehov. De preciseringar och nya befogenheter som föreslås i propositionen stärker myndigheternas förmåga att hantera allvarliga hot mot den nationella säkerheten.

En ny befogenhet för underrättelseinhämtning som avser en statlig aktörs datasystem

I propositionen föreslås en ny befogenhet för underrättelseinhämtning som avser en statlig aktörs datasystem. Med hjälp av den kan skyddspolisen inhämta information om driften av datasystem som används för verksamhet som utgör ett allvarligt hot mot den nationella säkerheten. Underrättelseinhämtningen kan gälla både de uppgifter som lagrats i systemen och kommunikationen mellan systemets olika delar.

Dessutom föreslås det att skyddspolisen ska få befogenhet att förhindra att ett datasystem används eller störa dess funktion. Enligt förslaget får befogenheten utövas om ett datasystem används utanför Finland för verksamhet som allvarligt hotar Finlands nationella säkerhet.

Ändringar i metoderna för underrättelseinhämtning och i inhämtandet av information

I propositionen föreslås ändringar i fråga om underrättelseinhämtning som avser datatrafik. Syftet med ändringarna är att sådan underrättelseinhämtning ska kunna användas effektivare för att avvärja allvarliga hot mot den nationella säkerheten. Bestämmelserna uppdateras så att de motsvarar den tekniska omvärlden, och förutsättningarna för användning av underrättelseinhämtning förtydligas så att inhämtandet av information kan inriktas bättre.

Täckoperationer som genomförs i datanät ska utvecklas så att de kan genomföras också när enskilda målpersoner inte går att identifiera. I propositionen föreslås dessutom att provtagning och tillfälligt omhändertagande ska möjliggöras i samband med platsspecifik underrättelseinhämtning. Detta förbättrar myndigheternas förmåga att bedöma till exempel farliga ämnen eller objekt med koppling till hybridhot.

För Gränsbevakningsväsendet föreslås en ny roll som stöd för den civila underrättelseinhämtningen

Det föreslås att Gränsbevakningsväsendet får behörighet att bistå skyddspolisen i vissa åtgärder i anslutning till användningen av metoder för underrättelseinhämtning. Detta stärker samarbetet mellan myndigheterna i situationer där Gränsbevakningsväsendets kompetens och kapacitet behövs.

Betydande förlängningar av sekretesstiderna enligt offentlighetslagen

I propositionen föreslås det att sekretesstiden för utrikesministeriets, republikens presidents eller republikens presidents kanslis handlingar som gäller Finlands förhållanden till en annan stat eller internationell organisation förlängs till 40 år. Sekretesstiden för skyddspolisens och inrikesministeriets handlingar för upprätthållande av statens säkerhet och för handlingar som gäller militär underrättelseverksamhet förlängs till 60 år. Målet är att trygga Finlands internationella relationer och hindra att uppgifter som kan äventyra den nationella säkerheten eller Finlands ställning bland allierade och partnerländer blir offentliga för tidigt.

Mer information:
Johanna Hakala, regeringsråd, tfn 0295 488 452, inrikesministeriet