Kommissionen vill harmonisera medlemsländernas åtgärder vid EU:s yttre gränser i krissituationer

Europeiska kommissionen vill harmonisera medlemsländernas åtgärder vid EU:s yttre gränser i olika krissituationer. I december gav kommissionen ett förslag till ändring av kodexen om Schengengränserna. Målet är att utveckla medlemsländernas gemensamma åtgärder vid de yttre och inre gränserna och inom området för fri rörlighet. Statsrådet framförde sin ståndpunkt om förslaget i sin skrivelse till riksdagen den 10 februari.

Starkare gemensam strategi för pandemisituationer

Kommissionens aktuella förslag är en del av en helhet som syftar till att utveckla Schengenområdets funktion. Målet är att skapa en starkare gemensam strategi vid de yttre gränserna till exempel för pandemisituationer, då man strävar efter att begränsa spridningen av en mycket smittsam sjukdom. Bestämmelserna ska vara mer förpliktande för medlemsländerna än förut och trygga området för fri rörlighet och den inre marknaden.

Förslaget är ett svar på de utmaningar som hänför sig till instrumentering

Kommissionen föreslår också ny lagstiftning om åtgärderna mot instrumentalisering av migranter vid de yttre gränserna. Med instrumentalisering avses i detta sammanhang sådana situationer där ett tredjeland uppviglar migranter att ta sig in på unionens territorium genom att aktivt uppmuntra eller organisera deras rörelse via sitt eget territorium till den yttre gränsen. Målet det denna verksamhet är bland annat att skapa instabilitet i unionen eller i medlemsländerna.

I förslaget definieras vad som avses med instrumentalisering av migranter och vilka åtgärder medlemsstaterna bör vidta i sådana situationer. Den nya lagstiftningen ska dessutom förtydliga medlemsstaternas ansvar för övervakningen av de yttre gränserna och svara på de utmaningar som instrumentaliseringen medför.

Kommissionen föreslår att en medlemsstat ska ha möjlighet att, om situationen så kräver, begränsa gränsövergångsställenas öppettider eller vid behov stänga ett gränsövergångsställe. När sådana åtgärder vidtas bör man dock beakta unionsmedborgarnas möjligheter att komma in i landet och trygga rätten att söka internationellt skydd.

Nya bestämmelser om återinförandet av gränskontroll vid de inre gränserna och alternativ till det

Kommissionen föreslår också en ny mekanism för att EU:s medlemsland på ett samordnat sätt ska kunna återinföra gränskontroll vid de inre gränserna i situationer som äventyrar den allmänna ordningen och den inre säkerheten i en stor del av medlemsländerna. I samband med detta föreslås tilläggsåtgärder som kan minimera konsekvenserna av inre gränskontroll på gränssamhällena och på ett bredare plan den inre marknaden.

Kommissionens förslag preciserar de åtgärder som medlemsstaterna redan nu kan vidta i stället för att tillfälligt gränskontroll vid de inre gränserna. Målet är att ge medlemsstaterna tillräckligt med handlingsutrymme som grundar sig på den nationella lagstiftningen och inom ramen för vilket de olika myndigheterna kan agera vid den inre gränsen eller i närheten av den för att uppnå målen i den föreslagna rättsakten.

Genom sitt förslag vill kommissionen ge medlemsstaterna bättre möjligheter att ingripa mot tredjelandsmedborgares sekundära förflyttningar och bemöta hot mot hälsosäkerheten utan att medlemsstaterna behöver återinföra inre gränskontroller. Vidare är målet med lagstiftningen att klargöra medlemsstaternas möjlighet att utnyttja övervakningsteknik och förhandsuppgifter om de resenärer som passerar de inre gränserna.

Schengen och den fria rörligheten hör till EU:s viktigaste framgångar

Schengenområdet och den fria rörligheten anses vara EU:s viktigaste framgångar.  Under de senaste åren har området med fri rörlighet ställts inför aldrig tidigare skådade utmaningar. Migrationskrisen 2015 visade hur sårbart Schengenområdet är och uppfattningen stärktes av de terrorattacker som inträffade kort därefter. Senast har den globala coronapandemin och instrumentaliseringen av migranter visat att Schengenregelverket bör utvecklas så att det svarar på dagens utmaningar.

Mer information:
Jani Järäinen, gränssäkerhetsexpert, tfn 0295 421 134, [email protected]