Regeringen föreslår lagändringar som förbättrar ställningen för offer för människohandel
Ställningen för offer för människohandel ska förbättras och deras rätt till tjänster stärkas oavsett hur den straffprocess för människohandel som gäller dem avancerar. Avsikten är att försvaga sambandet mellan hjälpen till offren och straffprocessen genom att ändra mottagningslagen i enlighet med regeringsprogrammet. Regeringen lämnade en proposition om detta till riksdagen den 20 oktober.
Ändringarna ska främja både offrets ställning och hela samhällets intresse: ändringarna ska bidra till att människohandel avslöjas och hjälp fås till offren och därmed också till att straffansvaret förverkligas. Samtidigt ska ändringarna förtydliga lagstiftningen.
För närvarande är rätten enligt mottagningslagen att få fortsatt hjälp via hjälpsystemet för offer för människohandel i stor utsträckning bunden till straffprocessen och hur den avancerar. Av den anledningen kan rätten till hjälpinsatser upphöra till exempel när det inte fås fram tillräckliga bevis på att ett människohandelsbrott har begåtts, även om personen de facto kan vara i behov av hjälp.
Fortsatt hjälp ska grunda sig på en bedömning av offrets individuella situation
Mottagningslagens bestämmelser om identifiering av offer för människohandel ska förenklas så att man med identifiering enbart avser att offret tas in i hjälpsystemet för offer för människohandel, vilket har den största betydelsen med tanke på tillgodoseendet av offrets rättigheter. På så sätt blir bestämmelserna om identifiering tydligare och man kan bättre förutse identifieringens rättsverkningar med tanke på offren, myndigheterna och de instanser som hjälper offren. Förutsättningarna för att tas in i hjälpsystemet ändras inte, utan offren tas fortfarande in i systemet med låg tröskel.
Rätten att få fortsatt hjälp via hjälpsystemet ska i första hand basera sig på en bedömning av offrets individuella situation och inte på de avgöranden som fattas i straffprocessen. Offret ska alltså ha rätt att få hjälp oberoende av när straffprocessen har inletts, hur den avancerar och vad dess slutresultat är, om offret anses vara i behov av hjälpinsatser.
Det föreslås att det till uppgifterna för hjälpsystemet för offer för människohandel ska fogas uppgiften att vara nationell expertmyndighet i frågor som gäller fenomenet människohandel och arbetet mot det. Hjälpsystemet finns i anslutning till förläggningen i Joutseno. Förutom det praktiska hjälparbetet bedrivs redan nu ett betydande sakkunnigarbete inom ramen för systemet. Att föreskriva om uppgiften gör det möjligt att vidareutveckla verksamheten.
Effektivare hjälp till offren i välfärdsområdena
Förutom att offer för människohandel kan tas in i hjälpsystemet för offer för människohandel får de också hjälp inom social- och hälsovården i välfärdsområdena.
Det föreslås att socialvårdslagen ändras så att annat utnyttjande nämns som en sådan grund för behov av stöd för vilken socialservice ska ordnas. Annat utnyttjande inbegriper bland annat människohandel och närrelaterade brott. Genom ändringen betonas att välfärdsområdet är skyldigt att ordna socialservice enligt servicebehovet också för offer för människohandel. Även om offret inte har en hemkommun och sålunda inte full rätt till välfärdsområdets tjänster, ska man dock ordna brådskande social- och hälsovårdstjänster för offret. Övriga tjänster för offer för människohandel utan hemkommun ordnas via hjälpsystemet till exempel som en del av mottagningstjänsterna.
Ändringarna kan träda i kraft vid ingången av året
Förslagen som gäller mottagningslagen har beretts vid inrikesministeriet och förslaget till ändring av socialvårdslagen vid social- och hälsovårdsministeriet.
Lagändringarna avses träda i kraft den 1 januari 2023.
Ytterligare information:
Roope Jokinen, specialsakkunnig, inrikesministeriet, tfn 0295 488 362, [email protected]
Berit Kiuru, ledande sakkunnig, inrikesministeriet, tfn 0295 488 283, [email protected]
Jari Keinänen, direktör, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 311, [email protected]