Minister Rantanen: De nordiska länderna måste tillsammans fortsätta att stärka de civila myndigheternas beredskap

De nordiska ministrarna med ansvar för civil beredskap eller deras ställföreträdare sammanträder i Helsingfors den 13 november. Inrikesminister Mari Rantanen är ordförande för det så kallade Hagaministermötet. Ministrarna ska diskutera aktuella frågor som gäller krisberedskapen i de nordiska länderna.

I det nuvarande skärpta säkerhetsläget måste alla nordiska länder stärka sin beredskap inför olika kriser och hybridhot.

– Det är nödvändigt att de civila myndigheterna och hela samhället har beredskap att reagera på olika störningar och kriser. Militär beredskap är en livsviktig del av den nationella säkerheten, men det krävs mer. Vid sidan av det militära försvaret behövs det i synnerhet civila myndigheter för att skydda befolkningen, vår infrastruktur och samhällets funktionsförmåga, säger inrikesminister Rantanen.

Polisen, gränsövervakningen, räddningsväsendet och den civila underrättelseinhämtningen har en central roll när det gäller att trygga säkerheten i samhället. Dessa myndigheter och funktioner är de första att reagera på och hantera hot som inte är traditionella militära angrepp men som ändå kan lamslå samhället.

Samtidigt har man sett till exempel i Ukraina att också gränsbevakare och poliser kan ha uppgifter som hänför sig till försvaret. Dessutom arbetar räddningspersonalen nära krigets frontlinje, släcker bränder och räddar människor från rasade byggnader.

Det finns mycket att lära av Ukraina

På grund av Rysslands anfallskrig sysselsätter till exempel befolkningsskyddet, de kontinuerliga släcknings- och räddningsuppdragen och skyddet av kritisk infrastruktur de ukrainska myndigheterna för den inre säkerheten.

Vid sitt möte ska ministrarna diskutera hur de nordiska länderna utnyttjar lärdomarna från Ukraina i de civila myndigheternas verksamhet.

– Samarbetet med Ukraina är mycket viktigt för de nordiska länderna. Tillsammans fortsätter vi det starka stödet till Ukraina. Vi har mycket att lära av Ukraina i synnerhet när det gäller det civila samhällets resiliens, den civila beredskapen, räddningsväsendet och det civil-militära samarbetet, säger minister Rantanen.

Finland stöder Ukraina bland annat genom att skicka civilt materialbistånd till landet. Dessutom offentliggjorde Finland och Ukraina i maj ett internationellt projekt, en koalition för att stödja byggandet av skyddsrum. Projektet leds av Finland och Ukraina tillsammans. Målet är att avsevärt förbättra nivån i fråga om skyddsrum i Ukraina genom att bygga nya skyddsrum.

De nordiska ländernas intressen måste hållas framme i Nato och EU

Det nordiska samarbetet för att stärka den civila beredskapen, befolkningsskyddet och resiliensen har intensifierats under de senaste åren. En orsak till detta är att alla de nordiska länderna nu är medlemmar i Nato, vilket har bidragit till ett fördjupat och tydligt samarbete. Det är viktigt att de nordiska länderna främjar sina gemensamma intressen i Nato och EU.

Den föränderliga säkerhetsmiljön i Nord- och Östeuropa skapar ett tydligt behov också av ett mer omfattande regionalt samarbete. Därför kan det i vissa situationer och i fråga om vissa helheter vara nödvändigt att bjuda in också andra länder i närområdet till det nordiska Hagasamarbetet.

Hagasamarbetet stärker den civila beredskapen

Hagasamarbetet mellan Danmark, Island, Norge, Sverige och Finland är ett politiskt samarbete som syftar till att stärka den civila beredskapen i samhället. Samarbetet startade med ett ministermöte i Haga slott i Sverige 2009, och de regelbundna mötena fortsätter.

Med civil beredskap avses olika myndigheters åtgärder för att trygga samhällets vitala funktioner, befolkningens basförsörjning och statens handlingsförmåga i en krissituation. Helheter inom civil beredskap som hör till inrikesministeriets ansvarsområde är till exempel räddningsväsendet, befolkningens egen beredskap och befolkningsskyddet.

Finland har i år varit ordförandeland för Hagasamarbetet. Danmark står näst i tur att ta över ordförandeskapet.

Mer information:
Kimmo Kohvakka, räddningsöverdirektör, tfn 0295 488 400, [email protected]
Wivi-Ann Wagello-Sjölund, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 488 640, [email protected]