Lagstiftningen om underrättelseinhämtning har förbättrat myndigheternas förmåga att skydda den nationella säkerheten

Lagstiftningen om underrättelseinhämtning har förbättrat myndigheternas förmåga att skydda Finlands nationella säkerhet. Efter att de nya befogenheterna för underrättelseinhämtning trädde i kraft har informationsinhämtningen om hot mot den nationella säkerheten och landets försvar effektiviserats. Redogörelsen om underrättelselagstiftningen godkändes vid statsrådets allmänna sammanträde den 16 december.

– Finlands säkerhetsmiljö har stått i en konstant förändring efter att underrättelselagstiftningen antogs. Vi bereder oss även i fortsättningen på nya hot från många håll med hjälp av tidsenlig lagstiftning där de förutsättningar och förbehåll som följer av grundlagen beaktas, säger Petri Knape, direktör för inrikesministeriets enhet för nationell säkerhet.

Genom underrättelserna inhämtas information om faktorer och fenomen som hotar Finlands nationella säkerhet 

Underrättelseverksamheten omfattar den civila underrättelseinhämtning som skyddspolisen genomför och den militära underrättelseinhämtning som Försvarsmaktens underrättelsemyndigheter, huvudstaben och Försvarsmaktens underrättelsetjänst genomför. Genom den inhämtas information för att skydda Finlands nationella säkerhet och stöds bland annat den högsta statsledningens beslutsfattande.

Redogörelsen innehåller en utredning om hur lagstiftningen om den civila och den militära underrättelseinhämtningen fungerar och hur effektiv och framgångsrik den är. I redogörelsen kartläggs också vilka utvecklingsbehov som finns, hur rättsskyddet tillgodoses och andra relevanta omständigheter. 

Underrättelselagstiftningen trädde i kraft den 1 juni 2019. Det huvudsakliga syftet med lagstiftningen är att skydda den nationella säkerheten med beaktande av de krav som följer av både grundlagen och de internationella förpliktelser som är bindande för Finland. 

Lagstiftningen om underrättelseinhämtning bedöms och utvecklas kontinuerligt

För att trygga samhällets säkerhet, de grundläggande och de mänskliga rättigheterna är det viktigt att genomföra de riktlinjer för underrättelseverksamheten som fastställts i statsrådets tidigare redogörelser samt att se till att lagstiftningen är uppdaterad.

Författningsgrunden bör utvecklas så att också sådana förändringar i verksamhetsmiljön som inte kan förutses beaktas och att tillgodoseendet av rättsskyddet och en uppdaterad övervakning av underrättelseverksamheten säkerställs. Den strategiska styrnings- och övervakningsverksamheten bör utvecklas och man bör se till att informationen når den högsta statsledningen och myndigheterna i rätt tid. 

Genom redogörelsen genomförs föresatsen i regeringsprogrammet för statsminister Marins regering om att regeringen före utgången av 2021 kommer att ge en övergripande redogörelse för underrättelselagstiftningen.

Ytterligare information:
Petri Knape, direktör för enheten för nationell säkerhet, inrikesministeriet, tfn 0295 488 235, [email protected]
Hanna Nordström, lagstiftningsdirektör, försvarsministeriet, tfn 0295 140 600, [email protected] 
Veli-Pekka Hautamäki, lagstiftningsråd, justitieministeriet, tfn 0295 150 292, [email protected]