Ny utredning syftar till att främja avslöjandet av människohandel

Inrikesministeriet har beställt en utredning om betänketiden för offer för människohandel under vilken offren kan besluta om de tänker samarbeta med myndigheterna för att de som misstänks för människohandel ska kunna gripas. Samtidigt utreds det hur misstanke om försäljning av sexuella tjänster ska tillämpas som grund för avvisning av en person. Utredningen görs av Europeiska institutet för kriminalpolitik HEUNI.

Målet är att få reda på om det i lagstiftningen, tillämpningen av lagstiftningen eller myndighetspraxisen finns utmaningar eller missförhållanden som hindrar att människohandel avslöjas. Dessa utgör samtidigt hinder för att i synnerhet offer för sexuellt utnyttjande hänvisas till hjälpsystemet, för att deras rättigheter tillgodoses och därmed även för att straffansvaret realiseras.

I utredningen undersöks bland annat hur ofta betänketid har getts och hur många avvisningsbeslut som har fattats, till vem och i vilka situationer, om beslutsfattandet har varit enhetligt och vilka faktorer som har påverkat besluten. För utredningen granskas Gränsbevakningsväsendets, polisens och Migrationsverkets beslutshandlingar samt beslutshandlingar för hjälpsystemet för offer för människohandel, som upprätthålls av förläggningen i Joutseno. Det skriftliga materialet kompletteras med intervjuer med myndigheterna och med instanser som arbetar med offren.

Enligt utlänningslagen kan ett offer för människohandel innan han eller hon beviljas uppehållstillstånd ges en betänketid på minst 30 dagar och högst sex månader. Den är avsedd för legalisering av vistelsen i landet för ett misstänkt offer för människohandel som vistas i landet utan uppehållsrätt. Under betänketiden har offret möjlighet att återhämta sig från sina erfarenheter och besluta om han eller hon ska samarbeta med myndigheterna för att de som misstänks för människohandel ska kunna gripas.

I utlänningslagen föreskrivs också att en utlänning får avvisas om det finns grundad anledning att misstänka att han eller hon kommer att sälja sexuella tjänster.

Utifrån utredningen görs en bedömning av utvecklingsåtgärder

Utredningsbehovet grundar sig på handlingsplanen mot människohandel från 2021 och genomförandet av planen. I samband med utarbetandet av handlingsplanen bedömdes att det finns mer människohandel i Finland än vad som avslöjas. I synnerhet människohandel i samband med sexuellt utnyttjande som sker i Finland kommer till myndigheternas kännedom i relativt liten omfattning.

Det bedöms finnas många orsaker till att människohandel avslöjas i så liten utsträckning. Det kan till exempel vara frågan om att offret känner rädsla för utnyttjaren eller att en utsatt person inte ens är medveten om att han eller hon blivit offer för människohandel. Enligt handlingsplanen finns det hinder för avslöjande av människohandel även i lagstiftningen och myndighetspraxis. De människohandelsoffer som sålt sexuella tjänster kan vara rädda för att bli avvisade om myndigheterna inte identifierar dem som offer för människohandel.

Genom utredningen tas det fram objektiv information som bygger på en omfattande materialanalys för arbetet mot människohandel och utvecklingen av arbetet. Avsikten är att utredningen ges ut i slutet av 2022. Utifrån utredningen kan man göra en bedömning av eventuella behov att ändra lagstiftningen eller av andra utvecklingsåtgärder.

Ytterligare information:

Roope Jokinen, specialsakkunnig, inrikesministeriet, roope.jokinen@govsec.fi, tfn 0295 488 362
Anniina Jokinen, specialplanerare, HEUNI, anniina.jokinen@om.fi, tfn 050 351 7044