Utredning: Det finns anledning att utveckla asylförfarandet, men det finns inte några systematiska fel

Enligt Migrationsverkets (Migri) utredning motsvarar asylbesluten i huvudsak lagens kriterier. Det upptäcktes också kvalitetsbrister i tolkningen i samband med asylsamtal och behandlingen av asylansökningar. Antalet brister var sannolikt större än vanligt efter att antalet asylsökande hastigt tiodubblades år 2015 och man var tvungen att snabbt öka processens personalresurser betydligt. På grund av många utvecklingsåtgärder har kvaliteten redan förbättrats i och med att processerna har preciserats, utvecklingen effektiviserats och personalen fått mer erfarenhet.

Största delen av de personer som anlände 2015 eller 2016 och som har fått avslag på sin asylansökan har anfört besvär över beslutet eller gjort en ny ansökan, vilket betyder att dessa personers ansökan behandlas minst två gånger. Migrationsverket redde ut kvaliteten på asylförfarandet och asylbeslutsfattandet på uppdrag av inrikesminister Kai Mykkänen. Migrationsverkets utredning offentliggjordes i Helsingfors den 14 juni.

- När det gäller de över 40 000 ansökningar som har lämnats in under de tre senaste åren verkar det inte finnas något systematiskt fel som skulle leda till beslut som avviker från kriterierna för internationellt skydd enligt lag. En rättsstat måste dock satsa på att rättssäkerheten förverkligas så fullständigt som möjligt. Därför ville jag att Migrationsverket bedömer om det har funnits brister vid behandlingen av asylansökningar. Jag anser att det är viktigt att förbättringsåtgärderna genomförs, säger inrikesminister Mykkänen.

Kvaliteten på tolkningen utreddes genom stickprov

I maj-juni 2018 utredde Migri kvaliteten på tolkningen genom att sporadiskt välja 30 asylsamtalsinspelningar (arabiska, dari, farsi, somaliska språket) och genom att beställa nya, ordagranna skriftliga tolkningar av dem. Denna tolkningsrapport jämfördes med protokollet över samtalet. Bland de 30 utvärderade protokollen fanns två samtal med personer som omvänt sig till kristendomen där det upptäcktes sådana skillnader mellan protokollets omfattning eller innehåll och granskningen av tolkningen som eventuellt är betydelsefulla med tanke på bedömningen av ansökan. I dessa fall hade skillnaden inte påverkat beslutets innehåll, men bedömningen av den sökandes förmåga att berätta om sitt ärende visade sig vara litet annorlunda i ljuset av granskningen.

Granskningen ger anledning till noggrannare utredning. I utredningens slutsatser presenteras flera åtgärder för att utveckla kvalitetsövervakningen när det gäller tolkningen. Kvaliteten på tolkningen har en stor betydelse i synnerhet i asylärenden.

Kvaliteten på asylenhetens beslut övervakas kontinuerligt - allvarliga brister har inte upptäckts

Under 2017 granskades minst ett sporadiskt valt beslut av varje föredragande i asylenheten genom stickprov. I granskningarna koncentrerade man sig i synnerhet på negativa beslut eftersom andelen sådana fel i lagtolkningen eller i förfarandet som hade upptäckts vid ändringssökande hade stigit till 3,8 procent under 2016. I besluten upptäcktes några fel och brister som har upprepats i beslut oberoende av resultatområde och granskningstidpunkt.

De vanligaste felen berodde på att man i besluten hade låtit bli att antingen godkänna eller förkasta enstaka fakta, dvs. att man inte hade tagit ställning till dem i tillräcklig mån, att orsakerna till förföljelse eller den som bedrivit förföljelse inte hade identifierats enligt anvisningarna eller motiverats tillräckligt. Enligt utredningen var dessa enstaka fel dock inte betydande med tanke på slutresultatet. Anvisningarna ska dock skärpas i fråga om detta.

Inga tydliga skillnader mellan Finland och Sverige när det gäller landspecifika riktlinjer

Åren 2014–2018 jämförde Migri Finlands och Sveriges landspecifika riktlinjer som gäller Irak och Afghanistan och som ligger till grund för asylbeslut. Utifrån jämförelsen av de landspecifika riktlinjerna kan man inte säga att någotdera landets praxis hade varit betydligt strängare, även om riktlinjerna har varierat i båda länderna. Ibland har t.ex. Finland ansett att det finns områden för extremt våld i Irak medan Sverige samtidigt har ansett att det inte finns sådana, och tvärtom. Allmänt taget kan man dock konstatera att Finlands och Sveriges bedömningar av både Iraks och Afghanistans säkerhetssituation har under de senaste åren varit ganska nära varandra.

Under de senaste åren har asylsökande anlänt till Finland i synnerhet från Irak, från Bagdadområdet med omnejd. Den ökade andelen negativa beslut som gäller internationellt skydd har påverkats betydligt av att andelen sökande från det lugnare södra Irak har ökat. Det har dessutom bedömts att säkerhetssituationen i Bagdad har förbättras så att staden har betraktats som möjligt område för internflykt.

Asylprocessen som helhet ska bedömas vidare

På basis av utredningen registrerades allt som allt 28 utvecklingsåtgärder som varierar från ökad rådgivning till asylsökande till att ta med olika organisationer i processerna för bedömningen av de landspecifika riktlinjerna.

Migri redde ut kvaliteten på asylförfarandet på basis av sina egna granskningsåtgärder, kvalitetsutvecklingen, laglighetsövervakningen och ändringssökandet. Utöver de landspecifika riktlinjerna, tolkningarna och asylsamtalen undersöktes också bl.a. 63 beslut som förvaltningsdomstolen återsänt till Migri på grund av faktaomdöme. I dessa fall har besvärsdomstolen bedömt omständigheterna i ärendet, t.ex. den sökandes förhållanden eller landinformationen, på ett annat sätt än Migrationsverket.

- Den aktuella interna utredningen bemöter behovet att finna utvecklingsåtgärder som ska genomföras på kort sikt. Detta utesluter dock inte möjligheten till en mer omfattande oberoende utredning, säger minister Mykkänen.

Migrationsverkets utredning är inte en vetenskaplig forskning utan en administrativ beskrivning av asylförfarandet och de utvecklingsobjekt som upptäckts i det. Utredningen behandlade endast en liten del av asylprocessen. Det finns ett behov att senare beakta också processens övriga delar. Från utredningen uteslöts i huvudsak frågor som gäller minderåriga asylsökande, men i fortsättningen finns det skäl att granska dem som sin egen helhet.

Migrationsverkets utredning om asylbeslutsfattandet och asylförfarandet (på finska)

Ytterligare information:
Hanna Helinko, direktör för enheten för juridisk service och landinformation vid Migrationsverket, tfn 0295 433 057, [email protected]
Titta Andersson-Bohren, specialmedarbetare, tfn 050　513 1539 (intervjuförfrågningar till minister Mykkänen)