I en situation med omfattande flyktinginvandring kan Finland begära stöd från Europeiska unionens asylbyrå

Nya bestämmelser i utlänningslagen och lagen om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen gör det möjligt för Finland att i en situation med omfattande flyktinginvandring så smidigt som möjligt utnyttja bistånd från Europeiska unionens asylbyrå (EUAA). Regeringen föreslog den 8 september att lagarna ska stadfästas. Avsikten är att republikens president stadfäster lagarna på fredagen och de träder i kraft den 15 september.

EUAA kan vid behov ombes att till Finland sända stödgrupper som består av tjänstemän från andra EU-länder och asylbyråns personal. Beslut om eventuell begäran fattas vid statsrådets allmänna sammanträde. Migrationsverket utarbetar en operativ plan tillsammans med EUAA:s verkställande direktör och fungerar som en nationell kontaktpunkt för stödgrupperna.

EUAA ersatte det tidigare Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) i januari 2022, då EU-förordningen om byrån trädde i kraft. Förordningen är direkt tillämplig lagstiftning i Finland. För att tillämpningen av den ska vara så effektiv som möjligt föreskrivs det nationellt om de instanser som ansvarar för framställningen och samordningen av begäran om bistånd.

På motsvarande sätt måste medlemmarna i stödgrupperna ha befogenheter och möjligheter att erbjuda hjälp i Finland. Utlänningslagen och lagen om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen ändras så att medlemmarna i stödgrupperna kan delta i asylutredningen och har tillgång till sådana uppgifter som är nödvändiga för utredningen.

Omfattande invandring innebär en situation där förläggningarna för asylsökande inklusive tilläggsplatserna håller på att fyllas och kapaciteten måste ytterligare ökas eftersom nya invandrare anländer hela tiden. Situationen kan uppstå i etapper eller mycket snabbt, till exempel på grund av massflykt från en annan stat till Finland.

Beredskapen stärks genom många lagändringar

Omfattande invandring kan också organiseras av en främmande stat, och då är det fråga om instrumentalisering av migranter. Diplomati är den främsta lösningen på en sådan politisk påtryckning. Det behövs dock också tydlig lagstiftning och tillräckliga befogenheter för myndigheterna att i störningssituationer agera på ett förebyggande och effektivt sätt.

Ändringar av gränsbevakningslagen, genom vilka beredskapen för störningssituationer förbättrades, trädde i kraft i juli. Man kan till exempel koncentrera mottagandet av asylansökningar till särskilt angivna gränsövergångsställen, om detta är nödvändigt för att avvärja ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen, den nationella säkerheten eller folkhälsan. 

Samtidigt trädde också den uppdatering av beredskapslagen i kraft som bereddes vid justitieministeriet och där hybridpåverkan fogades till som ny grund för undantagsförhållanden.

Inrikesministeriets proposition om införande av ett gränsförfarande behandlas för närvarande av riksdagen. Gränsförfarandet innebär att asylansökningar som sannolikt är ogrundade snabbt kan behandlas genast vid gränsen eller i dess närhet. På så sätt förhindrar man att sökande rör sig inom Finlands territorium eller vidare till andra EU-länder.

Ytterligare information:

Sanna Montin, specialsakkunnig, tfn 0295 488 314, sanna.montin@govsec.fi