Regeringens proposition om användningen av biometriska uppgifter stärker bekämpningen av de allvarligaste brotten

Regeringen föreslår ändringar i lagar som gäller användningen av biometriska uppgifter i polisens och Migrationsverkets register. Förbättrad användning av biometriska uppgifter stöder i synnerhet utredningen av de allvarligaste brotten. Regeringens proposition överlämnades till riksdagen den 25 september.

Biometriska uppgifter är personuppgifter som fåtts genom teknisk behandling, till exempel ansiktsbilder och fingeravtrycksuppgifter, och som möjliggör identifieringen av en person. Lagändringarna gäller användningen av biometriska uppgifter i polisens passregister och identitetskortsregister samt av biometriska uppgifter om utlänningar i polisens och Migrationsverkets register.

Biometriska uppgifter kan användas i större utsträckning än för närvarande i synnerhet vid utredningen av de allvarligaste brotten. Användningen av uppgifter begränsas till specificerade allvarliga brott, till exempel de allvarligaste brotten mot liv, hälsa eller frihet, sexualbrott, landsförräderibrott och högförräderibrott, terroristbrott samt vissa brott som har samband med sexuellt utnyttjande av barn.

Ett mål i regeringsprogrammet är att stärka brottsbekämpningen och förbättra förutsättningarna för användning av biometri inom brottsbekämpning och brottsförebyggande. Lagändringarna förbättrar förundersökningsmyndigheternas förmåga att identifiera brottsmisstänkta och brottsoffer. Ändringarna stärker också möjligheterna att förhindra allvarliga brott och ingripa i situationer som medför betydande fara för liv, hälsa eller frihet. 

- Användningen av uppgifterna är noggrant reglerad. Det gäller allvarliga brott, och därför finns det ett starkt intresse av att förebygga och utreda dem, såväl med tanke på brottsoffrens rättsskydd som ur samhällelig synvinkel. Syftet är att ge myndigheterna bättre verktyg för att lättare kunna gripa dem som gjort sig skyldiga till allvarliga brott samt att skydda både Finland och finländarna, säger inrikesminister Mari Rantanen.

Dessutom föreslås det att skyddspolisen och Försvarsmakten kan få uppgifter för att skydda försvaret av landet och för att skydda den nationella säkerheten mot verksamhet som allvarligt hotar den. Uppgifter ska också i större omfattning än för närvarande få lämnas ut till Schengens informationssystem.

Användningen av biometriska uppgifter är noggrant reglerad

Fingeravtryck och andra biometriska uppgifter är känsliga personuppgifter, och bestämmelserna om användningen av dem ska vara exakta och noggrant avgränsade. I propositionen föreslås detaljerade bestämmelser om förutsättningarna och förfarandena för behandling av biometriska uppgifter i olika situationer. Polisen får använda uppgifterna endast om det inte är möjligt att identifiera personen med hjälp av andra uppgifter som polisen innehar.

Enligt propositionen blir jämförelser av bilduppgifter i praktiken aktuella oftare än jämförelser av fingeravtryck. Betydelsen av bild- och videodata har ökat avsevärt inom brottsbekämpningen i och med att samhället har digitaliserats. Till exempel i fall av sexuellt utnyttjande av barn utgör bilderna en central del av den brottsliga verksamheten.

I propositionen föreslås det att lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet, utlänningslagen, lagen om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen och polislagen ändras. De föreslagna lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

Mer information:
Suvi Pato-Oja, ledande sakkunnig, tfn 0295 488 379, [email protected]