Lagändringar som gäller införandet av gränsförfarandet skickades på remiss

Inrikesministeriet har sänt ett utkast till proposition om ändring av utlänningslagen på remiss. Ändringarna möjliggör införandet av gränsförfarandet. Gränsförfarandet innebär att asylansökningar som sannolikt är ogrundade snabbt kan behandlas genast vid gränsen eller i dess närhet. På så sätt förhindrar man att sökande rör sig inom Finlands territorium eller vidare till andra EU-länder. Remissbehandlingen pågår till den 23 maj.

Gränsförfarandet kan tillämpas om sökanden till exempel har kommit från ett säkert land eller på något annat sätt lämnat in en uppenbart ogrundad ansökan.

Migrationsverket ska avgöra ansökan inom fyra veckor från det att den lämnades in. För att möjliggöra ett snabbt förfarande kan Migrationsverket föra asylsamtal med hjälp av videokonferens eller någon annan teknisk lösning. Verket har goda erfarenheter av samtal på distans redan under pandemin.

I normala fall gäller gränsförfarandet uppskattningsvis några tiotals ansökningar per år. Nyttan med förfarandet framhävs i en situation där Finland utsätts för hybridpåverkan som utnyttjar migration. 

Ansökningarna ska prövas grundligt även vid gränsförfarandet

Trots gränsförfarandet ska asylansökningarna prövas individuellt, grundligt och rättvist. Gränsförfarandet ska inte tillämpas på sökande i en utsatt situation, till exempel offer för människohandel, om de under det snabba förfarandet inte kan garanteras det särskilda stöd de behöver vid asylförfarandet.

I utkastet anges olika alternativ för i vilken omfattning gränsförfarandet kan tillämpas på minderåriga sökande utan vårdnadshavare. Den slutliga propositionen utarbetas utifrån remissvaren.

Sökanden måste vistas på förläggningens område

Gränsförfarandet baserar sig på EU-lagstiftningen. Vissa frågor som gäller dess tillämpning, till exempel begränsning av rörelsefriheten medan förfarandet pågår och upphörande av förfarandet, ska avgöras nationellt.

I utkastet föreslås det att sökanden ska vara skyldig att vistas på området för en förläggning som är belägen vid gränsen eller i dess närhet och som anvisats sökanden. Utgångspunkten är att sökanden inte tas i förvar: hen kan röra sig fritt inom förläggningens område.

En klar tidpunkt för när förfarandet upphör är viktig med tanke på sökandens rättsskydd, eftersom också sökandens skyldighet att vistas på den förläggnings område som anvisats sökanden upphör vid samma tidpunkt. I utkastet anges de situationer där gränsförfarandet upphör.

Propositionen har inget samband med reformen av beredskapslagen

Instrumentalisering av migranter åtgärdas med flera olika operativa, rättsliga, diplomatiska och ekonomiska medel. Diplomati är den främsta lösningen på en främmande stats politiska påtryckning genom instrumentalisering av migranter. Det behövs dock också tydlig lagstiftning och tillräckliga befogenheter för myndigheterna att i störningssituationer agera på ett förebyggande och effektivt sätt.

Den aktuella propositionen om införandet av gränsförfarandet är en del av lagstiftningen under normala förhållanden. Under undantagsförhållanden tillämpas beredskapslagen. Den 28 april föreslog regeringen att det ska tas in nya bestämmelser om hybridhot också i beredskapslagen. Det bereds också ytterligare bestämmelser som ska fogas till beredskapslagen och som ska stärka beredskapen för situationer där migration utnyttjas som ett verktyg för hybridpåverkan.

Ytterligare information:

Sanna Montin, specialsakkunnig, tfn 0295 488 314, sanna.montin@govsec.fi