Inrikesministeriets utredning:
Största delen av skyddsrummen är i gott skick – reparationsskuld har uppstått särskilt i fråga om utrustningen

Nuläget för skyddsrummen i Finland är i huvudsak mycket gott, men det finns också reparationsbehov. Över 90 procent av skyddsrummen skyddar väl mot verkningarna av konventionella vapen, framgår det av inrikesministeriets färska utredning. Enligt utredningen finns det mest brister i skyddsrummens utrustning. Utifrån utredningen har inrikesministeriet utarbetat fyra rekommendationer för att förbättra nätverket av skyddsrum. För närvarande är Finland inte utsatt för något militärt hot.

Inrikesministeriets utredning granskade antalet skyddsrum, den regionala fördelningen och skyddsrummens skick. Uppgifter om antalet skyddsrum och den regionala fördelningen publicerades i februari 2023. Av de skyddsrum som granskades i utredningen uppfyllde 91 procent bedömningskriterierna när det gäller konventionella vapen och 83 procent när det gäller gas- och strålningstillbud orsakade av vapenverkan.

”De finländska skyddsrummen och anordningarna i dem är funktionssäkra och de har en lång livslängd. Samtidigt måste det konstateras att det i en liten del av skyddsrummen finns brister som gör att skyddsrummet inte kan tas i bruk inom den tidsfrist på 72 timmar som lagen kräver. Det finns olika orsaker till detta. Ett exempel är reparation av avstängningsventilen för avloppet, som inte lyckas inom 72 timmar”, säger projektchef Ira Pasi från inrikesministeriet.

I utredningen granskades protokollen över en periodisk besiktning av 245 skyddsrum. Dessutom utreddes kvalitativa frågor genom en enkät till dem som utför periodiska besiktningar och till fastighetsägare samt genom att intervjua experter vid räddningsverken.

Det långsiktiga arbetet med att inrätta skyddsrum har skapat en grund för systemet med skyddsrum. I Finland finns det cirka 50 500 skyddsrum med sammanlagt cirka 4,8 miljoner skyddsplatser. Allmänt taget är reparationsbehovet större i äldre skyddsrum. 

Orsaken till försummelse av underhållet av skyddsrum är ofta likgiltighet eller brist på information

Bristerna i skyddsrummen beror ofta på försummelse av regelbunden service eller på fel i planeringen, installationen, ändrings- och reparationsarbeten eller i användningen av skyddsrummet.

Enligt utredningen var en del av fastighetsägarna också osäkra på hur skyddsrummet underhålls och tas i bruk.

”Till exempel om en skyddsrumsskötare hade utsetts, hade man ofta valt en utomstående fastighetsskötare. Denna person ska leda ibruktagandet av skyddsrummet, men han eller hon kan ansvara för flera fastigheter”, säger Pasi.

Det finns tre grundorsaker till dåligt underhåll av skyddsrummen och därigenom till bristerna i skyddsrummen. Utredningen visar att de största bristerna finns i kunskaper och färdigheter samt i attityden och motivationen.

”I Finland är vi i den lyckliga positionen att det under årtiondenas lopp inrättats skyddsrum med stöd av lag. Om detta inte var fallet, skulle den saken vara svårast att rätta till. Många brister kan avhjälpas genom att sätta anordningar i skick, förnya utrustning och förnödenheter och öka kunskapen”, säger hon.

Byggnadens ägare och innehavare ansvarar tillsammans för underhållet, reparationerna och uppgörandet av räddningsplanen.

”De finländska skyddsrummen är mycket hållbara i fråga om teknik och konstruktion, även i situationer där underhållet regelbundet försummats. Även om underhållet försummats under en lång tid, är det ofta möjligt att sätta skyddsrummet i funktionsskick genom skäliga åtgärder under normala förhållanden”, konstaterar Pasi. 

Ändamålsenlig service och besiktning av anordningarna och utrustningen i skyddsrum är lagstadgad. Ett skyddsrum ska kunna tas i bruk inom 72 timmar.

Genom ändamålsenligt underhåll förebygger man att anordningar och utrustning föråldras snabbt, och detta blir också ofta billigare eftersom man undviker större reparationer. Det är inte heller möjligt att under undantagsförhållanden samtidigt reparera alla skyddsrum eller skaffa utrustning.

”I Finland har det under årtiondenas lopp bildats en infrastruktur för befolkningsskydd som är värd flera miljarder euro. Den lönar det sig att ta hand om", säger Pasi.

Rekommendationer för att förbättra systemet med skyddsrum

Utifrån utredningen har det utarbetats fyra rekommendationer:

1. Utbildningen i anknytning till skyddsrum bör utvecklas.
2. Anvisningarna och kommunikationen i anknytning till skyddsrum bör utvecklas.
3. Författningarna om skyddsrum bör revideras och den nationella styrningen utvecklas.
4. Skyddsrummens regionala inriktning i befolkningsskyddshelheten bör utredas.

Närmare information om rekommendationerna finns i utredningen.

Ytterligare information:

Ira Pasi, projektchef, inrikesministeriet, tfn 029 5488 603, [email protected]