Förhållandet mellan klimatkompensation och lagen om penninginsamlingar bedöms

Inrikesministeriet har tillsatt ett lagstiftningsprojekt för att bedöma hur klimatkompensationsverksamheten förhåller sig till lagen om penninginsamlingar. Utifrån bedömningen görs nödvändiga ändringar i lagen om penninginsamlingar för att möjliggöra frivillig klimatkompensation.

- Klimatförändringen framskrider också mitt i coronakrisen. Med tanke på regeringens klimatmål är det viktigt att inrikesministeriet bedömer förhållandet mellan klimatkompensation och lagen om penninginsamlingar. Klimatkompensation är en viktig del av klimatarbetet och vi måste göra kompensationen så tillgänglig som möjligt för människor och företag, säger inrikesminister Maria Ohisalo.

Syftet med projektet är att utarbeta en bakgrundsutredning som innehåller en beskrivning och en bedömning av nuläget, förslag till ändringar av lagen om penninginsamlingar och en bedömning av konsekvenserna av lagstiftningsändringarna. I konsekvensbedömningen ska man särskilt beakta de konsekvenser som lagstiftningsändringarna har för det civila samhällets medelanskaffning och för syftet med lagen om penninginsamlingar att förhindra sådant missbruk som insamlingarna eventuellt är förknippade med. Ett annat syfte med projektet är att med hjälp av bakgrundsutredningen utarbeta ett förslag till regeringsproposition.

Medelanskaffningen i samband med skydd av klimatet har väckt många frågor

Polisstyrelsen svarar för tillsynen över efterlevnaden av lagen om penninginsamlingar och för styrningen av anordnandet av penninginsamlingar. Polisstyrelsen har fått frågor av flera privatpersoner och sammanslutningar bland annat om tillämpningen av lagen om penninginsamlingar på medelanskaffningskampanjer för finansiering av kampen mot klimatförändringen. 

Det har också ställts frågor till Polisstyrelsen om medelsanskaffningsmodeller där allmänheten erbjuds möjlighet att kompensera sina klimatutsläpp genom frivilliga penningprestationer, exempelvis i samband med köp av konsumtionsnyttigheter. Av frågorna har det tydligt framgått att många olika medelsanskaffningsmodeller kan utnyttjas också vid finansiering av arbetet för klimatet. 

Syftet med den nya lagen om penninginsamlingar är att göra penninginsamlingarna smidigare

Den nya lagen om penninginsamlingar trädde i kraft den 1 mars 2020. Syftet med totalreformen av lagen om penninginsamlingar var att göra penninginsamlingarna smidigare, främja tredje sektorns verksamhetsmöjligheter och det civila samhällets verksamhet samt att förhindra brottslig verksamhet som eventuellt hänför sig till penninginsamlingar.

I lagen om penninginsamlingar finns bestämmelser om anordnande av penninginsamlingar och om tillsyn över att de anordnas på behörigt sätt. En förutsättning för anordnandet av en penninginsamling är att tillstånd till penninginsamlingen söks hos Polisstyrelsen eller att anmälan om anordnande av en småskalig insamling görs hos polisinrättningen. För beviljande av tillstånd krävs det i regel att syftet med anordnarens verksamhet och insamlingsändamålet är allmännyttigt. Företag kan inte beviljas tillstånd till penninginsamling. Av anordnaren av en småskalig insamling förutsätts inte att verksamheten tjänar ett allmännyttigt syfte. En småskalig insamling kan ordnas även för andra än allmännyttiga syften, dock inte för att stödja näringsverksamhet eller för att utöka en juridisk persons förmögenhet.

Aktörer som är av central betydelse för uppgiften hörs på bred front

Projektets ansvariga beredare är specialsakkunniga Anna Kivimäki. Som sakkunnig som står utanför inrikesministeriet arbetar juris magister Sini Lahdenperä som ansvarar för utarbetandet av bakgrundsutredningen. Bakgrundsutredningen görs under inrikesministeriets ledning och styrning. Arbetet med bakgrundsutredningen styrs av en styrgrupp som består av representanter för inrikesministeriet. För projektet kommer man också att inrätta ett sakkunnignätverk med sådana representanter för ministerierna, myndigheterna, det civila samhället och företagslivet som är centrala med tanke på projektets mål och uppgift. I projektet kan man utöver nätverket höra olika berörda grupper och ordna även diskussionsmöten. 
Projektets mandatperiod löper ut den 31 december 2020.

Ytterligare information:
Tero Kurenmaa, avdelningschef, tfn 0295 488 340, [email protected]
Jarno Lappalainen, specialmedarbetare hos minister Ohisalo, tfn 040 053 6973 (förfrågningar om intervjuer med ministern), [email protected]