Finland behöver civil underrättelseinhämtning för att skydda den nationella säkerheten

I Finland föreslås underrättelselagstiftning som syftar till att förbättra det finländska samhällets möjligheter att skydda sig mot allvarliga hot som riktas mot den nationella säkerheten. Sådana hot är t.ex. terrorism, främmande staters spionage mot Finland eller lamslagning av den kritiska infrastrukturen. Syftet med lagstiftningen är att möjliggöra effektiv tillgång till information om hoten i fråga och på så sätt stödja den högsta statsledningens beslutsfattande samt att säkerställa att beslutsfattandet baserar sig på riktig, aktuell och tillförlitlig information.

Finlands säkerhetspolitiska omgivning förändras snabbt. De nya hoten kräver beredskap och förberedelser av ett helt nytt slag. Inrikesministeriets, försvarsministeriets och justitieministeriets arbetsgrupper överlämnade i dag sina betänkanden till inrikesminister Paula Risikko, försvarsminister Jussi Niinistö och justitie- och arbetsminister Jari Lindström. Inrikesministeriet har berett det betänkande som gäller civil underrättelseinhämtning. För skyddspolisen föreslås nya befogenheter med hjälp av vilka skyddspolisen bättre än hittills kan upptäcka hoten mot Finland och också reagera på dem.

Hoten mot den nationella säkerheten kommer vanligtvis från utlandet. De uppgifter som fås från och som gäller utlandet har därför en avgörande betydelse i att förhindra och bekämpa hoten. Genom de nuvarande befogenheterna vid brottsbekämpning kan man inte i ett tillräckligt tidigt skede upptäcka hoten mot den nationella säkerheten och inte heller vidta de åtgärder som dessa hot kräver. Finland är en av de få västdemokratierna utan lagstiftning om underrättelseinhämtning.

Med hjälp av befogenheter till underrättelseinhämtning upptäcks allvarliga hot i tid

I inrikesministeriets betänkande föreslås det att ett nytt kapitel om civil underrättelseinhämtning ska fogas till polislagen och att en ny lag om civil underrättelseinhämtning avseende datatrafik ska stiftas. För skyddspolisen föreslås befogenheter till underrättelseinhämtning både i Finland och i utlandet. Befogenheterna ska metodmässigt basera sig på befogenheterna vid brottsbekämpning.

En av de nya befogenheterna som föreslås för skyddspolisen är underrättelseinhämtning som avser datatrafik. Med den avses teknisk informationsinhämtning riktad mot datatrafik i kommunikationsnät som överskrider Finlands gräns, vilken baserar sig på automatiserad avskiljning av datatrafiken samt behandling av den inhämtade informationen.

Beslut om användning av underrättelseinhämtning som avser datatrafik fattas av domstolen. Den ska inriktas på en begränsad del av ett kommunikationsnät, och information får inhämtas endast genom att använda sådana detaljerade sökkriterier som domstolen har godkänt. Underrättelseinhämtning som avser datatrafik ska alltid basera sig på sådan verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten. Vid underrättelseinhämtning som avser datatrafik får underrättelsemyndigheten också sådan information som inte har betydelse med tanke på den nationella säkerheten. I dessa fall ska informationen utplånas.

Vid beredningen av lagförslagen har man haft som strävan att begränsa ingripandet i skyddet för medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter så att det sker i så liten utsträckning som möjligt med beaktande av de krav som ställs på underrättelseverksamhetens effektivitet och resultat.

Skyddspolisen ska inte längre vara en förundersökningsmyndighet

I och med att skyddspolisens befogenheter i fråga om underrättelseinhämtning ökar, är avsikten att dess befogenheter att göra förundersökningar och använda tvångsmedel slopas för att garantera en rättvis rättegång. Skyddspolisen kan ändå i egenskap av expertmyndighet delta i en förundersökning som görs av en förundersökningsmyndighet.

I och med de ökade befogenheterna för underrättelseinhämtning framhävs betydelsen av den laglighetskontroll som skyddspolisen omfattas av. Skyddspolisens interna och externa laglighetskontroll kommer att effektiviseras. Justitieministeriet har berett det betänkande som gäller övervakning av underrättelseverksamheten.

Inrikesministeriets arbete är en del av den pågående beredningen av underrättelselagstiftningen som baserar sig på regeringsprogrammet. Nu när betänkandena i anslutning till projektet har blivit färdiga, inleds remissbehandlingen. Målet är att propositionerna ska överlämnas till riksdagen för behandling under den kommande höstsessionen.

Lagstiftning om civil underrättelseinhämtning Arbetsgruppsbetänkande http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-324-129-9

Beredning av lagstiftningen om civil underrättelse

Ytterligare information:

Kauko Aaltomaa, överdirektör, tfn 0295 418　850, [email protected]
Marko Meriniemi, lagstiftningsråd, tfn 0295 488　561, [email protected]
Heli Heikkola, specialsakkunnig, tfn 0295 488　224, [email protected]