Lägesöversikten över våldsam extremism fokuserar på kvinnor och barn

I den senaste lägesöversikten över våldsam extremism fästs särskild vikt vid kvinnors och barns situation och roll i radikala islamistiska terroristorganisationer. Av översikten som är en granskning av 2017 framgår att över hälften av de brottsmisstankar som kom till polisens kännedom och som misstänktes ha ett extremistiskt motiv gällde den våldsamma extremhögern.

IS är den första radikala islamistiska terroristorganisationen som lyckades locka ett stort antal kvinnor från olika håll i världen och också från Finland att resa till områden som kontrolleras av organisationen. IS har besegrats militärt men organisationen fungerar fortfarande. Organisationen kommer eventuellt att på medellång sikt bli ett mer utspritt nätverk i stil med al-Qaida, och dess verksamhet kan i fortsättningen grunda sig på rätt så självständiga celler eller nätverk. IS fortsätter också sitt liv i den digitala världen.

– I Finland arbetar vi systematiskt för att bekämpa våldsbejakande extremiströrelsers brottsliga verksamhet. Vi måste också se till att det inte uppstår sådana befolkningsgrupper i Finland som lätt påverkas av dessa rörelsers idévärld, konstaterar inrikesminister Kai Mykkänen.

Många kvinnor har rest till konfliktområdet

Av alla dem som rest från Finland till konfliktområdet i Syrien och Irak är andelen kvinnor över en femtedel. Ett tjugotal myndiga kvinnor och ca 30 barn har rest till konfliktområdet från Finland. En del av dessa barn är redan myndiga. Enligt uppskattningar har det i området fötts ett tiotal barn till föräldrar som har en anknytning till Finland. Alla barn är offer, men en del av dem kan även bli säkerhetshot. Enligt uppgifter från Skyddspolisen har sammanlagt över 80 personer som myndigheterna identifierat rest från Finland till konfliktområdet sedan 2012. Antalet inbegriper inte barn.

Kvinnornas roll är i huvudsak att sköta hemmet och uppfostra barnen, men kvinnorna kan och är alltmer intresserade av att sköta också andra uppgifter såsom omvårdnad, produktion av propaganda eller väpnade uppgifter.

Största delen av de brott som gäller våldsbejakande extremism begås i Finland av extremhögern

År 2017 identifierades i polisens informationssystem ca 100 brott vars motiv misstänktes gälla våldsbejakande extremism. Av brottsmisstankarna gällde över hälften extremhögern, ca en tredjedel den religiöst motiverade extremismen och resten de vänsterextrema radikala rörelserna. Polisens system för anmälan om brott ger dock inte en omfattande bild av antalet brott eftersom man i fråga om enstaka händelser kan föra in antingen ett brott eller varje brottsmisstanke skilt för sig.

Den mest synliga högerextrema aktören är nationalsocialistiska Nordiska motståndsrörelsen som tidigare hette Finska motståndsrörelsen. Dess verksamhet har påverkats av den talan som Polisstyrelsens väckte i mars 2017 för att lägga ned organisationen. Birkalands tingsrätt bestämde i november 2017 att Nordiska motståndsrörelsens finska gren med sina underavdelningar och underföreningar läggs ned. Beslutet har ännu inte vunnit laga kraft.

Antalet fall som gäller radikal islamistisk terrorism har ökat

Den religiöst motiverade extremismen förekommer i form av hot om terrorism, brott i anknytning till den och sektvåld. Antalet fall som gäller radikal islamistisk terrorism och som uppfyller förutsättningarna för att göra en preliminär utredning och förundersökning och att väcka åtal har ökat. I augusti 2017 skedde det i Åbo en massknivhuggning som riktade sig mot civilbefolkningen. Gärningsmannen åtalas för mord och försök till mord i terroristiskt syfte.

För närvarande är hotet om terrorism i Finland på förhöjd nivå, dvs. på nivå två i Skyddspolisens skala från ett till fyra. Bakom det förhöjda hotet ligger konflikten i Syrien och Irak och de anknytande fenomenen.

Lägesöversikter har publicerats sedan 2013

Med våldsam extremism avses att man använder våld, hotar med våld, uppmuntrar till våld eller rättfärdigar våld ideologiskt. Våldsbejakande radikalisering är en process under vilken individen börjar använda våld eller hota med det, uppmuntra till det eller motivera det ideologiskt.

Inrikesministeriet har sedan 2013 regelbundet publicerat en översikt av läget i fråga om våldsam extremism. Lägesöversikten bereds under ledning av inrikesministeriet tillsammans med centrala experter. Som källor används Skyddspolisens, Centralkriminalpolisens och den lokala polisens lägesbild, forskningsrön, information som tagits fram av sådana experter som är centrala med tanke på ämnet, internationella erfarenheter och andra offentliga källor.

Syftet med översikten är att göra det lättare för den breda allmänheten, experterna inom olika branscher och organisationerna att identifiera och förebygga våldsbejakande extremism, radikalisering och extremiströrelsers verksamhet.

Våldsam extremism, lägesöversikt 1/2018 (på finska)

De tidigare publicerade lägesöversikterna finns på inrikesministeriets webbplats

Ytterligare information:
Tarja Mankkinen, utvecklingschef, tfn 0295 488 370, [email protected]