Search

Lagstiftning om civil underrättelseinhämtning - frågor och svar Målet för lagstiftning om civil underrättelseinhämtning är att förbättra det finländska samhällets möjligheter att skydda sig mot allvarliga hot som riktas mot den nationella säkerhet...

19.12.2024 | Den 19 december lämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag till lag om skydd av samhällets kritiska infrastruktur och om stärkande av samhällets motståndskraft. Genom den nya lagen stärks den samhälleliga resiliensen och den nationella säkerheten i enlighet med regeringsprogrammet.

Statsrådets kansli Helsingfors 2026 Statsrådets kanslis publikationer 2026:XX Strategi för den nationella säkerheten Statsrådets kansli "Dubbelklicka och skriv ministeriets namn" Klicka och välj nivå för upphovsrätt ISBN pdf: "SRK fyller i" ISSN p...

10.9.2025 | Objekt Åtgärd Övrigt / inverkan / genomförbarhet 2026 2027 Sammanlagt, miljoner euro 224 1012 Räntestödslånefullmakter för Den statligt subventionerade Fullmakten att bevilja räntestödslån minskas med 365 miljoner euro från och med 0 365 Statens b...

29.4.2022 | Samarbetet för att upprätthålla och utveckla samhällsberedskapen är en viktig del av Finlands och Sveriges gemensamma beredskap. Fredagen den 29.4. träffas ländernas myndighetschefer med ansvar för beredskapsfrågor i Helsingfors. Det bilaterala mötet är det första i sitt slag och på agendan finns såväl samhällsberedskap, försörjningsberedskap som cyberfrågor. 

29.10.2024 | Ministerarbetsgruppen för samhällsförnyelse fick den 29 oktober en lägesrapport om projektet för att utveckla det regionala beredskapssamarbetet och lägesbildsverksamheten. Aktörerna inom den regionala beredskapen deltar på bred front i utvecklingsarbetet i höst.

13.6.2024 | EU-ländernas inrikesministrar sammanträder i rådet för rättsliga och inrikes frågor i Luxemburg den 13 juni. På dagordningen står bland annat en förlängning av det tillfälliga skyddet för ukrainare som flyr Rysslands anfallskrig, genomförandet av migrations- och asylreformen samt EU:s gemensamma krisberedskap. Finland representeras vid mötet av inrikesminister Mari Rantanen.

18.1.2023 | Samarbetet inom civil beredskap mellan EU och Nato har uppmuntrat Finland att utveckla sin egen civila beredskap. Begreppet civil beredskap har för närvarande ingen klar och etablerad ställning i det finländska systemet för övergripande säkerhet. I en Policy Brief-översikt som publicerades den 18 januari dryftas vilka befintliga funktioner den civila beredskapen hänför sig till och vilka betydelser begreppet ska bära.

8.7.2022 | EU:s inrikesministrar sammanträder till ett inofficiellt möte för justitie- och inrikesministrar i Prag den 11 juli 2022. Det är fråga om det första mötet under Tjeckiens EU-ordförandeskap. Vid mötet diskuterar inrikesministrarna bl.a. hur kriget i Ukraina påverkar EU:s inre säkerhet, bekämpningen av sexuellt våld mot barn och informationssystemens interoperabilitet inom området för rättsliga och inrikes frågor.

10.2.2021 | Finland och Sverige intensifierar samarbetet och informationsutbytet i frågor som gäller civil beredskap och räddningsväsendet. Den 10 februari undertecknade inrikesministrarna Maria Ohisalo och Mikael Damberg en avsiktsförklaring mellan Finland och Sverige om fördjupat samarbete.

18.1.2021 | Coronaviruspandemin har lyft fram krisberedskapen i rampljuset. Pandemin har också konkretiserat ömsesidiga beroendeförhållanden och sårbarheter och understrukit vikten av en fungerande försörjningsberedskap och hela samhällets resiliens. Dagens kriser känner inga statsgränser, och den nationella beredskapen behöver stöd av gränsöverskridande samarbete. Finland och Sverige för samtal om att stärka sin beredskap, i synnerhet den civila beredskapen, genom fördjupat samarbete.

26.3.2020 | Arbets- och näringsministeriet tillsatte den 25 mars 2020 en gemensam tjänstemannaarbetsgrupp för ministerierna för att utreda möjligheterna till inresa för arbetstagare inom kritiska branscher i dessa exceptionella tider med coronaviruset.

5.6.2020 | Regeringen har fastställt riktlinjerna för den fortsatta beredningen av social- och hälsovårdsreformen.

17.3.2020 | Statsrådet fastställde den 16 mars 2020 i punkt 2 riktlinjerna för att bromsa upp spridningen av coronaviruset och skydda riskgrupper:

7.5.2018 | En överraskande situation som sätter samhällsstrukturerna och beredskapen på prov kan uppstå när som helst. Försörjningsberedskap och tryggande av verksamhetens kontinuitet i störnings- och undantagssituationer är de viktigaste uppgifterna för beredskapsplaneringen. I landskapsreformen betonas samordningen av beredskapens verksamhetsmodeller och flexibiliteten i säkerhetsaktörernas strukturer.

8.12.2020 | Regeringen föreslår ny lagstiftning om inrättande av välfärdsområden och om reformen av ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet. De föreslagna välfärdsområdena inrättas så snart som möjligt efter det att lagarna har antagits och stadfästs. Lagarna ska träda i kraft stegvis så att den första delen träder i kraft den 1 juli och de sista delarna den 1 januari 2023. För att helheten ska träda i kraft krävs riksdagens godkännande.

1.9.2022 | Den proposition om statsbudgeten för 2023 som statsminister Sanna Marins regering lagt fram skapar förutsättningar för hållbar tillväxt i framtiden, tryggar köpkraften och erbjuder stöd med anledning av de kraftigt stigande elpriserna. Budgetpropositionen svarar på konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina och inflationen, stärker säkerheten, försörjningsberedskapen och självförsörjningen på energi och innehåller fortsatta satsningar på forskning och utveckling och på grön omställning.

31.8.2010 | En regelbunden lägesbildsverksamhet ska förbättra det finländska näringslivets beredskap att hantera kriser och störningar. Målet är en dubbelriktad lägesbildsverksamhet. Näringslivet behöver myndigheternas information om säkerheten och myndigheterna behöver näringslivets information för att komplettera sin lägesbild.