Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Kanslichef Kirsi Pimiä i bloggen:
Starkare tillsammans - Finland och Sverige stärker den civila beredskapen genom fördjupat samarbete

Inrikesministeriet
18.1.2021 10.30
Nyhet
Kanslichef Kirsi Pimiä.

Coronaviruspandemin har lyft fram krisberedskapen i rampljuset. Pandemin har också konkretiserat ömsesidiga beroendeförhållanden och sårbarheter och understrukit vikten av en fungerande försörjningsberedskap och hela samhällets resiliens. Dagens kriser känner inga statsgränser, och den nationella beredskapen behöver stöd av gränsöverskridande samarbete. Finland och Sverige för samtal om att stärka sin beredskap, i synnerhet den civila beredskapen, genom fördjupat samarbete.

Finland och Sverige samarbetar redan på många områden och utbyter information inom inrikesministeriets förvaltningsområde, bland annat i frågor som gäller civil beredskap och räddningsväsende. Ett fint exempel på det nordiska samarbetet är Hagasamarbetet inom räddningsväsendet och beredskapen. I år är Finland ordförande för detta samarbete. Nära samarbetsrelationer skapar goda förutsättningar för att fördjupa samarbetet ytterligare. I början av året inleddes nya projekt där samarbetet mellan Finland och Sverige utvecklas i frågor som gäller civil beredskap, både på strategisk och på operativ nivå.

Den civila beredskapen tryggar samhällets vitala funktioner och befolkningens basförsörjning i krissituationer

Med civil beredskap avses olika myndigheters åtgärder för att trygga samhällets vitala funktioner, befolkningens basförsörjning och statens handlingsförmåga  i en krissituation. När det gäller inrikesministeriet omfattar den civila beredskapen i synnerhet räddningsväsendet och det civila försvaret. Inom området för den civila beredskapen deltar inrikesministeriet i nära samarbete med andra aktörer i insatser som bland annat gäller försörjningsberedskapen och skyddet av den kritiska infrastrukturen (till exempel datanät) – utan att glömma cyber- och hybridhot.

Fördjupat samarbete mellan grannländerna ökar kompetensen och skapar synergieffekter

Inrikesministrarna Maria Ohisalo och Mikael Damberg kom vid sitt videomöte i december 2020 överens om att genast i början av 2021 underteckna en avsiktsförklaring med ambitionen att steg för steg fördjupa samarbetet mellan Finland och Sverige inom civil beredskap. Genom intensivare samarbete stärks ländernas beredskap, deras förebyggande av allvarliga störningar och kriser, respons på kriser och återhämtning efter dem. 

Finland och Sverige har likartade erfarenheter av hot, risker och sårbarheter. En effektiv beredskap byggs upp utifrån dessa erfarenheter. Varje land ansvarar självt för samhällets resiliens, men ett djupare samarbete mellan grannländerna ökar kompetensen, skapar synergieffekter och ger en bättre möjlighet att planera och ha beredskap för olika slags krissituationer.

Initiativ för att utveckla det finsk-svenska samarbetet inom krisberedskap

Samarbets- och kulturcentret för Sverige och Finland, Hanaholmen, har föreslagit ett omfattande samarbetsprojekt som även vi vid inrikesministeriet har beslutat delta i. Hanaholmen-initiativet är ett nytt krisberedskapsprogram mellan Finland och Sverige. Syftet med programmet är att stärka båda ländernas beredskap att bemöta olika kriser.

Från och med hösten 2021 ordnas inom ramen för programmet ett högnivåforum för beslutsfattare inom krisberedskap. Dessutom ordnas utbildning med praktiska övningar och med fokus på kompetensutveckling, utbyte av erfarenheter och studiebesök. Programmets mål är väl värda vårt stöd och inrikesministeriet deltar i genomförandet av programmet.

Genom bilateralt samarbete blir vi större än vår egentliga storlek

Ett fördjupat samarbete mellan Finland och Sverige medför också möjligheter att ge och ta emot bistånd snabbt och effektivt. Skogsbränderna i Sverige 2018 är ett exempel på en situation där Finlands  bistånd behövdes. Andra möjliga samarbetsområden är utvecklingen av förmågor eller beredskapen för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot. Samarbete kring bekämpningen av hybridhot har också konstaterats vara ett centralt delområde i det bilaterala samarbetet.

I statsrådets senaste utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse konstateras att Sverige är Finlands viktigaste bilaterala partner. Finland och Sverige, som inte hör till någon militär allians, delar en gemensam bedömning av säkerhetsmiljöns utveckling, vilket skapar en stark grund för samarbetet.

Försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige är redan nu fungerande och nära. Dessutom är till exempel det bilaterala samarbetet inom räddningsväsendet kontinuerligt, och exempelvis i Tornedalen dagligt. I samarbetet mellan Finland och Sverige finns stor utvecklingspotential inom flera delområden av den civila beredskapen, och ett starkare samarbete behövs. Tillsammans kan vi påverka och agera starkare såväl inom Europeiska unionen (till exempel EU:s civilskyddssamarbete) som i andra internationella sammanhang (till exempel Natos partnerskapsprogram).