Revidering av lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning

Målet för lagstiftningsprojektet är att förbättra det finländska samhällets möjligheter att skydda sig mot allvarliga hot som riktas mot den nationella säkerheten. Lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning revideras så att den ska motsvara kraven i den förändrade säkerhets- och cybermiljön.

Bakgrund till beredningen

Säkerhetsläget i Finland förändrades i grunden när Ryssland invaderade Ukraina och visade att hotet i Europa är verkligt. Rysslands agerande är också det största hotet mot Finland med tanke på den nationella säkerheten.

På grund av det ökade hotet från Ryssland måste Finlands statsledning i ett tillräckligt tidigt skede få information om Rysslands intentioner och planer. Det finns anledning att utveckla underrättelselagstiftningen så att information om uttryckligen utländska statliga aktörer kan inhämtas effektivare än tidigare.

Enligt regeringsprogrammet bör man utveckla underrättelselagstiftningen för att trygga myndigheternas funktionsförmåga med anledning av erfarenheterna av underrättelseverksamheten, den tekniska utvecklingen och Finlands Natomedlemskap. 

Bestämmelserna om utlämnande av underrättelseinformation ses över

Skyddspolisen ska ha tillräckliga befogenheter att lämna ut information till polisen när informationen är av betydelse med tanke på den nationella säkerheten. Polisen är oftast den myndighet som har befogenheter att ingripa i verksamhet som hotar den nationella säkerheten, till exempel olika hybridhot.

Avsikten är att ändra de så kallade brandväggsbestämmelserna så att det blir möjligt att i tillräcklig omfattning lämna ut Skyddspolisens underrättelseinformation till polisen och andra myndigheter som har befogenheter att konkret ingripa i verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten och som Skyddspolisen upptäckt.

Befogenheterna att inhämta underrättelser ska svara mot den tekniska utvecklingen

Skyddspolisens befogenheter till underrättelseinhämtning uppdateras så att de motsvarar den tekniska utvecklingen. Avsikten är bland annat att inom underrättelseverksamheten göra underrättelseinhämtning möjlig i sammanlänkad utrustning och sammanlänkade system samt genom användning av sökbegrepp i innehållet i meddelanden. 

Syftet med all Skyddspolisens verksamhet är att skydda Finlands nationella säkerhet och demokratin. Befogenheterna är inget självändamål utan ett sätt att producera så värdefull information som möjligt för statsledningens beslutsfattande och att så effektivt som möjligt avvärja de allra allvarligaste hoten mot Finlands och finländarnas säkerhet.

Projektorganisation

Det har tillsatts en arbetsgrupp för projektet. Ordförande för arbetsgruppen är Petri Knape, direktör för inrikesministeriets enhet för nationell säkerhet. Arbetsgruppen består av medlemmar från inrikesministeriets polisavdelning, gränsbevakningsavdelning och enhet för nationell säkerhet, kommunikationsministeriet, försvarsministeriet, Skyddspolisen och Huvudstaben. För projektet har det också inrättats ett sekretariat som består av sakkunniga från inrikesministeriets enhet för nationell säkerhet och Skyddspolisen.

Beredningen

Projektet tillsattes den 21 december 2023 och mandatperioden upphör den 31 juli 2026.