Finlands vapen

Det är delvis okänt hur Finlands vapen har kommit till. Man vet att det förekom första gången på Gustav Vasas gravmonument i Uppsala domkyrka som blev färdigt på 1580-talet. I den utformningen blev det Finlands vapen 1917. Före det användes vapnet som emblem för det svenska rikets områden öster om Bottniska viken 1809 och efter det användes det som Kejserliga storfurstendömet Finlands vapen.

Lagen om Finlands vapen (381/78) beskriver vapnet så här:

"I rött fält ett krönt lejon som trampar på en sabel och vars högra ram ersatts med en harneskklädd arm svingande ett svärd; lejonet, dess krona och beväring, armharneskets ledplåt och vapnens fästen av guld, vapnens klingor och harnesket av silver; fältet bestrött med nio rosor av silver."

Den som i sin näringsverksamhet använder Finlands vapen i ett utförande som väsentligt avviker från beskrivningen i lagen, ska dömas till böter för "saluföring av lagstridigt Finlands vapen".

Användning av Finlands vapen som certifikat på handlingar

Finlands vapen används alltid i sigill och stämplar av republikens president och republikens presidents kansli, statsrådet, ministerierna, justitiekanslern i statsrådet och justitiekanslersämbetet, högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen, riksåklagaren och riksåklagarämbetet, kanslern vid Helsingfors universitet, Finlands Bank, försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet samt Finlands beskickningar i utlandet.

Lagen om myndigheters sigill och stämplar | Finlex