Inrikesministeriets historia

Inrikesministeriet bildades 1809 under namnet kansliexpeditionen. År 1869 ändrades namnet till civilexpeditionen, 1917 till inrikesexpeditionen och efter Finlands självständighet 1918 till inrikesministeriet. Redan från början hörde sörjandet för allmän ordning och säkerhet till kansliexpeditionens viktigaste uppgifter. Från och med 1810-talet har kansliexpeditionen även haft till uppgift att förebygga emigration.

Sin tids ”superministerium”

Kansliexpeditionen var ”superministerium” för sin tid, som förutom allmän ordning och säkerhet skulle ta hand om nästan alla former av offentlig service. I början ansvarade kansliexpeditionen för bland annat undervisningsväsendet, post- och skjutsväsendet, de offentliga byggnaderna, de allmänna vägarna och broarna, fattigvården och de allmänna välfärdsanstalterna, fångvården och främjandet av hälsa, medicinalväsendet och ett flertal mindre angelägenheter.

Småningom överfördes uppgifterna till andra ministerier. År 1841 överfördes skolfrågorna från kansliexpeditionen till ecklesiastikexpeditionen, som därefter började utvecklas till undervisningsministeriet.

Kommunalförvaltning som uppgift på 1860-talet

På 1860-talet började inrikesministeriet sköta uppgifter i anslutning till kommunalförvaltningen, och i samband med det även brandväsendet. De nya uppgifterna skrevs officiellt in i en förordning 1869.

Mot slutet av 1800-talet bortföll de uppgifter som rörde sociala frågor, fångvården, post- och telegrafväsendet, de allmänna vägarna, broarna och de offentliga byggnaderna från expeditionens uppgifter och ersattes med ansvar för landets administrativa indelning och länsförvaltningen (1888). När polisen förstatligades i början av 1900‑talet började den självfallet lyda under civilexpeditionen.

Gränsbevakningsväsendet började lyda under inrikesministeriet i och med självständigheten 1919. Planläggnings- och bostadsärendena inkluderades på 1930‑talet, likaså befolkningsskyddet. Främjandet av den regionala utvecklingen blev en uppgift för ministeriet på 1980‑talet.

Medicinalväsendet, som länge hörde till ministeriets uppgifter, överfördes till social- och hälsovårdsministeriet 1968. Planläggnings-, bostads- och miljöskyddsangelägenheterna överfördes till det nya miljöministeriet 1983.

De senaste förändringarna

Uppgifterna ändrades senast vid ingången av 2008 då läns- och kommunärendena överfördes till finansministeriet och de regionala utvecklingsfrågorna till det nya arbets- och näringsministeriet. De ersattes med uppgifter i anslutning till invandring och integration, som då slogs samman med utlänningsärendena som redan tidigare hade hört till ministeriets uppgifter.

Från och med början av 2012 överfördes integrationsfrågorna tillbaka till arbets- och näringsministeriet. Idag är inrikesministeriet ett ministerium för inre säkerhet.

Egen byggnad först 1981

Kansliexpeditionen inledde sin verksamhet i hyrda lokaler i köpman Richters hus i Åbo. År 1819 flyttade kansliexpeditionen till Helsingfors, där den inhystes i senatsborgen, senare statsrådsborgen, 1822. År 1981 flyttade inrikesministeriet in i en egen byggnad på Kyrkogatan.

Ministeriets personalstyrka har ökat från ca tio personer på 1800‑talet till omkring 270 tjänstemän i dag.