Vem kan återsändas och hur?

Varje asylbeslut undersöks individuellt. Asylprocessen och beslutsfattandet i asylfrågor i Finland grundar sig på EU-lagstiftningen och internationella fördrag. I utlänningslagen har man beaktat grundlagen, de mänskliga rättigheterna och förbudet mot återsändande. Migrationsverket följer utlänningslagen när det fattar beslut om asyl.

Den som i sitt hemland riskerar att utsättas för förföljelse eller tortyr återsänds inte. Människor återsänds inte heller mitt i striderna. Beslutsfattandet i asylfrågor baserar sig på en individuell prövning som beaktar var och ens personliga situation, principerna i flyktingrätten och aktuell landinformation.

Alla har dock inte förutsättningar att få asyl eller annat internationellt skydd i Finland.

Kön, ålder eller yrke är inte i sig tillräckliga grunder för att få asyl. Det är också bra att komma ihåg att avsikten med att ge internationellt skydd i enlighet med utlänningslagen inte är att erbjuda alla ett liv enligt den rådande levnadsstandarden i exempelvis Finland, utan att ge skydd till de personer som i sitt hemland är utsatta för personlig förföljelse.

Om en person inte uppfyller kraven för att få asyl, får han eller hon avslag på sin asylansökan och måste återvända hem. Varje sökande får överklaga beslutet hos förvaltningsdomstolen.

Polisen verkställer endast sådana återsändanden där avslagsbeslutet är verkställbart och utlänningen inte längre har rätt att vistas i Finland. I ett sådant fall erbjuds personen alltid först möjligheten till frivillig återresa.

Den som inte har förutsättningar att få internationellt skydd eller annat uppehållstillstånd är skyldig att återvända till sitt hemland. Han eller hon ges i första hand möjlighet att frivilligt återvända till sitt hemland. Det är det mänskligaste sättet och den bästa lösningen med tanke på den som återvänder.

Frivillig återresa kan också genomföras som assisterad återresa som ordnas av myndigheterna. Migrationsverkets samarbetspartner när det gäller assisterad frivillig återresa är Internationella organisationen för migration IOM. Returbiljetterna betalas till den som återvänder och det finns ofta någon från det lokala IOM-kontoret som tar emot den återvändande. Det är också möjligt att den som återvänder får ekonomiskt eller materiellt stöd för att börja livet i hemlandet på nytt. Med hjälp av stödet kan man t.ex. börja studera eller man kan använda stödet för att grunda ett småföretag.

Om utlänningen vägrar att frivilligt iaktta beslutet om återsändande, överförs ansvaret för uppgiften till polisen. Polisen har en lagstadgad skyldighet att se till att det inte vistas sådana människor i Finland som inte har laglig rätt till det.

Polisen kan återsända en person antingen under tillsyn eller med följeslagare. Största delen av de återsändanden som genomförs av polisen sker med normala reguljärflyg. En del av flygen för återsändande är chartrade flyg på vilka ett tillräckligt antal poliser är med för att trygga säkerheten.

Återsändande med följeslagare är vanligen en sista utväg om något annat sätt inte är möjligt. I de flesta fall är återsändanden med följeslagare inte förknippade med något fysiskt tvång, och att de ibland kallas tvångsåtersändanden ger därför en felaktig bild. "Tvång" avser i samband med återsändandet i första hand att den som ska återsändas inte har andra alternativ än att följa polisens arrangemang i samband med återsändandet.

Diskrimineringsombudsmannen övervakar återsändanden och en tjänsteman vid ombudsmannens byrå kan vid behov också komma med på flyget.

Återsändandet kan skjutas upp bl.a. av hälsoskäl. Då kan personen beviljas tillfälligt uppehållstillstånd, om det är fråga om ett långvarigare uppskov.

Finland iakttar bestämmelserna om förbudet mot återsändande. Förbudet mot återsändande ingår i grundlagen, utlänningslagen och i internationella avtal som Migrationsverket och fullföljdsdomstolarna iakttar när de avgör asylärenden. Enligt förbudet mot återsändande får ingen återsändas till ett område där han eller hon hotas av dödsstraff, tortyr, förföljelse eller någon annan omänsklig behandling eller behandling som kränker människovärdet.

Förbudet mot återsändande beaktas i varje fas av processen:

• Migrationsverket beaktar förbudet mot återsändande när asylbeslut fattas.
• Förvaltningsdomstolen beaktar förbudet mot återsändande när sökandens besvär över ett avslagsbeslut behandlas.
• Polisen beaktar förbudet mot återsändande innan en utlänning som fått avslag på sin ansökan återsänds.

Det finns absoluta och bindande bestämmelser om förbudet mot återsändande i flera internationella avtal, EU-lagstiftningen och Finlands nationella lagstiftning.

Även om en person inte kan återvända till sin hemort, kan han eller hon enligt flyktingrätten under vissa förutsättningar flytta till ett annat område i sitt eget land. Detta kallas internflykt och möjligheten till den avgörs separat för varje sökande. Internflykt ingår i EU-rättsakter och utlänningslagen.

Internflykt tillämpas inte t.ex. på en person som i och med återvändandet hamnar i en utsatt ställning. I sådana fall får personen uppehållstillstånd och han eller hon får stanna i Finland. Bedömningen är alltid individuell.

Migrationsverkets bedömningar om säkerhetssituationen i olika länder baserar sig på olika källor, t.ex.:

• FN:s flyktingorganisation UNHCR
• internationella och lokala människorättsorganisationer
• frivilligorganisationer, forskningsinstitut, landinformationstjänster i andra länder och internationella nyhetsbyråer.

Vid sidan om offentliga källor får landinformationsenheten aktuell information om utreseländer i synnerhet via Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO), i myndighetssamarbete med EU-ländernas landinformationsexperter och vid landmöten som gäller olika länder.

Exempelvis resemeddelandena som utrikesministeriet ger ut kan inte direkt jämföras med den landinformation som Migrationsverket använder eftersom bedömningarna i regel gäller olika människogrupper. Utrikesministeriets resemeddelanden gäller de finländare som överväger att resa utomlands, och de framhäver risker som riktas just mot utlänningar.

Säkerhetssituationen kan variera väldigt mycket från land till land beroende på om det gäller landets egna medborgare eller utlänningar som reser dit. Ett land kan vara tryggt för en turist medan en medborgare i landet kan vara utsatt för t.ex. politisk förföljelse.

En skriftlig separat nationell bedömning görs halvårsvis, men de enskilda ansökningarna behandlas och avgörs alltid på basis av aktuell information om utreselandet. Informationen produceras av forskare för information om utreseländer. Också förvaltningsdomstolens och högsta förvaltningsdomstolens beslutspraxis tas omedelbart i beaktande när nya ansökningar avgörs.

Barn bemöts alltid enligt ålder och utvecklingsnivå, och de hänvisas alltid i första hand till assisterad frivillig återresa. Det finns inte något EU-land där asyl automatiskt beviljas t.ex. alla som är under 18 år.

Om man kan se att den som ska återsändas är gravid eller om hon själv berättar att hon är gravid, konsulterar polisen en läkare om huruvida det överhuvudtaget är tryggt att hon tar flyget.

Återsändandet kan skjutas upp bl.a. av hälsoskäl. Då kan personen också beviljas tillfälligt uppehållstillstånd, om det finns behov av ett långvarigare uppskov.