Frågor och svar om flyktingkvoten

Med kvotflykting avses en person som

• har varit tvungen att fly från sitt hemland eller permanenta bosättningsland till ett annat land
• inte kan bo kvar i det land som han eller hon har flytt till
• FN:s flyktingorganisation UNHCR har definierat som flykting
• tas emot inom flyktingkvoten i ett land som tar emot kvotflyktingar och där han eller hon får uppehållstillstånd.

Inom flyktingkvoten är det möjligt att vidarebosätta flyktingar eller andra utlänningar som är i behov av internationellt skydd som har flytt från sitt hemland eller sitt permanenta bosättningsland till ett annat land, oftast till något närliggande land till det egna landet. Med vidarebosättning avses att flyktingar väljs ut och flyttas till något annat land som inte är det första asyllandet men som är berett att ge flyktingen uppehållstillstånd.

Riksdagen beslutar varje år i samband med att budgeten godkänns om storleken på flyktingkvoten, det vill säga hur många kvotflyktingar Finland förbinder sig att ta emot. I regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering konstateras det att Finland ska ta emot 500 kvotflyktingar per år.

Att ta emot kvotflyktingar är ett kontrollerat sätt att hjälpa de mest utsatta flyktingarna, eftersom behovet av skydd hos dem som anländer, de omständigheter som gäller säkerheten samt förutsättningarna för mottagande och integration utreds redan innan flyktingarna kommer till Finland. Personer som anländer till Finland som kvotflyktingar bor inte på flyktingförläggningar, utan flyttar direkt till den kommun där de har fått en kommunplats.

Vid fördelningen av flyktingkvoten fastställs storleken av och vistelselandet för de flyktinggrupper som flyktingkvoten för det följande året består av. Beslutet gäller ännu inte vissa personer: ingen enskild person väljs alltså ännu inte till Finland.

Inrikesministeriet bereder i samarbete med utrikesministeriet och arbets- och näringsministeriet ett förslag om fördelningen av flyktingkvoten. Också Migrationsverket och skyddspolisen hörs vid beredningen. 

Utgångspunkten för beredningen är FN:s flyktingorganisation UNHCR:s bedömning av behovet av att vidarebosätta flyktingar i världen. Finland förhandlar med UNHCR om fördelningen av kvoten, och UNHCR lämnar ett förslag till Finland om fördelningen. Diskussionen med UNHCR fortsätter vid behov under hela den nationella beredningsprocessen. 

Inrikesministeriets förslag till beslut om fördelning föredras för statsrådet, som drar upp riktlinjer för fördelningen.
UNHCR informeras om beslutet om fördelning och de prioriteringar som fastställts i beslutet.

Fördelningen av flyktingkvoten prövas och avgörs alltid nationellt, dock i samförstånd med FN:s flyktingorganisation UNHCR. 

För en del av de länder som tar emot kvotflyktingar lägger UNHCR årligen fram ett liknande skriftligt förslag som för Finland. Med en del länder börjar organisationen däremot förhandla direkt. Varje land har sina egna prioriteringar och sin egen politik. Därför fattar alla länder som vidarebosätter flyktingar sist och slutligen sina egna beslut om vilka grupper de tar emot.

På kontakterna mellan UNHCR och inrikesministeriet tillämpas offentlighetslagens sekretessgrund som gäller internationellt samarbete. UNHCR:s önskemål är att dess förslag eller förhandlingar med stater inte behandlas i offentligheten. Av dessa orsaker offentliggörs inte innehållet i de förslag som UNHCR lagt fram för Finland.

Säkerhetsläget och det humanitära läget i Afghanistan har försämrats avsevärt efter att de internationella truppernas tillbakadragande från landet inleddes i maj 2021 och tillspetsades ytterligare när talibanerna tog makten i augusti 2021. 

Ett stort antal afghanska flyktingar har flytt till grannländerna, i synnerhet till Iran och Pakistan, där över 5,7 miljoner afghanska flyktingar vistades 2024. FN:s flyktingorganisation UNHCR bedömer att nästan 364 000 av flyktingarna i Iran är i behov av vidarebosättning och att de flesta av dem är afghaner. 

Av flyktingarna löper särskilt kvinnor och flickor i Iran risk att bli utnyttjade. Ensamstående mödrar har dåliga möjligheter att ta hand om sina familjer utan stöd av en manlig släkting. Det är vanligt med barnarbete och att skolgången avbryts. Sexuella minoriteter accepteras inte allmänt i afghanska samhällen eller i det iranska samhället, och därför utsätts personer som hör till dessa minoriteter för diskriminering eller blir till och med offer för mord. 

I flyktingkvoten 2025 tar Finland emot 150 afghanska flyktingar från Iran. Vid valet prioriteras i synnerhet kvinnor och flickor som utsätts för hot på grund av sitt kön, änkor och ensamstående mammor med familj, människorättsförsvarare, kvinnliga aktivister och journalister och andra i en särskilt utsatt ställning. Afghanska flyktingar togs emot i Finland som kvotflyktingar i flera år fram till 2015, och Finland har tagit emot afghanska flyktingar åter igen sedan 2022. 

Konflikten i Demokratiska republiken Kongo har pågått i årtionden och är en av de långvarigaste humanitära kriserna i världen. Enligt FN:s flyktingorganisation UNHCR:s uppskattning är nästan 27 000 av de flyktingar som befinner sig i Rwanda i behov av vidarebosättning 2025. De flesta av dem har flytt från Demokratiska republiken Kongo. Kvinnor och barn i flyktingläger är särskilt utsatta. Finland har tagit emot kongolesiska flyktingar sedan 2007.

I flyktingkvoten 2025 tar Finland emot 120 kongolesiska flyktingar från Rwanda. Vid valet av kongolesiska flyktingar prioriterar Finland kvinnor och barn i särskilt utsatt ställning i flyktingläger.

Syriska flyktingars behov av internationellt skydd och vidarebosättning är fortfarande stort. Trots att al-Assadregimens fall i december 2024 har gjort det möjligt för tusentals syrier att återvända till landet, är krisen i Syrien fortfarande en av de största flyktingkriserna i världen. Även om det finns stegvisa möjligheter till återvändande, är vidarebosättningen fortsättningsvis en viktig del av en övergripande lösning för syriska flyktingar i Mellanöstern och Turkiet.

Det finns ett behov av vidarebosättning särskilt bland barn och unga vars skolgång i Turkiet har avbrutits och som är utsatta för barnarbete som ofta innebär farliga arbeten. Dessutom finns det ett behov av vidarebosättning bland syrier som på olika sätt sårats eller traumatiserats av den våldsamma konflikten. Det är motiverat att det i kvoten ingår syriska flyktingar som vistas i Turkiet, eftersom Turkiet som värdland behöver stöd på grund av den belastning landet utsätts för.

I flyktingkvoten 2025 tar Finland emot 100 syriska flyktingar från Turkiet. Vid valet prioriteras i synnerhet barnfamiljer och andra särskilt utsatta personer. Finland har tagit emot syriska flyktingar sedan 2014.

År 2023 hade över 7,7 miljoner venezuelaner flytt från sitt hemland på grund av våldet och den instabila situationen i landet, de flesta av dem till grannländerna Colombia, Peru och Brasilien. Enligt FN:s flyktingorganisation UNHCR beräknas över 28 000 venezuelanska flyktingar i Peru vara i behov av vidarebosättning 2025.

I en särskilt utsatt ställning är kvinnor som utsätts för människohandel, utnyttjande och könsrelaterat våld samt till exempel personer som hör till sexuella minoriteter. Barn som är flyktingar har dåliga möjligheter att gå i skola.

I flyktingkvoten 2025 tar Finland emot 50 venezuelanska flyktingar från Peru. Finland valde ut venezuelanska flyktingar också inom kvoten för 2024. Målet är i allmänhet att ta emot nya grupper åtminstone under några år i syfte att trygga kontinuiteten.

FN:s flyktingorganisation UNHCR evakuerar särskilt utsatta flyktingar från Libyen till Rwanda, och därifrån fortsätter flyktingarna till vidarebosättningsländerna.

Det är viktigt att Finland i sin kvotflyktingpolitik fortsätter att beakta de brådskande situationer där skydd behövs på rutten över centrala Medelhavet och tar emot flyktingar via UNHCR:s evakueringsmekanism (Emergency Transit Mechanism, ETM). 

I flyktingkvoten 2025 tar Finland emot sammanlagt 30 sudanesiska, eritreanska eller etiopiska flyktingar som evakuerats från Libyen till Rwanda genom ETM-mekanismen.

Akuta fall är flyktingar som har ett synnerligen brådskande behov av vidarebosättning som beror på till exempel behovet av skydd, ett hot mot den egna säkerheten eller andra skäl, såsom humanitära eller livshotande medicinska skäl.

I flyktingkvoten 2025 tar Finland emot 50 akuta fall utan avgränsningar i fråga om nationalitet eller region. FN:s flyktingorganisation UNHCR ombeds för Finland föreslå särskilt kvinnor och barn som akuta fall. Migrationsverket avgör dock enskilda förslag som gäller akuta fall i enlighet med utlänningslagen, oberoende av kön hos den person som föreslagits. När akuta fall som föreslås av medicinska skäl väljs, utreds det från fall till fall om Finland har möjlighet att ge den hälso- och sjukvård som behövs. Som akuta fall kan också minderåriga utan vårdnadshavare tas emot, om det finns ledig mottagningskapacitet för minderåriga. 

Akuta fall har redan länge ingått centralt i Finlands kvotflyktingpolitik. Detta är ett konkret bevis på att Finland förbinder sig till att erbjuda internationellt skydd till dem som är i brådskande behov av det. För UNHCR är kvoten för akuta fall ett viktigt sätt att reagera flexibelt i akuta situationer.

Finlands årliga flyktingkvot är 500 personer under denna regeringsperiod. Det finns vid behov en justeringsmån på 10 procent mellan grupperna i denna kvot på 500 personer, om kvoten av någon anledning inte helt och hållet kan fördelas enligt planerna. Detta kan vara fallet till exempel om FN:s flyktingorganisation UNHCR inte i något område kan föreslå tillräckligt många flyktingar enligt Finlands bestämmelser eller om det sammanlagda antalet personer i de familjer som väljs i ett land inte helt motsvarar det gruppspecifika antalet personer i beslutet om fördelning. 

När Finland har fattat beslut om fördelningen av flyktingkvoten, föreslår FN:s flyktingorganisation UNHCR ett antal flyktingar att väljas till flyktingkvoten. UNHCR fastställer dem som behöver mest hjälp och föreslår dem för Finland.

De finländska myndigheterna väljer de kvotflyktingar som ska tas emot i Finland. Uttagningen görs oftast utifrån intervjuer. Utöver Migrationsverket deltar skyddspolisen och integrationsexperter i uttagningen.

Till flyktingkvoten kan man välja flyktingar som föreslagits av UNHCR och 

• som är i behov av internationellt skydd med hänsyn till sitt hemland
• som är i behov av vidarebosättning från sitt första asylland
• vars förutsättningar för mottagande och integration i Finland har bedömts
• i fråga om vilka det inte finns sådana hinder för att bevilja uppehållstillstånd som gäller allmän ordning och säkerhet, folkhälsa eller Finlands internationella förhållanden.

För att bedöma förutsättningarna för integration utreds personens inställning till att leva i det finländska samhället, till dess seder och värderingar, vilja att bli mottagen och integreras i Finland samt inställning till integrationsfrämjande tjänster, utbildning och arbete.

Personer som anländer till Finland som kvotflyktingar får flyktingstatus och flyttar direkt till kommunen. En kvotflykting kan komma till Finland först efter att en kommunplats och bostad har anvisats.

Hur väljs kvotflyktingarna? | Migrationsverket