Frågor och svar om dubbelt medborgarskap

En finsk medborgare kan utöver finskt medborgarskap också ha medborgarskap i en eller flera andra stater. Man förlorar inte finskt medborgarskap om man på ansökan får medborgarskap i någon annan stat. Förvärv av finskt medborgarskap på ansökan förutsätter inte att personen först befrias från sitt tidigare medborgarskap. 

Även medborgarskapslagstiftningen i den andra staten inverkar dock alltid på om dubbelt medborgarskap är möjligt. Om till exempel en finsk medborgare vill ansöka om medborgarskap i en annan stat och lagstiftningen i den andra staten inte tillåter dubbelt medborgarskap, måste personen välja om han eller hon vill avstå från sitt finska medborgarskap för att få medborgarskap i den andra staten. På motsvarande sätt, om en utlänning ansöker om finskt medborgarskap och den stat där personen har medborgarskap inte godkänner dubbelt medborgarskap, måste personen avstå från sitt andra medborgarskap för att få finskt medborgarskap. 

Finland godkände dubbelt medborgarskap genom medborgarskapslagen som trädde i kraft 2003. Också före 2003 var dubbelt medborgarskap möjligt i vissa situationer. Så var det till exempel när ett barn vid födelsen fick finskt medborgarskap och medborgarskap i någon annan stat. Dessutom kunde medborgarskapet i en annan stat behållas när personen fick finskt medborgarskap, om befrielse från det tidigare medborgarskapet inte var möjlig. 

Varje stat bestämmer genom sin egen lagstiftning vem som är medborgare i staten. Internationellt har utvecklingen gått mot att dubbelt medborgarskap godkänns utan begränsningar. Till exempel i alla de nordiska länderna tillåts dubbelt medborgarskap. 

Också när inställningen till dubbelt medborgarskap är negativ, har staterna föreskrivit om undantag från huvudregeln till exempel på grundval av födelse, ingående av äktenskap eller i fall att befrielse från ett annat medborgarskap är omöjlig.  

Europeiska migrationsnätverket (EMN) gjorde 2020 en undersökning om förvärv av medborgarskap i Europa. Sammanlagt 25 europeiska länder deltog i undersökningen. Enligt undersökningen godkände största delen av länderna dubbelt medborgarskap. I vissa länder förutsatte beviljandet av medborgarskap att personen först befrias från sitt tidigare medborgarskap, men det fanns också många undantag från detta krav. 

Internationella överenskommelser som är bindande för Finland inverkar på vad som kan föreskrivas om dubbelt medborgarskap. Den europeiska konventionen om medborgarskap, som Finland har förbundit sig till, har en central betydelse. Enligt konventionen får en konventionsstats medborgarskapsregler inte innebära åtskillnad eller omfatta någon praxis liktydig med diskriminering på grund av kön, religion, ras, hudfärg eller nationell eller etnisk härkomst. 

En konventionsstat ska tillåta dubbelt medborgarskap direkt med stöd av lag när ett barn automatiskt förvärvar flera medborgarskap vid födelsen och när ett medborgarskap automatiskt förvärvas vid ingående av äktenskap. En konventionsstat får inte som villkor för att erhålla medborgarskap i staten eller bevara det ställa att personen ska avstå från sitt medborgarskap eller förlora det i den andra staten, om dylikt avstående eller dylik förlust inte är möjlig eller rimligen kan förutsättas.

Enligt grundlagen får barn finskt medborgarskap vid födelsen och genom föräldrarnas medborgarskap. Medborgarskap kan också beviljas efter anmälan eller på ansökan. Ingen kan befrias från sitt finska medborgarskap annat än på i lag bestämda grunder och under förutsättning att personen inte blir statslös. 

Närmare bestämmelser om förutsättningarna och praxisen för förvärv och förlust av medborgarskap finns i medborgarskapslagen.

Dubbelt medborgarskap utgör i sig inget hinder för någon tjänst. Tjänstemännens oförvitlighet, oberoende och tillförlitlighet bedöms från fall till fall bland annat genom Skyddspolisens säkerhetsutredningar.

Sedan 2019 har man till en militär tjänst vid Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet endast kunnat utnämna personer som inte har ett sådant medborgarskap i en annan stat eller andra utländska bindningar som avses i säkerhetsutredningslagen, vilka kan äventyra statens säkerhet, den allmänna säkerheten, landets försvar eller Finlands internationella relationer eller tjänstgöringssäkerheten. Vid bedömningen av tillförlitligheten är det väsentligt huruvida den utländska bindningen kan utsätta den som är föremål för utredning för osaklig påverkan.

De utländska bindningarna ska beaktas också med tanke på personens egen ställning och skyddandet av personen. En person kan hamna i en intressekonflikt om han eller hon själv eller en närstående person hotas eller på något annat sätt utsätts för påtryckning att i sitt arbete handla i strid med sina förpliktelser.

De hot som hänför sig till dubbelt medborgarskap gäller särskilt situationer där en person med dubbelt medborgarskap får arbeta i en uppgift som är viktig med tanke på den nationella säkerheten. Ursprungsstaten för en person med dubbelt medborgarskap kan hota sina medborgare och utsätta dem för påtryckning att till exempel handla i strid med Finlands intressen i fråga om den nationella säkerheten. 

Skyddspolisen bekämpar hotet genom att göra en säkerhetsutredning över dem som väljs till sådana uppgifter. I säkerhetsutredningen kan man också utreda personens bindningar till utlandet. Ur skyddspolisens synvinkel är säkerhetsutredningsförfarandet för närvarande i huvudsak en fungerande lösning för att hantera riskerna.

Säkerhetsutredningarna | Skyddspolisen

Ett av regeringsprogrammets mål är att utreda möjligheterna att med beaktande av barnets rättigheter och familjerättsliga frågor övergå till reciprocitetsprincipen i fråga om systemet med dubbelt medborgarskap. En utredning om systemet med dubbelt medborgarskap i enlighet med regeringsprogrammet genomförs 2024. Beslut om beredningen av lagändringar som gäller dubbelt medborgarskap fattas när utredningen är klar.

Vid utgången av 2022 bodde 159 966 personer som utöver finskt medborgarskap har medborgarskap i något annat land stadigvarande i Finland.

 Vid utgången av 2022 var de största grupperna med dubbelt medborgarskap ryska medborgare (37 813), svenska medborgare (10 048), somaliska medborgare (8 393), estniska medborgare (7 821) och irakiska medborgare (7 531).