De reformer inom den nationella säkerheten som ingår i regeringsprogrammet
Ett mål i regeringsprogrammet är att den nationella säkerheten och samhällets resiliens stärks. Finlands säkerhetspolitiska omvärld har förändrats avsevärt sedan Ryssland inledde ett fullskaligt anfallskrig mot Ukraina i februari 2022.
På denna sida finns information om inrikesministeriets projekt för att stärka den nationella säkerheten. Inom statsrådet pågår också andra projekt som stärker den nationella säkerheten.
Skyddet av sådan infrastruktur som är kritisk med tanke på samhällets funktionsförmåga förbättras. En bedömning görs av tillämpningsområdet för säkerhetsutredningar huruvida det ska utvidgas till att omfatta arbete med kritisk infrastruktur och teknik.
Den varaktigt förändrade omvärlden förutsätter att skyddspolisen har bättre förutsättningar än tidigare att förutse och förhindra hot mot Finlands nationella säkerhet. Därför ses underrättelselagstiftningen över när det gäller befogenheterna att inhämta underrättelser och rätten att få och lämna ut information.
Regeringen utarbetar en strategi för den nationella säkerheten som bereds under ledning av inrikesministeriet och sekretariatet för Säkerhetskommittén. I strategin identifieras på ett omfattande och förvaltningsövergripande sätt omedelbara och föregripande åtgärder som behövs för att skydda den nationella säkerheten.
Genom projektet genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv om kritiska entiteters motståndskraft (CER-direktivet, Critical Entities Resilience), som trädde i kraft i januari 2023, i den nationella lagstiftningen.
År 2020 publicerade Europeiska kommissionen en strategi för EU:s säkerhetsunion. Enligt strategin ska de kritiska aktörernas fysiska och digitala resiliens främjas på ett övergripande sätt. EU-länderna ska genom enhetliga förfaranden fastställa och identifiera aktörer som är kritiska med tanke på samhällenas funktionsförmåga och förbättra deras resiliens. På så sätt förbättrar man också EU:s och medlemsländernas beredskap för bredspektrig påverkan, till exempel hybridhot.
CER-direktivet ställer nya krav på Finland när det gäller organiseringen av verksamheten, till exempel myndighetsuppgifter i anslutning till identifiering och tillsyn av kritiska entiteter.
Direktivets tillämpningsområde omfattar elva sektorer: transporter, energi, bankverksamhet, finansmarknadsinfrastruktur, hälso- och sjukvård, livsmedel, dricksvatten, avloppsvatten, digital infrastruktur, offentlig förvaltning och rymden.
Lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning ses över i fråga om befogenheterna till underrättelseinhämtning samt rätten att få och lämna ut information så att de ska motsvara kraven i den förändrade säkerhets- och cybermiljön.
Avsikten är att ändra de så kallade brandväggsbestämmelserna så att det blir möjligt att i tillräcklig omfattning lämna ut skyddspolisens underrättelseinformation till polisen och andra myndigheter som har befogenheter att konkret ingripa i verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten och som skyddspolisen upptäckt.
Skyddspolisens befogenheter till underrättelseinhämtning uppdateras så att de motsvarar den tekniska utvecklingen.
Omvärlden har försämrats i Finland i och med Rysslands anfallskrig som har ökat motsättningarna mellan stormakterna och också Rysslands hybridpåverkan mot Natoländerna.
För att Finlands nationella säkerhet effektivt ska kunna skyddas i en försvagad omvärld måste hoten mot den nationella säkerheten beaktas bättre än tidigare både på statsrådsnivå och i det förvaltningsövergripande myndighetssamarbetet.
Strategin för den nationella säkerheten fastställer viktiga, strategiska åtgärder och prioriteringar för att skydda den nationella säkerheten på medellång och lång sikt.
Tidsplan och mål för de projekt som hänför sig till den nationella säkerheten
I tabellen anges de projekt som bereds vid inrikesministeriet och som hänför sig till den nationella säkerheten samt information om tidsplanen och målen för dem.
| Åtgärd | Tidsplan | Mål |
|---|---|---|
| Översyn av lagstiftningen om kritisk infrastruktur | Regeringens proposition hösten 2024 | Målet för lagprojektet är att förbättra samhällets resiliens och den nationella säkerheten. |
| Översyn av lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning | Regeringspropositionerna lämnas stegvis under 2024 och 2025. | Lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning ses över så att den ska motsvara kraven i den förändrade säkerhets- och cybermiljön. |
| Utarbetande av strategin för den nationella säkerheten | Strategin offentliggörs i juni 2025. | I strategin identifieras och bedöms genom förvaltningsövergripande samarbete de allvarligaste hoten mot Finland på ett effektivare och mer omfattande sätt än för närvarande. |