Civil underrättelseinhämtning skyddar Finlands nationella säkerhet
Lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning, som syftar till att förbättra det finländska samhällets möjligheter att skydda sig mot allvarliga hot mot den nationella säkerheten, trädde i kraft i Finland i början av juni 2019. Sådana hot är till exempel terrorism, spridning av massförstörelsevapen, främmande staters spionage mot Finland eller lamslagning av den kritiska infrastrukturen.
Lagstiftningen om militär underrättelseinhämtning trädde i kraft samtidigt som lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning. Den möjliggör försvarsmaktens informationsinhämtning om föremålen för den militära underrättelseinhämtningen. Civil och militär underrättelseinhämtning bedrivs i nära samarbete.
Prioriteringarna för den civila underrättelseinhämtningen ställs upp årligen
Inrikesministeriet ansvarar för styrningen av den civila underrättelseinhämtningen. Ministeriet ställer årligen upp prioriteringar för den civila underrättelseinhämtningen, vilka styr skyddspolisens verksamhet och fastställer de områden som skyddspolisen inhämtar information om och rapporterar om.
Prioriteringarna för den civila underrättelseinhämtningen baserar sig på statens utrikes- och säkerhetspolitiska lednings informationsbehov. Vid beredningen av prioriteringarna för inrikesministeriet och skyddspolisen omfattande diskussioner med statens politiska ledning och tjänstemannaledning för att kartlägga informationsbehovet. Innehållet i prioriteringarna för den civila underrättelseinhämtningen är sekretessbelagd information.
När prioriteringarna fastställs beaktas också den omvärld som påverkar säkerheten och de förändringar som skett i omvärlden. Vid behov kan prioriteringarna ändras under året, om förändringarna i omvärlden kräver det.
Befogenheterna till civil underrättelseinhämtning utövas av skyddspolisen
Skyddspolisen har till uppgift att i enlighet med inrikesministeriets styrning inhämta information för att skydda den nationella säkerheten samt upptäcka, förhindra och avslöja sådan verksamhet, sådana förehavanden och sådana brott som kan hota stats- och samhällsordningen eller rikets inre eller yttre säkerhet. Skyddspolisen ska även upprätthålla och utveckla en allmän beredskap för att upptäcka och förebygga verksamhet som hotar säkerheten i samhället.
Efter att lagstiftningen civil underrättelseinhämtning trädde i kraft har skyddspolisens uppgift utvidgats och tyngdpunkten för informationsinhämtningen har förskjutits mot en riktning som betonar underrättelser. Befogenheter som gäller civil underrättelseinhämtning används endast av skyddspolisen.
Skyddspolisens primära uppgift är att producera underrättelseinformation för statens högsta ledning och andra säkerhetsmyndigheter. Dessutom betjänar skyddspolisen i stor utsträckning andra myndigheter, företag, sammanslutningar samt allmänheten. Underrättelseinformationen möjliggör både för skyddspolisen och för vissa andra myndigheter att bekämpa verksamhet som hotar den nationella säkerheten. Finlands säkerhetsmiljö förändras snabbt och de nya hoten kräver fortgående beredskap och kontinuerliga förberedelser.
Underrättelseinhämtning som avser datatrafik upptäcker allvarliga hot på webben
En av metoderna för underrättelseinhämtning är underrättelseinhämtning som avser datatrafik. Genom underrättelseinhämtning som avser datatrafik kan skyddspolisen från de datakommunikationskablar som överskrider den finska gränsen få sådan information som är viktig med tanke på den nationella säkerheten. Metoderna för underrättelseinhämtning används endast för att upptäcka de allvarligaste hoten mot Finlands nationella säkerhet.
Lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning möjliggör inte allmän, oriktad och heltäckande uppföljning av datatrafiken. Skyddspolisen ska i varje enskilt fall motivera varför det under en viss tid är nödvändigt att filtrera viss datatrafik. Tingsrätten beslutar om användningen av tillstånd till underrättelseinhämtning som avser datatrafik.
Underrättelseverksamheten övervakas noga
Underrättelseverksamheten övervakas av underrättelsetillsynsombudsmannen och riksdagens underrättelsetillsynsutskott.
Underrättelsetillsynsombudsmannen övervakar lagligheten av den civila och militära underrättelseinhämtningen och tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna i underrättelseverksamheten. Ombudsmannen är en självständig och oberoende laglighetsövervakare med omfattande rätt att få information och utföra inspektioner. Lagen om övervakning av underrättelseverksamheten trädde i kraft i februari 2019.
Underrättelsetillsynsombudsmannen publicerar årligen en årsberättelse. Enligt ombudsmannens senaste årsberättelse (publicerad den 31 maj 2022) var inriktningen av underrättelseverksamheten lagenlig 2021.
Riksdagens underrättelsetillsynsutskott ska utöva parlamentarisk tillsyn över den civila och militära underrättelseverksamheten. Utskottet utövar dessutom parlamentarisk tillsyn över skyddspolisens övriga verksamhet.