Vad är den nationella säkerheten?

Den nationella säkerheten gäller den gemensamma säkerheten i det finländska samhället och Finlands suveränitet. Som begrepp är den nationella säkerheten dynamisk och bestäms både i tiden och i förhållande till Finlands föränderliga hotmiljö och omvärld. Tidigare har man i stället för den nationella säkerheten talat om statens säkerhet.

Den nationella säkerheten beskrivs ofta i förhållande till de hot som riktas mot den. Dessa är hot som påverkar hela det finländska samhället, till exempel terrorism, spionage och en främmande stats skadliga verksamhet. Till den nationella säkerheten anknyter även hybridpåverkan, cyberhot och skyddet av den kritiska infrastrukturen.

Sammanfattningsvis kan den nationella säkerheten beskrivas som ett samhällstillstånd där samhällets och det demokratiska statssystemets verksamhet och verksamhetsförutsättningar samt statssuveräniteten skyddas mot allvarliga hot.

Den nationella säkerheten skyddas tillsammans

Vår omvärld står i en konstant förändring. Ändringarna återspeglas i de olika politikområdena, och därför hör det inte bara till ett enda ministerium eller ämbetsverk att skydda den nationella säkerheten. Därför behövs ett kontinuerligt samarbete som omfattar till exempel uppföljning av lagstiftningens aktualitet och av lägesbilden av olika hot. När flera olika aktörer har en gemensam lägesbild går det bättre att bemöta hoten. 

Under den pågående regeringsperioden utarbetas en strategi för den nationella säkerheten där man på ett övergripande sätt dryftar den nationella säkerheten och de förvaltningsövergripande åtgärder som behövs för att skydda den. 

Även Finland är utsatt för hybridpåverkan

Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 ändrade vår omvärld grundligt och långsiktigt. Även om Finland för närvarande inte är utsatt för något militärt hot, har riskerna för hybridpåverkan riktad mot Finland ökat.

Med hybridpåverkan avses en statlig aktörs skadliga verksamhet där man försöker hemlighålla både gärningsmannen och syftet med verksamheten och där den skadliga verksamheten är något annat än användning av militära maktmedel. Hybridpåverkan kan inbegripa till exempel informationspåverkan, såsom spridning av felaktig information i sociala medier, störningar och skadegörelse som riktas mot den kritiska infrastrukturen eller till exempel ordnande av omfattande invandring. 

Sedan november 2023 har Ryssland använt instrumentaliserad inresa vid landgränsen mellan Finland och Ryssland för att påverka Finland. När det gäller Ukraina har Ryssland till exempel använt metoder för hybridpåverkan, bland annat omfattande cyberattacker, som stöd för sina krigshandlingar.

Myndigheterna har reagerat på den förändrade omvärlden genom att intensifiera sitt samarbete och stärka sin beredskap att bemöta hybridhot som riktas mot Finland.

Data får allt större betydelse som en strategisk resurs

Ett bra exempel på förändringarna i omvärlden är den pågående globala teknikkonkurrensen. I den globala teknikkonkurrensen måste den nationella säkerheten uppfattas i vid bemärkelse. Man måste också vara medveten om de kopplingar som olika sektorer och politikområden har till den nationella säkerheten och som delvis ännu förblir dolda. Vi måste kunna skydda informationen och vårt kunskapskapital bättre än tidigare för att vi ska kunna anpassa oss till och vara framgångsrika i en värld där data blir en strategisk resurs som kan jämföras med olja eller mineraler. 

Andra förändringsfaktorer i omvärlden som påverkar den nationella säkerheten är till exempel polariseringen av samhället och förändringen i stormaktskampen. Ofta påverkar globala säkerhetshot av olika slag också Finland, och därför har den nationella säkerheten en stark koppling till det utrikes- och säkerhetspolitiska beslutsfattandet.

Den nationella säkerheten och skyddet av den påverkas i hög grad av digitaliseringen och den tekniska omvälvningen, som vårt samhälle är bundet till via globala datanät och dataflöden. Data får allt större betydelse som en strategisk resurs. Numera konkurrerar stormakterna förutom om inflytande och de väpnade styrkornas kapacitet också om teknik.

Hanteringen och utnyttjandet av data i kombination med ny teknik som är under utveckling förändrar den nationella säkerhetens strategiska beroendeförhållanden och skapar nya sårbarheter, men också möjligheter. I denna växande teknikkonkurrens betonas både ökad innovationsförmåga och skyddet av immateriellt kapital. 

Mer information

Hannu Kotipelto, specialsakkunnig 
inrikesministeriet, Kansallisen turvallisuuden yksikkö Telefon:0295488354   E-postadress: