EU:s civilskyddsmekanism hjälper till när ett land inte klarar sig ensamt vid en kris

Europeiska unionens civilskyddsmekanism (Union Civil Protection Mechanism) har under de senaste åren blivit ett av de viktigaste verktygen vid internationellt bistånd. Mekanismen täcker olika naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor, till exempel storolyckor, kemikalie- och miljöolyckor, samt hantering av följderna av terrordåd. 

Vilket land som helst kan begära bistånd via unionens civilskyddsmekanism när landets egna resurser inte räcker till att klara av en allvarlig olyckssituation eller störning. Europeiska centrumet för samordning av katastrofberedskap (Emergency Response Coordination Centre ERCC), som är underställt Europeiska kommissionen, samordnar begäranden om och lämnande av bistånd.

Biståndet bygger på medlemsstaternas nationella resurser. Det är möjligt att få EU-finansiering för att utveckla resurserna. Biståndet kan vara experthjälp, hjälp i form av räddningsformationer eller materiellt bistånd. Bistånd ges ofta till länder utanför EU.

Till exempel har Afghanistan fått hjälp med evakueringar och Madagaskar med följderna av en naturkatastrof. Viktiga biståndsuppdrag inom ramen för civilskyddsmekanismen har varit åtgärderna under covid-19-pandemin 2020–2022 och jordbävningarna i Turkiet och Syrien i februari–mars 2023. Den hittills mest omfattande och långvariga insatsen inom ramen för EU:s civilskyddsmekanism är lämnandet av materiellt bistånd till Ukraina och dess grannländer från och med februari 2022.

Civilskyddsmekanismen måste svara på allt mer mångfacetterade hot

Det bästa svaret på sektorsövergripande och komplicerade hot som avviker från de vi är vana vid är ett system där samarbetet mellan myndigheterna och de olika aktörerna i samhället fungerar. Ett exempel på detta är det finländska konceptet för övergripande säkerhet där myndigheterna, näringslivet, organisationer och allmänheten samarbetar för att trygga samhällets vitala funktioner.
Genom civilskyddsmekanismen kan man svara på många slags hot och globala utmaningar. Efter Rysslands invasion av Ukraina har hjälpbehovet inom olika sektorer ökat i Ukraina. Materiellt bistånd behövs ännu en lång tid framöver inom hälso- och sjukvården, skolsektorn och räddningsväsendet. Ett nära samarbete för att samordna biståndet till Ukraina är viktigt på EU-nivå, och genom civilskyddsmekanismen kommer biståndet fram.

I och med klimatförändringarna har temperaturerna i Europa stigit betydligt och antalet extrema väderfenomen ökat både i Europa och på andra håll i världen. Genom civilskyddsmekanismen förbättras samarbetet mellan länderna i Europa i fråga om förebyggande, beredskap och biståndsverksamhet i anslutning till naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor.
Även samarbetet mellan staterna framhävs när det gäller beredskapen inför kriser. Exempelvis CBRN-hoten (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot) och hybridhoten är inte nödvändigtvis begränsade till enbart en stat.

RescEU-systemet är EU:s egen beredskapsreserv

Genom den EU-lagstiftning som trädde i kraft 2019 skapades ett nytt slags beredskap för bistånd, rescEU-systemet. RescEU har inrättats för att snabbare och effektivare reagera på naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan. Genom systemet delas EU:s civilskyddsresurser bättre mellan EU-staterna och andra länder som deltar i civilskyddsmekanismen.

Europeiska kommissionen har beviljat finansiering för en projekthelhet inom vilket det i Finland inrättas ett strategiskt lager av skyddsutrustning för personer, mätinstrument, läkemedel och antikroppar med tanke på kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära olyckor. Dessutom lagras medicinskt material för gränsöverskridande hot mot hälsan, såsom pandemier, samt för situationer med flera patienter till följd av olyckor eller kriser. Avsikten är att räddningsmaterialet, läkemedlen och sjukvårdsmaterialet ska skydda både de första aktörerna och civilbefolkningen.

Projekthelheten pågår till hösten 2026 och har fått en finansiering på 305 miljoner euro från kommissionen. De lager som inrättas kan utnyttjas genom civilskyddsmekanismen i en situation där det land som begär hjälp inte har tillräckliga resurser för att hantera en kris eller olycka.

Projekthelheten är av mycket stor betydelse och det första i sitt slag. Inrikesministeriet genomför projektet i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd, Försörjningsberedskapscentralen och Strålsäkerhetscentralen.