EU:s gemensamma resursreserv: rescEU

Finlands rescEU-beredskapslager

CBRN-beredskapslagret är det första rescEU-beredskapslagret som inrättats i Finland. Arbetet med att bygga upp lagret inleddes 2023. Med den utrustning och det material som finns i lagret förbereder man sig på hot och olyckor som orsakas av kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) och nukleära (N) ämnen. 

Arbetet med att bygga upp det andra rescEU-beredskapslagret i Finland (Medical/CBRN) inleddes 2024. Inom projektet lagras medicinska material och läkemedel. 

Finlands rescEU-beredskapslager är avsett för medlemsländerna och de länder som anslutit sig till EU:s civilskyddsmekanism i situationer där det land som begär bistånd inte har tillräckliga resurser för att hantera en kris eller en storolycka.  Det material som lagras ska inom 12 timmar efter det att erbjudandet om bistånd har accepterats vara färdigt att sändas till det område där det skett en storolycka eller där det pågår en kris. 

EU-kommissionen står för alla kostnaderna för inrättande och underhåll av lagren. Det sammanlagda värdet av Finlands två lagerhelheter är nästan 305 miljoner euro. Tills vidare sträcker sig finansieringen av projekthelheten fram till hösten 2026. 

Projekthelheten genomförs i Finland av ett konsortium där inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd, Försörjningsberedskapscentralen och Strålsäkerhetscentralen ingår. 

CBRN-beredskapslagret

Med den utrustning och det material som skaffats till CBRN-beredskapslagren förbereder man sig på hot och olyckor som orsakas av kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) och nukleära (N) ämnen. I lagren finns bland annat skyddsutrustning, som overaller, ansiktsmasker, handskar, skor, skyddsglasögon och hjälmar. I lagren finns också utrustning för att mäta strålning och halter av kemiska ämnen samt tester som identifierar biologiska ämnen. Läkemedel och antikroppar som behövs i CBRN-situationer utgör en stor helhet av det material som lagras. I lagren finns också vaccin mot olika allvarliga smittsamma sjukdomar. 

Materialet som förvaras i CBRN-beredskapslager är avsett för att skydda både första aktörer och civilbefolkningen vid olika CBRN-olyckor och -störningar, till exempel kemikalie- eller kärnkraftverksolyckor, terrorattacker eller gränsöverskridande smittor.

De första partierna av material och utrustning i Finlands beredskapslager var färdiga att sändas ut januari 2024. Avsikten är att kapaciteten ska nå full beredskap under 2025.

Den totala kostnaden för projektet är 242 miljoner euro. Projektet är till sin omfattning betydande och den första strategiska CBRN-kapaciteten i Europa.

Projektchefer:
Tarja Rantala, inrikesministeriet
Pertti Kelloniemi, inrikesministeriet

Medical/CBRN beredskapslagret 

I Medical/CBRN-projektet inrättas ett beredskapslager med medicinskt material och läkemedel i Finland. Det primära syftet är att bygga upp en medicinsk beredskap inför hot där många människor kan skadas inom en kort tid. Sådana är till exempel terrordåd i stor skala, omfattande väpnade konflikter eller storolyckor, som till exempel jordbävningar. Med kapaciteten förbereder man sig dessutom på gränsöverskridande hot mot hälsan (till exempel pandemier) och CBRN-hot.

I lagren finns hälso- och sjukvårdsmaterial, till exempel små apparater, kirurgiska instrument och akutvårdsartiklar. I lagren finns också läkemedel som behövs bland annat i primärvård och vid operationer samt antimikrobiella läkemedel, som kan användas för att minska det hot mot befolkningens hälsa som multiresistenta bakterier orsakar. Sköldkörtelmonitorer och livsmedelsmonitorer kompletterar mätutrustningen i CBRN-projektet. Materialet är i huvudsak avsett att användas av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. 

De första medicinska materialen kommer att vara i startberedskap stegvis vid ingången av 2025. Allt material är i startberedskap före sommaren 2026. Den totala kostnaden för projektet är 63 miljoner euro.

Projektchefer:
Ilona Hatakka, inrikesministeriet
Piia Ollila, social- och hälsovårdsministeriet

EU:s civilskyddsmekanism

Europeiska unionens civilskyddsmekanism (Union Civil Protection Mechanism) har under de senaste åren blivit ett av de viktigaste verktygen vid internationellt bistånd. Målet med mekanismen är att förbättra beredskapen inför och förmågan att agera vid katastrofer.

Materialet och utrustningen i rescEU-beredskapslagren förmedlas till de länder som ber om hjälp via EU:s civilskyddsmekanism. Utöver EU-länderna har flera av EU:s grannländer anslutit sig till mekanismen. Europeiska centrumet för samordning av katastrofberedskap (ERCC) samordnar biståndsåtgärderna och kommissionen beslutar till vilket land biståndet förmedlas och vilket av de länder som förvaltar en rescEU-reserv som reagerar på begäran.

Ett land kan be om bistånd när landets egna resurser inte räcker till att klara av en allvarlig olyckssituation eller störning. Biståndet kan vara experthjälp, hjälp i form av räddningsformationer eller materiellt bistånd. Biståndet ska vara färdigt att sändas inom 12 timmar från det att erbjudandet om bistånd har accepterats.

RescEU-reserverna är helt EU-finansierad verksamhet. RescEU-reserver förvaltas av flera medlemsländer och en av de mest kända kapaciteterna är flygmateriel som är specialiserat för släckning av terrängbränder. Runt om i Europa finns också till exempel medicinlager med mediciner mot smittsamma sjukdomar som sprids snabbt och Medevac-utrustning för medicinsk evakuering av patienter. 

De CBRN- och Medical-beredskapslager som byggs upp i Finland är de nyaste i den så kallade rescEU-familjen. Det finns sammanlagt 21 CBRN- och/eller medical-beredskapslager i 21 medlemsländer. 

Karta över rescEU-reserver i Europa

Läs mer om civilskyddsmekanismen på EU-kommissionens webbplats