De reformer av migrationspolitiken som ingår i regeringsprogrammet
Regeringsprogrammet har som mål att reformera Finlands migrationspolitik så att de nödställda bistås och missbruk förhindras.
Finlands asylpolitik ska skärpas så att den motsvarar en allmännordisk nivå. Systemet för asylsökande utvecklas och processerna görs smidigare så att sökandena så snabbt som möjligt får beslut om statusen som internationellt skyddsbehövande eller om förvägrande av sådan status. De som fått avslag på sin asylansökan återvänder eller återsänds snabbt. Också rådgivningen om återvändande effektiviseras. Målet är att uppmuntra till frivillig återresa till hemlandet.
Asylpolitiken fokuserar på nödställda och särskilt utsatta personer, till exempel barn och personer med funktionsnedsättning. Även i fråga om flyktingkvoten fästs särskild uppmärksamhet vid dessa grupper.
Villkoren för naturalisation skärps. Målet är att uppmuntra till integration, arbete och till att det finländska samhällets regler följs.
Omvärlden och säkerhetsläget har förändrats avsevärt i Finland och i det övriga Europa på några år. Största delen av de andra EU-medlemsstaterna har infört strängare grunder för att upphäva eller inte bevilja internationell skyddsstatus.
Målet är att en utlänning ska beviljas internationellt skydd endast den tid det finns behov av det. En person som gör sig skyldig till brott kan vägras eller berövas sin skyddsstatus effektivare än tidigare.
Nej, det gör det inte. Lagändringen gäller uppehållstillstånd som beviljas i fortsättningen.
Lagändringen är en del av de åtgärder som vidtas för att balansera de offentliga finanserna och som alla ska delta i. Det beräknas att man genom lagändringen uppnår en besparing på över 16 miljoner euro 2024–2025. Mottagningspenningen ska vara en kortvarig förmån för en person som är i behov av stöd och som inte kan få sin försörjning genom förvärvsarbete eller andra inkomster. Lagändring stadfästades den 5 juli 2024 och den trädde i kraft den 1 augusti 2024.
Gränsförfarandet blir ett bra verktyg för hanteringen av asylansökningar som sannolikt är ogrundade. Samtidigt kan man begränsa sökandenas möjligheter att röra sig från Finland till andra delar av Europa. Gränsförfarandet löser dock inte instrumentaliseringen av inresande vid östgränsen. Av de cirka 1 300 personer som kommit till Finland från Ryssland skulle färre än 100 ha hänvisats till gränsförfarandet. Lagändringar är stadfäst och trädde i kraft den 1 september 2024.
Vid gränsförfarandet prövas en ansökan enligt samma regler som vid asylförfarandet. Prövningen ska bara göras snabbare, det vill säga inom fyra veckor. Under prövningen av ansökan ska sökandena stanna i närheten av gränsen och de har inte rätt att röra sig fritt inom finskt territorium.
En förutsättning för att få medborgarskap är i fortsättningen en boendetid på åtta år i Finland i stället för nuvarande fem år. Lagändringen stadfästades den 5 juli 2024 och trädde i kraft den 1 oktober 2024.
Det bereds också en lagändring enligt vilken kraven på oförvitlighet och försörjning skärps för sökandena. Ett ytterligare krav är nöjaktiga kunskaper i finska eller svenska. Om sökanden uppfyller kraven på språkkunskaper, kan hen få medborgarskap redan efter fem års boende i Finland. Detta uppmuntrar de sökande att skaffa sig språkkunskaper.
Dessutom bereds införandet av ett medborgarskapsprov.
I Finland har ett medborgarskapsprov aldrig använts. Vid inrikesministeriet bereds alltså en helt ny förutsättning för förvärv av medborgarskap. Frågorna i medborgarskapsproven i andra länder gäller till exempel allmän information om samhällets regler, landets historia och det politiska systemet. Avsikten är att lämna en proposition om medborgarskapsprovet till riksdagen hösten 2025.
Enligt regeringsprogrammet är avsikten att utreda möjligheterna att i Finland övergå till reciprocitetsprincipen.
En utredning om systemet med dubbelt medborgarskap är under beredning. I detta skede är det ännu inte möjligt att säga vilka ändringar som eventuellt föreslås utifrån utredningen. Om färdigställandet av utredningen informeras separat.
Avsikten är att införa flera nya metoder. Frivillig återresa till hemlandet stöds och avlägsnandet ur landet, när det behövs, effektiviseras. Tiden för tagande i förvar förlängs och möjligheterna till tagande i förvar på grund av allmän ordning och säkerhet ökas. Förutsättningarna för att lämna in nya ansökningar skärps och ogrundade nya ansökningar förhindras.
Dessutom blir det möjligt att återkalla uppehållstillståndet för en utlänning som befinner sig utanför Finland och meddela inreseförbud av säkerhetsskäl. Samarbetet med tredjeländer för att främja återsändanden fördjupas i samarbete med utrikesministeriet.
Lagändringar som förhindrar kringgående av inresebestämmelserna stadfästes den 5 juli och trädde i kraft den 1 september 2024.
De situationer då uppehållstillstånd inte beviljas anges i lagen mer ingående och på ett förpliktande sätt. Migrationsverket kommer att ha mindre prövningsrätt. Avsikten är att mer målmedvetet ingripa i klandervärt förfarande, sviklig verksamhet och missbruk av olika slag när uppehållstillstånd beviljas.
Lagändringar som hindrar personer som kommit till landet som asylsökande från att övergå till att söka uppehållstillstånd på grund av arbete eller utbildning stadfästes den 5 juli 2024 och trädde i kraft den 1 september 2024.
En person som olagligt stannat kvar i landet kan i fortsättningen inte legalisera sin ställning direkt genom att börja arbeta eller studera. Lagändring upphäver inte sökandens rätt att arbeta eller studera i Finland utan förutsätter att man för att få uppehållstillstånd använder normala förfaranden och ansöker om uppehållstillstånd utomlands.
Tidtabell och mål för de åtgärder som hänför sig till migrationspolitiken
I tabellen har vi samlat regeringens viktigaste projekt som hänför sig till migrationspolitiken samt information om tidtabellen och målen för dem.
Åtgärd | Tidsplan | Mål |
---|---|---|
Införande av gränsförfarandet och utvidgning av grunderna för påskyndat förfarande | Lagändringarna stadfästades den 28 juni 2024. Lagen trädde i kraft den 1 september 2024. | Ett gränsförfarande enligt förfarandedirektivet införs. I utlänningslagen tas in alla de grunder för påskyndat förfarande enligt förfarandedirektivet som ännu inte finns i lagen. |
Skärpning av längden på giltighetstiden för tillstånd för internationellt skydd | Lagändringarna stadfästades den 22 november 2024, ikraftträdande den 2 januari 2025. | Giltighetstiden för uppehållstillstånd enligt statusen som internationellt skyddsbehövande förkortas så att den motsvarar minimikraven i skyddsgrundsdirektivet. Kriterier för förvägrande och upphörande av statusen som internationellt skyddsbehövande införs. |
Revidering av utlänningslagens bestämmelser om registrering, inlämnande och asylutredning av ansökningar om internationellt skydd | Remissbehandling 25.11.2024–7.1.2025. RP till riksdagen den 6 mars 2025. | Utlänningslagens bestämmelser om registrering, inlämnande och asylutredning av ansökningar om internationellt skydd revideras. Skyldigheten att gå igenom protokollet över asylsamtal med sökanden slopas och beredskapen inför störningar i anslutning till migrationen bedöms. |
Utveckling av utlänningslagstiftningens bestämmelser om uppehållstillstånd | Lagändringar stadfäst den 5 juli 2024 och de trädde i kraft den 1 september 2024. | Bestämmelserna om kringgående av inresebestämmelserna revideras och bestämmelserna om styrkande av identiteten görs tydligare. Dessutom hindras de som fått avslag på sin asylansökan från att byta fil till arbets- och utbildningsbaserad invandring. |
Familjeåterförening | Remissbehandling 11.9–25.10.2024. RP till riksdagen den 6 mars 2025. |
Förutsättningarna för familjeåterförening skärps genom att man inför ändringar som familjeåterföreningsdirektivet möjliggör. |
Tagande i förvar och inreseförbud | Remissbehandling den 17 maj - den 28 juni 2024. RP till riksdagen den 3 oktober 2024. | Bestämmelserna om tagande i förvar skärps, bestämmelserna om inreseförbud revideras och meddelande av inreseförbud möjliggörs för personer som befinner sig utanför Finland. |
Sänkning av mottagningspenningen | Lagändring stadfäst den 5 juli 2024 och den trädde i kraft den 1 augusti 2024. | Mottagningspenningen sänks till det minimum som tillåts enligt grundlagen och mottagandedirektivet. |
Revidering av mottagningslagen | Projektet inleds våren 2024. | Mottagningstjänsterna effektiviseras. Mottagningstjänsterna begränsas i fråga om dem som lämnar in en ny ansökan och systemet med företrädare för minderåriga asylsökande som anlänt utan vårdnadshavare ses över. |
Skärpta villkor för permanent uppehållstillstånd | Remissbehandling 27.1.-7.3.2025. RP till riksdagen under vårsessionen 2025. | Boendetidsvillkoret i anslutning till permanent uppehållstillstånd förlängs till sex år och ett krav på språkkunskaper införs. Dessutom skärps kravet på oförvitlighet. |
Medborgarskapslagen fas 1 | Lagändring stadfäst den 5 juli 2024 och den trädde kraft den 1 oktober 2024. | Den boendetid som krävs för medborgarskap förlängs till åtta år. |
Medborgarskapslagen fas 2 | Remissbehandling 27.11.2024 - 14.1.2025. RP till riksdagen under vårsessionen 2025. | Bland annat kravet på oförvitlighet skärps, den egentliga försörjningsförutsättningen återtas och möjligheterna att införa den så kallade danska modellen för återkallande av medborgarskap utreds. |
Medborgarskapslagen fas 3 | RP till riksdagen under höstsessionen 2025. | Ett medborgarskapsprov införs. Möjligheterna att övergå till reciprocitetsprincipen i fråga om systemet med dubbelt medborgarskap utreds. |
Utveckling av bestämmelserna om avlägsnande ur landet | Avsikten är att regeringens proposition ska lämnas senast i början av 2026. | Målet är att effektivisera avlägsnandet ur landet. Dessutom bedöms om bestämmelserna om avvisning och utvisning kan förenhetligas eller om förfarandena kan slås samman. |