Frågor och svar om konsekvenserna av kriget mellan Ryssland och Ukraina

Det finns ingen gränskontroll i trafiken mellan Finland och de övriga Schengenländerna, och de normala principerna om fri rörlighet tillämpas. Det rekommenderas dock att de som anländer till landet och som är i behov av skydd ska kontakta myndigheterna genast när de anländer eller så snart som möjligt efter det. Myndigheterna är närvarande i Helsingfors hamn och på Helsingfors-Vanda flygplats.

Gränsbevakningsväsendet svarar för gränskontrollerna vid Finlands yttre gränser, dvs. i trafiken mellan Finland och ett land som inte hör till Schengenområdet. Gränsbevakningsväsendet tar också emot ansökningar om internationellt skydd vid Finlands yttre gränser.

Ankomst till Finland till följd av kriget i Ukraina | Gränsbevakningsväsendet
Så här kommer du i gång när du kommer till Finland från Ukraina | Migrationsverket
Utskrivbara anvisningar till dig som flytt från Ukraina | Migrationsverket

Över 53 000 ukrainare har sökt tillfälligt skydd eller asyl i Finland (senast 8,5,2023). 

Ukrainare får vistas i Schengenområdet visumfritt i tre månader om de har ett biometriskt pass. På grund av visumfriheten registreras ukrainarnas ankomst till EU-området inte och det är svårt att följa migrationen inom området för fri rörlighet. Största delen av ukrainarna anländer till Finland över EU:s inre gräns, huvudsakligen från Polen och Estland.

Migrationsverket berättar regelbundet på sitt Twitterkonto hur många ukrainska medborgare som efter Rysslands invasion har sökt internationellt skydd i Finland. I verkligheten uppskattas antalet personer som vistas i landet vara större än så, eftersom alla inte genast kontaktar myndigheterna i Finland.

Statistik om tillfälligt skydd | Migrationsverket
Migrationsverket på Twitter

Över 53 000 ukrainare har sökt tillfälligt skydd eller asyl i Finland (senast 8,5,2023). Uppskattningen är att det år 2023 kan komma 20 000–30 000 ukrainare till Finland för att söka internationellt skydd.

Antalet flyende från Ukraina i EU-området beror på hur krigshandlingarna fortsätter i Ukraina och på möjligheterna att flytta till tryggare områden inom Ukraina. Hur många som fortsätter till andra EU-medlemsstater påverkas dessutom av mottagningskapaciteten i Ukrainas EU-grannländer. Många som flytt från Ukraina önskar att de snart ska kunna återvända och stannar därför i första hand i närheten av landet.

Det tillfälliga skyddet baserar sig på EU:s direktiv om tillfälligt skydd, som nu används för första gången. Direktivet antogs innan det gemensamma asylsystemet började utvecklas i stor skala. Det har ansetts att direktivet inte särskilt väl svarar på de migrationsutmaningar som EU stött på under de senaste åren. 

Det tillfälliga skyddet skapades som ett exceptionellt arrangemang efter konflikten i det forna Jugoslavien. Arrangemanget gör det möjligt att skydd snabbt kan beviljas en noggrant avgränsad grupp människor som i stora mängder har varit tvungna att lämna ett visst område eller ett visst land. Skyddsbehovet ska anses vara tillfälligt, eftersom skydd beviljas endast för ett år i sänder och för högst tre år. 

När det gäller flyktingsituationen 2015 var det inte fråga om en massflykt av människor från ett enda område på grund av krig och våld. Människor kom från flera områden och av flera olika orsaker, och de sökte skydd långt borta från sitt hemland. Rysslands invasion av Ukraina skedde alldeles i EU:s grannskap. Detta orsakade ett akut och kollektivt skyddsbehov varför mekanismen för tillfälligt skydd lämpade sig för denna situation. 

Personer som söker tillfälligt skydd eller asyl kan inkvarteras på en flyktingförläggning där de är inskrivna. Det finns förläggningar av olika storlek på olika håll i Finland. Sökandena kan, om de så vill, ordna sin inkvartering själva och bo utanför förläggningen, till exempel hos vänner eller släktingar. Bostadsadressen meddelas till den förläggning där sökanden är inskriven.

De som inte ansöker om tillfälligt skydd eller asyl ska ordna sin inkvartering själva.

Svar på vanliga frågor om Rysslands attack mot Ukraina | Migrationsverket

De som sökt tillfälligt skydd har rätt till samma mottagningstjänster som asylsökande. Förläggningarna ordnar största delen av de social- och hälsovårdstjänster som de som sökt tillfälligt skydd behöver, och deras nödvändiga utkomst tryggas genom mottagningspenning, om de är i behov av stöd.

Svar på vanliga frågor om Rysslands attack mot Ukraina | Migrationsverket
 Mottagningstjänster | Migrationsverket

Om du vill tillhandahålla inkvarteringslokaler till förläggningar, kan du kontakta det lokala Röda Korset. Migrationsverket samordnar inte privat inkvartering.

Hjälperbjudanden | Finlands Röda Kors (på finska)
Hjälp till ukrainare

Om en person som får tillfälligt skydd söker till yrkesutbildning, kan han eller hon också avlägga studierna som utbildning som grundar sig på ett utbildningsavtal eller på ett läroavtal, om villkoren för detta i övrigt uppfylls.

Yrkesutbildning kan ordnas på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter i form av utbildning som grundar sig på ett utbildningsavtal eller läroavtalsutbildning. Genom den utbildning som grundar sig på ett utbildningsavtal förvärvar den studerande kunnande i samband med praktiska uppgifter på en arbetsplats, men utan ett anställningsförhållande. Läroavtalsutbildningen grundar sig däremot på ett skriftligt arbetsavtal för viss tid mellan en studerande som fyllt 15 år och arbetsgivaren.

Utländska studerande är välkomna att söka sig till finländska högskolor oberoende av medborgarskap. De studerande ska behandlas likvärdigt, och en studieplats får inte nekas eller förbjudas på grundval av medborgarskap. Ukrainska och ryska studerande som studerar i Finland kan fortsätta sina studier som vanligt med beaktande av eventuella individuella sanktioner och exportkontroller som kan påverka de studerandes ställning. Distansundervisning är jämställd med annan undervisning. 

På basis av de double degree-avtal som ingåtts med ryska och belarusiska högskolor förblir de studierätter som beviljats finländska högskolor i kraft, och de studerande kan fortsätta sina studier som vanligt. Det ingås inga nya avtal. 

Internationella studerande har rätt till utkomststöd som beviljas i sista hand, om de inte klarar av att hantera de dagliga utgifterna. Personer som vistas tillfälligt i landet har rätt till minst nödvändigt utkomststöd, det vill säga livsmedel och nödvändiga receptbelagda läkemedel som beviljas genom betalningsförbindelser. Den sociala tryggheten i Finland kan inte på lång sikt kompensera effekterna av sanktionerna, men ingen får lämnas i nöd.

Personer som vistas i Finland annat än tillfällig har rätt till grundläggande utkomststöd på samma allmänna grunder som de personer som vistas permanent i Finland. Vistelsens karaktär fastställs på basis av en helhetsbedömning.

Närmare information om rätten till utkomststöd som beviljas i sista hand fås av Folkpensionsanstalten.

Högskolorna beslutar om storleken på terminsavgifterna och stipendierna samt om praxis i anslutning till dessa. Högskolorna kan besluta om befrielse från terminsavgifter till exempel av humanitära skäl.

Som villkor för att anmäla sig som närvarande kan ställas en betald terminsavgift. Högskolans allmänna linje ska vara densamma för alla, oberoende av medborgarskap. 

Utebliven betalning av terminsavgiften leder inte till att man förlorar studierätten. Det är fråga om en privaträttslig fordran som kan bli föremål för indrivningsåtgärder, men studierätten kan förloras endast i sådana fall som anges i lag. 

Det är inte möjligt att återkalla ett beviljat stipendium. Avvikelser från stipendiepraxis får inte ske på basis av medborgarskap. 

Till frysning av tillgångar hänför sig en bestämmelse enligt vilken inga ekonomiska resurser får göras tillgängliga för personer som finns på sanktionsförteckningen (Artikel 2.2: ”No funds or economic resources shall be made available, directly or indirectly, to or for the benefit of natural or legal persons, entities or bodies listed in the Annex”). Sådana personer kan således inte beviljas stipendium. Redan innan stipendiet beviljas finns det anledning att kontrollera om personen har tagits upp på sanktionsförteckningen. Ett eventuellt stipendium ska beviljas på villkor att personen inte är föremål för individuella sanktioner.

Om någon pressas till exempel till att arbeta under dåliga arbetsvillkor, sälja sex, tigga eller begå brott kan det vara fråga om människohandel. 

Hjälpsystemet för offer för människohandel är en myndighet som erbjuder sina klienter bland annat rådgivning och handledning, socialtjänster, hälsovårdstjänster och trygg inkvartering.

Ytterligare information

• på ukrainska: ihmiskauppa.fi/ukr
• på ryska: ihmiskauppa.fi/rus
• på engelska: humantrafficking.fi

 I nödsituationer ska man alltid ringa det allmänna nödnumret 112.

Omfattande migrationssituationer är nästan alltid förknippade med en ökad risk för utnyttjande av utsatta personer och för människohandel. Det är fullständigt oacceptabelt att kriminella grupper försöker dra nytta av nödställda människors situation.

Även i Finland är vi medvetna om risken. Man försöker förhindra utnyttjande bland annat genom att erbjuda dem som kommer till Finland information om deras ställning och rättigheter i Finland, om riskerna för utnyttjande och om de instanser som de vid behov kan kontakta.

Migrationsförvaltningen, polisen och gränsmyndigheterna arbetar inom sina ansvarsområden för att förebygga utnyttjande och människohandel: till exempel gränsmyndigheterna i samband med gränskontroller, polisen när den registrerar asylsökande och migrationsmyndigheterna när de behandlar ansökningar och annars gör observationer i samband med mottagningsverksamheten.

Att upprätthålla en gemensam lägesbild för myndigheterna och säkerställa informationsgången är centralt också när det gäller att förebygga utnyttjande. Det är också viktigt att öka arbetsgivarnas och det civila samhällets medvetenhet om fenomenet och om hur det kan bekämpas.

De flesta passagerare är alltid laglydiga, också för närvarande. De finska myndigheterna har genom gränskontrollerna en bra överblick av dem som kommer och av syftet med deras vistelse. 

Som stöd för gränskontrollerna utnyttjas också i allmänhet nationella, europeiska och andra internationella register och bedrivs samarbete med andra länders säkerhetsmyndigheter. Lagstiftningen ger gränskontrollanten en stark befogenhet att utreda syftet med resan och resenärens bakgrund. Vid behov kan man förhindra en person från att resa in i landet 

Ryssarna kan också söka asyl på samma sätt som människor av andra nationaliteter.  Antalet asylansökningar som lämnats in av ryska medborgare har varierat mellan 200 och 500 per år under de senaste åren och det senaste decenniet. De mest betydande grupperna av sökande har varit nordkaukasiska sökande, politiska aktivister och Jehovas vittnen.

Antalet ryssar som sökt asyl i Finland har ökat något sedan kriget började. 

Det tillfälliga skyddet är avsett för personer som flyr kriget i Ukraina. Tillfälligt skydd kan också beviljas sådana medborgare i länder utanför EU- och Schengenländerna eller statslösa personer som flytt på grund av Rysslands invasion och som vistades lagligen i Ukraina men som inte säkert och permanent kan återvända till utreselandet.

Tillfälligt skydd för personer som flytt från Ukraina

Tröskeln för att ingripa i de egna medborgarnas rättsliga ställning genom att frånta medborgarskapet är hög. Tröskeln kan inte anses överskridas enbart på grund av att personen finns på sanktionslistan.

Finskt medborgarskap kan förloras på grund av landsförräderi-, högförräderi- eller terroristbrott, om det föreskrivna strängaste straffet för brottet är fängelse i minst åtta år.

Frågor och svar om förlust av medborgarskap

Ryska är det främmande språk som oftast talas i Finland. Över 80 000 personer har ryska som modersmål i Finland.  

Ryska medborgare är den största gruppen av utländska medborgare som bor i Finland. Vid utgången av 2021 fanns det i Finland sammanlagt cirka 66 000 ryska medborgare eller medborgare med dubbelt medborgarskap i Ryssland och Finland.

Rysslands invasion av Ukraina orsakar oro, sorg och hat också hos finländare, vilket är förståeligt. Det är dock viktigt att inte förhålla sig fientligt till andra människor, till exempel ryssar som bor i Finland. 

Trakasserier och hot mot de ryskspråkiga och personer med rysk bakgrund som bor i Finland är fördömliga. Det är inte människor med rysk bakgrund som bor i Finland eller det ryska folket som orsakat läget i Ukraina.

Finland är en stark demokrati. I Finland har alla yttrandefrihet, men inom vissa gränser. Att hota eller förolämpa en annan människa eller en grupp hör inte till yttrandefriheten.