Natomedlemskapet och Finlands resiliens

Finland blev medlem i Nordatlantiska fördragsorganisationen Nato 2023. Medlemskapet förbättrar Finlands säkerhet och Östersjöregionens och Nordeuropas säkerhet och stabilitet. Som Natomedlem förbinder sig Finland till nordatlantiska fördraget och deltar i likhet med de övriga Natomedlemmarna fullskaligt i Natos verksamhet och det gemensamma beslutsfattandet.

Nato främjar inte bara det militära försvaret och den nationella säkerheten utan också civil beredskap, resiliensen i samhällena i alliansens medlemsländer och beredskapen för kriser. Rollen för inrikesministeriets förvaltningsområde i arbetet med att stärka Natos kollektiva försvar har i synnerhet samband med att upprätthålla den inre säkerheten och civila beredskapen och att trygga samhällets resiliens.

Resiliens har en allt viktigare roll i Natos arbete

Resiliens innebär samhällets funktionssäkerhet även vid eventuella störningar och att man också motverkar olika hybrid- och cyberhot. Resiliensen har en allt viktigare roll i Natos arbete. Även om varje medlemsland ansvarar för sin egen resiliens, bedrivs samarbete också mellan Natoländerna.

Enligt Natos definition innebär resiliens att samhället har förmåga att motstå och återhämta sig efter störningar, till exempel naturkatastrofer, störningar i den kritiska infrastrukturen, hybridattacker eller väpnade angrepp. Nato framhäver vikten av samhällets resiliens med tanke på Natos kärnuppgifter för att alliansen så effektivt som möjligt ska kunna skydda sina medlemmar och de gemensamma värdena. 

I kristider är det nödvändigt att man säkerställer såväl den militära prestationsförmågan som funktionerna i civilsamhället och dess kritiska infrastruktur, till exempel logistiska tjänster, kommunikationsförbindelser, befolkningsskydd, energiförsörjning och rent vatten. 
Stark resiliens i Natos medlemsländer utgör en grund för en trovärdig avskräckning och ett trovärdigt försvar. När den samhälleliga resiliensen är stark, kan kritiska funktioner upprätthållas också i krissituationer. Detta stöder hela alliansens resiliens. 

Till exempel i situationer med hybridhot är myndigheterna inom inrikesministeriets förvaltningsområde, till exempel polisen, skyddspolisen, Gränsbevakningsväsendet, räddningsväsendet och migrationsmyndigheterna, ofta viktiga myndigheter i hanteringen av situationen. När det gäller Natosamarbetet ansvarar inrikesministeriet också för befolkningsskyddsfrågor.

Nato satsar också på att identifiera nya hot

Finland deltar i Natos underrättelseverksamhet. Utöver den militära underrättelseinhämtningen bidrar också den civila underrättelseinhämtningen till Natos beslutsfattande. Det bygger på informationen i medlemsstaternas och Natos gemensamma underrättelsesystem. Nato satsar också på att identifiera nya hot. 

Samarbetet kring civil beredskap och resiliens har pågått redan länge

Finland har deltagit aktivt i samarbetet kring civil beredskap och resiliens ända sedan Finland gick med i Natos partnerskap för fred 1994.

Frågor som gäller nationell säkerhet och civil beredskap ligger på inrikesministeriets ansvar, och dessa frågor ingår i Natos nya resilienspolitik som fastställs i Natos strategi 2030. Detta arbete styrs av Natos resilienskommitté. Inrikesministeriet deltar i beredningen av kommitténs arbete tillsammans med andra ministerier.