Natosamarbetet och Finlands resiliens

Finland har ansökt om medlemskap i Nordatlantiska fördragsorganisationen Nato. Medlemskapet förbättrar Finlands säkerhet och Östersjöregionens och Nordeuropas säkerhet och stabilitet. Under Natoparaplyet främjas för närvarande inte bara det militära försvaret utan också den civila beredskapen och medlemsländernas resiliens. 

Inrikesministeriets förvaltningsområde har samband med stärkandet av Natos kollektiva försvar i synnerhet när det gäller att trygga samhällets resiliens.  Det går ut på att trygga funktionssäkerheten för de kritiska sektorerna i samhället, att motverka hybrid- och cyberhot och att bedriva underrättelsesamarbete. 

I krissituationer behöver den militära förmågan stöd av civila funktioner

Nato definierar kristålighet, dvs. resiliens, som samhällets förmåga att motsätta sig och återhämta sig från chocker, till exempel naturkatastrofer, störningar i den kritiska infrastrukturen, hybridattacker eller väpnade angrepp. Civilt-militärt samarbete har en viktig roll i Nato.

För säkerställandet av den militära förmågan i krissituationer krävs civila samhällets kritiska infrastrukturer, till exempel logistisktjänster, telekommunikation, befolkningsskydd, energiförsörjning och rent vatten. 

Samarbete kring civil beredskap och resiliens har bedrivits redan länge

Finland har deltagit aktivt i samarbetet kring civil beredskap och resiliens ända sedan Finland gick med i Natos partnerskap för fred. Frågor som gäller civil beredskap, och som inrikesministeriet ansvarar för, är en del av Natos nya linje att stödja resiliensen som fastställs i Natos strategi 2030. Detta arbete inom Nato styrs av en resilienskommitté som inledde sitt arbete i maj 2022. Denna kommitté sysselsätter i stor utsträckning till exempel inrikesministeriets förvaltningsområde.

Finland får delta i informationsutbyte inom den militära och civila underrättelseinhämtningen

Den nationella säkerheten och underrättelseinhämtningen är en betydande politisk helhet i Nato. Den bygger på information som inhämtas i medlemsstaternas och i Natos gemensamma underrättelsesystem. Nato satsar också på att identifiera nya hot. Vid Natos strategiska högkvarter finns en underrättelseavdelning som förenar civil och militär underrättelseinhämtning. Avdelningens information blir tillgänglig för Finland. Finland kan också sända egna experter till avdelningen.