Natomedlemskapet och Finlands resiliens

Finland blev medlem i Nordatlantiska fördragsorganisationen Nato den 4 april 2023.   Medlemskapet förbättrar Finlands säkerhet och Östersjöregionens och Nordeuropas säkerhet och stabilitet. Som Natomedlem förbinder sig Finland till Nordatlantiska fördraget och deltar i likhet med de övriga Natomedlemmarna fullskaligt i Natos verksamhet och det gemensamma beslutsfattandet.

Inom ramen för Nato främjar medlemsländerna inte bara det militära försvaret och den nationella säkerheten utan också resiliensen i samhällena i alliansens medlemsländer. Inrikesministeriets förvaltningsområde är kopplat till arbetet med att stärka Natos kollektiva försvar i synnerhet genom att upprätthålla den interna säkerheten och samhällsberedskapen och trygga samhällets resiliens.

Resiliens innebär att man ser till att samhällets kritiska sektorer fungerar driftsäkert även vid eventuella störningar, att man motverkar hybrid- och cyperhot och bedriver underrättelsesamarbete. När det gäller Nato-samarbetet ansvarar inrikesministeriet också för befolkningsskyddsfrågor.

I kristider stärks den militära prestationsförmågan av civila funktioner

Enligt Natos definition innebär kristålighet, det vill säga resiliens, att samhället har förmåga att motstå och återhämta sig efter störningar, till exempel naturkatastrofer, störningar i den kritiska infrastrukturen, hybridattacker eller väpnade angrepp. Natos strategiska koncept som uppdaterades sommaren 2022, framhäver vikten av samhällets resiliens med tanke på Natos kärnuppgifter för att alliansen så effektivt som möjligt ska kunna skydda sina medlemmar och de gemensamma värdena.

I kristider är det nödvändigt att man säkerställer såväl den militära prestationsförmågan som funktionerna i civilsamhällets kritiska infrastruktur, till exempel logistiska tjänster, kommunikationsförbindelser, befolkningsskydd, energiförsörjning och rent vatten.

Samarbetet kring civil beredskap och resiliens har pågått redan länge

Finland har deltagit aktivt i samarbetet kring civil beredskap och resiliens ända sedan Finland gick med i Natos partnerskap för fred 1994.

Frågor som gäller nationell säkerhet och civil beredskap ligger på inrikesministeriets ansvar, och dessa frågor ingår i Natos nya resilienspolitik som fastställs i Natos strategi 2030. Detta arbete i Nato styrs av en resilienskommitté som inledde arbetet i maj 2022.

Finland får delta i informationsutbytet inom den militära och civila underrättelseinhämtningen

Utöver den militära underrättelseinhämtningen bidrar också den civila underrättelseinhämtningen till Natos beslutsfattande. Det bygger på informationen i medlemsstaternas och Natos gemensamma underrättelsesystem. Nato satsar också på att identifiera nya hot. Vid Nato finns en underrättelseavdelning för den militära och civila underrättelseinhämtningen, och i och med medlemskapet är informationen tillgänglig också för Finland. Finland kan också sända egna experter till avdelningen.