Frågor och svar om brandvarnare
Brandvarnare är obligatoriska i alla bostäder. Brandvarnare är antingen traditionella batteridrivna brandvarnare eller brandvarnare som är anslutna till byggnadens elnät. Brandvarnare kan också ha olika ytterligare egenskaper.
Ansvaren för brandvarnare ändras den 1 januari 2026 när ansvaret för att skaffa brandvarnare och hålla dem i skick överförs från innehavaren av lägenheten, det vill säga den som bor i lägenheten, till byggnadens ägare. Syftet med ändringen av räddningslagen är att skyldigheterna i fråga om brandvarnare ska fullgöras bättre än för närvarande och att de nuvarande bestämmelserna ska förtydligas.
I inkvarteringslokaler och vårdinrättningar är verksamhetsutövaren också i fortsättningen skyldig att skaffa brandvarnare och hålla dem i skick. I inkvarteringslokaler och vårdinrättningar används ofta brandlarmanläggningar i stället för brandvarnare.
Skyldigheten att skaffa brandvarnare i bostäder och hålla dem i skick övergår från innehavaren av lägenheten, det vill säga den som bor i lägenheten, till byggnadens ägare. Byggnadens ägare ska se till att det i alla bostäder finns ett tillräckligt antal brandvarnare i funktionsdugligt skick. Den boende ska utan dröjsmål meddela byggnadens ägare, det vill säga till exempel husbolaget, att det uppstått något fel i brandvarnaren eller att batteriet är slut.
Ansvaren för brandvarnare ändras den 1 januari 2026. Det lönar sig att utnyttja övergångsperioden på två år genom att planera och genomföra de praktiska åtgärder som krävs för ändringen, till exempel att kartlägga befintliga brandvarnare och eventuellt installera nya brandvarnare. Byggnadsägarens rätt enligt räddningslagen att få tillträde till en lägenhet för att uppfylla ansvaret för att skaffa brandvarnare och hålla dem i skick gäller alla boendeformer och motsvarar till exempel den rätt som redan finns i lagen om bostadsaktiebolag.
Med byggnadens ägare avses bland annat bostadsaktiebolag, sammanslutningar som äger bostadsrättshus och ägare till hyreshus och fastighet. Enskilda aktieägare är inte byggnadsägare i ett husbolag.
Byggnadens ägare ser till att det i varje bostad i byggnaden finns ett tillräckligt antal fungerande brandvarnare som så tidigt som möjligt upptäcker en begynnande eldsvåda och varnar dem som finns i bostaden.
För att brandvarnaren ska reagera på rök i ett tidigt skede och för att brandvarnarens larmsignal ska kunna höras överallt, ska det i bostaden finnas ett tillräckligt antal fungerande brandvarnare som har placerats rätt. Eftersom röken stiger uppåt lönar det sig att installera brandvarnaren i taket. Varje våning i bostaden ska ha minst en brandvarnare per varje begynnande yta på 60 kvadratmeter. Utöver ytan är det bra att vid placeringen av brandvarnare beakta boendefunktionerna så att brandvarnaren larmar i ett så tidigt skede som möjligt, men ändå så att den inte i onödan larmar till exempel på grund av normal matlagning eller ånga från duschen.
Med brandvarnare avses en anordning som reagerar på rök och varnar för rök med en ljudsignal. Byggnadsägares skyldighet att skaffa brandvarnare omfattar en vanlig brandvarnare, antingen en batteridriven brandvarnare eller en brandvarnare enligt byggbestämmelserna som är ansluten till elnätet. Räddningslagen förutsätter inte att brandvarnare ansluts till elnätet, att brandvarnarna i bostaden sammankopplas eller att de är fjärravläsbara, och inte heller att brandvarnare installeras till exempel i de gemensamma utrymmena i flervåningshus.
När byggnadens ägare väljer brandvarnare och deras batteri är det bra att beakta produkternas tekniska livslängd eftersom de valda produkterna påverkar hur brandvarnare hålls i skick, till exempel hur ofta batteriet behöver bytas ut, och därmed behovet av att besöka bostäder.
Om brandvarnare i bostadsbyggnader sammankopplas, det vill säga seriekopplas, grupperas brandvarnarna enligt brandceller, det vill säga enligt bostad. Brandvarnarna i allmänna utrymmen bildar egna grupper.
Om det på grund av den boendes funktionsförmåga är nödvändigt att brandvarnaren i stället för ljud larmar med till exempel ljus eller vibration, skaffar den boende själv en anordning som motsvarar hans eller hennes behov. I allmänhet är brandvarnarna för personer med hörselskada, som larmar med blinkande ljus, sådana hjälpmedel som beviljas av samhället, vilket innebär att anskaffningen av dem inte medför några kostnader för personen. Dessa söks hos socialväsendets tjänster för personer med funktionsnedsättning. Den mottagare som kopplas till brandvarnaren och det sätt hur brandvarnaren larmar väljs individuellt beroende på kunden och hörselskadan.
Byggnadens ägare svarar för installeringen av brandvarnare och för att hålla dem i skick. Den boende ska utan dröjsmål meddela byggnadens ägare, det vill säga till exempel husbolaget, att det uppstått något fel i brandvarnaren eller att batteriet är slut.
Att hålla brandvarnare i funktionsdugligt skick innebär i praktiken att byta batteri i brandvarnarna och förnya dem när deras livslängd går ut eller om det uppstår fel i dem. Brandvarnare ska alltid hållas i funktionsdugligt skick, så när batteriet tar slut eller fel uppstår i en brandvarnare, ska korrigerande åtgärder vidtas utan dröjsmål. Också brandvarnare som är kopplade till elnätet har ett batteri för att garantera varnarens funktion. I praktiken är det ändamålsenligt att byta batteri regelbundet och förnya brandvarnare planenligt. Genom framförhållning kan man förebygga till exempel underhållslarm på natten till följd av att batteriet tagit slut. En brandvarnare har i allmänhet en livslängd på högst 10 år.
Även om det inte föreskrivs någon skyldighet för den boende att regelbundet testa brandvarnarens funktion, lönar det sig för den boende att göra det regelbundet, till exempel en gång i månaden, genom att trycka på testknappen. Att testa brandvarnaren är ett sätt att upptäcka fel i den och ett sätt för den boende att försäkra sig om att brandvarnaren i den egna bostaden är i funktionsdugligt skick.
Det är viktigt att den boende vet hur man informerar byggnadens ägare om eventuella fel. Eftersom arrangemangen kan vara olika i olika byggnader, ger byggnadens ägare, till exempel husbolaget eller hyresbostadsfastigheten, de boende anvisningar om arrangemangen i varje byggnad.
Det lönar sig för byggnadens ägare att se till att de åtgärder som vidtagits dokumenteras till exempel i byggnadens bruks- och underhållsanvisning eller motsvarande system.
Byggnadens ägare svarar för installeringen av brandvarnare och för att hålla dem i skick. Den boende ska utan dröjsmål meddela byggnadens ägare, det vill säga till exempel husbolaget, att det uppstått något fel i brandvarnaren eller att batteriet är slut.
Det lönar sig för den boende att testa brandvarnarnas funktion regelbundet, till exempel en gång i månaden, genom att trycka på testknappen. Att testa brandvarnaren är ett sätt att upptäcka fel i den och ett sätt för den boende att försäkra sig om att brandvarnaren i den egna bostaden är i funktionsdugligt skick. Den boende får inte genom eget agerande skada brandvarnare som hör till byggnaden till exempel genom att måla dem eller ta bort batteriet eller hela brandvarnaren.
Det är viktigt att den boende vet hur man informerar byggnadens ägare om eventuella fel. Eftersom arrangemangen kan vara olika i olika byggnader, ger byggnadens ägare, till exempel husbolaget eller hyresbostadsfastigheten, de boende anvisningar om arrangemangen i varje byggnad.
Syftet med ändringarna av räddningslagen är att skyldigheterna att skaffa brandvarnare och hålla dem i skick ska fullgöras bättre än för närvarande och att bestämmelserna om brandvarnare ska förtydligas.
Med tanke på brandsäkerheten i hemmen är det väsentligt att alla bostäder har fungerande brandvarnare. Avsaknaden av en fungerande brandvarnare utgör en risk för brandsäkerheten också i grannbostäderna, särskilt i flervånings- och radhus, där en brand i en bostad också kan sprida sig till byggnadens gemensamma utrymmen och andra bostäder. I fortsättningen ansvarar byggnadens ägare för brandvarnarna i alla boendeformer.
Byggnadsägares skyldighet att skaffa brandvarnare omfattar en vanlig brandvarnare, antingen en batteridriven brandvarnare eller en brandvarnare enligt byggbestämmelserna som är ansluten till elnätet. Vid nybyggnad har det i bostäder som är anslutna till elnätet sedan den 1 februari 2009 redan i byggfasen krävts brandvarnare som är anslutna till elnätet. Om bygglov har sökts före den 1 februari 2009, tillämpas räddningslagen i fråga om skyldigheten att skaffa brandvarnare. Räddningslagen förutsätter inte att alla brandvarnare i en bostad kopplas samman, ansluts till elnätet eller är fjärravläsbara.
Brandvarnare som är anslutna till elnätet krävs när nya byggnader byggs samt när byggnader byggs ut eller byggnadens våningsyta förstoras på något annat sätt, till exempel när vindsutrymmen ändras så att de tas i bruk för boende. När det gäller reparationer och ändringar av byggnader kan det förutsättas att batteridrivna brandvarnare byts ut mot brandvarnare som är anslutna till elnätet, om byggnaden eller en del av den ändras så att den blir farligare med tanke på brandsäkerheten, till exempel om en kontorslokal konverteras till bostäder. Om ändrings- och reparationsarbeten i en bostad till exempel i samband med stambyte inte föranleder ändringar i sättet att använda bostaden, förutsätts det inte att batteridrivna brandvarnare byts ut mot brandvarnare som är anslutna till elnätet. Elrenovering i en bostad kräver inte att man installerar en brandvarnare som är ansluten till elnätet.