De viktigaste ändringarna i vapenlagstiftningen under de senaste åren

Under de senaste tio åren har det gjorts flera ändringar i lagstiftningen om skjutvapen. Målet har bland annat varit att förbättra vapensäkerheten och göra tillståndsprocessen för vapen smidigare.

Syftet med skjutvapendirektivet är att förhindra att farliga vapen hamnar i fel händer

EU:s skjutvapendirektiv trädde i kraft den 13 juni 2017 och direktivet har satts i kraft nationellt. Ändringarna av skjutvapenlagen och lagen om frivilligt försvar trädde i kraft den 15 juli 2019. De ändringar som gäller vapenregistersystemet ska träda i kraft senare.
Bakgrunden till ändringarna av EU:s vapendirektiv är de senaste årens terrordåd i Centraleuropa, där bland annat automatvapen har använts. I och med direktivändringen flyttades vissa vapen, till exempel skjutvapen för självladdande enkelskott med laddningsanordning med stor kapacitet, till kategorin förbjudna skjutvapen, det vill säga till den så kallade kategori A.

Tillståndsprocessen gjordes smidigare utan att pruta på vapensäkerheten

Genom den lagändring som genomfördes 2017 gjordes tillståndsprocessen för vapen smidigare, dock utan att pruta på vapensäkerheten. Ändringarna trädde i kraft den 1 december 2017, och i fråga om elektronisk kommunikation i december 2018. Grunderna för beviljande av vapentillstånd förändrades inte. Sökanden och vapnet bör fortsättningsvis uppfylla de krav som anges i lagen. 

Vapensäkerheten har förbättrats genom många lagändringar

Säkerheten i fråga om hanteringen av vapen har förbättrats genom den nya lagen om skjutbanor och nya författningar som gäller förvaring av vapen, vilka trädde i kraft den 1 december 2015. Det krävs tillstånd för att anlägga och underhålla skjutbana när det gäller en vanlig skjutbana eller sportskyttecentrum. Varje skjutbana ska ha en ordningsstadga samt en banansvarig som övervakar verksamheten och säkerheten på banan. 

Genom ändringen av skjutvapenlagen ändrades också bestämmelserna om förvaring av skjutvapen, vapendelar och patroner. Nytt var kravet på förvaring i säkerhetsskåp, om man förvarar fler än fem skjutvapen, vapendelar som kan monteras till fler än fem skjutvapen eller bara ett enda särskilt farligt skjutvapen. Den föreskrivna övergångsperioden för anskaffning av säkerhetsskåp löper ut den 30 november 2020. 

Standarden för säkerhetsskåp för skjutvapen uppdaterades 2018 genom en ändring av förordningen om säkerhetsskåp. Standarder som godkänns enligt inrikesministeriets förordning är nivå S1 i standarden EN 14450 och nivå 0 i standarden EN 1143-1. Polisstyrelsen har dessutom bedömt att den svenska normen SSF 3492 motsvarar kraven i nämnda standarder och godkänt skåp enligt normen för förvaring av över fem vapen.

Till skjutvapenlagen har fogats en hänvisning till Europeiska kommissionens förordning om deaktivering, genom vilken man vill försäkra sig om att deaktiverade skjutvapen försätts i varaktigt obrukbart skick. Förordningen har tillämpats i EU-medlemsstaterna fr.o.m. den 8 april 2016.
Genom den ändring av skjutvapenlagen som trädde i kraft 2011 stramade man åt villkoren för beviljande av tillstånd för handvapen. Samtidigt effektiviserades övervakningen av hälsotillståndet både hos dem som ansöker om tillstånd och hos tillståndshavare.

Mer information