De viktigaste ändringarna i vapenlagstiftningen under de senaste åren

Under de senaste tio åren har det gjorts flera ändringar i lagstiftningen om skjutvapen. Målet har bland annat varit att förbättra vapensäkerheten och göra tillståndsprocessen för vapen smidigare.

Syftet med vapendirektivet är att förenhetliga praxis för vapentillstånd

Syftet med vapendirektivet är att förenhetliga praxis för vapentillstånd i olika medlemsstater och att förbättra övervakningen och spårbarheten av skjutvapen.

EU:s skjutvapendirektiv trädde i kraft den 13 juni 2017 och direktivet har genomförts nationellt genom ändringar i lagstiftningen. Ändringarna i skjutvapenlagen och i lagen om frivilligt försvar trädde i kraft den 15 juli 2019. De ändringar som gäller vapenregistersystemet träder i kraft den 1 mars 2024.

Tillståndsprocessen har gjorts smidigare 

Genom den lagändring som genomfördes 2017 gjordes tillståndsprocessen för vapen smidigare genom att man minskade antalet besök på polisstationen och slopade vissa skeden i tillståndsprocessen, till exempel lämplighetstestet. Man kan också framöver sörja för vapensäkerheten bland annat genom att effektivisera användningen av register och tillsynen över innehavare av vapentillstånd. Ändringarna trädde i kraft den 1 december 2017. 

Grunderna för beviljande av vapentillstånd ändrades inte. Sökanden och vapnet ska också i fortsättningen uppfylla de krav som anges i lagen.

Vapensäkerheten har förbättrats genom många lagändringar

Säkerheten i fråga om hanteringen av vapen har förbättrats genom den nya lagen om skjutbanor och nya författningar som gäller förvaring av vapen, vilka trädde i kraft den 1 december 2015. Det krävs tillstånd för att anlägga och underhålla skjutbana när det gäller en skjutbana eller sportskyttecentrum. I fråga om småskaliga skjutbanor gäller ett anmälningsförfarande. Varje skjutbana ska ha en ordningsstadga samt en banansvarig som övervakar verksamheten och säkerheten på banan. 

Genom ändringen av skjutvapenlagen ändrades också bestämmelserna om förvaring av skjutvapen, vapendelar och patroner. Nytt var kravet på förvaring i säkerhetsskåp, om man förvarar fler än fem skjutvapen, vapendelar som kan monteras till fler än fem skjutvapen eller bara ett enda särskilt farligt skjutvapen. Den föreskrivna övergångsperioden för anskaffning av säkerhetsskåp löpte ut den 30 november 2020. 

Standarden för säkerhetsskåp för skjutvapen uppdaterades 2018 genom en ändring av förordningen om säkerhetsskåp. Standarder som godkänns enligt inrikesministeriets förordning är nivå S1 i standarden EN 14450 och nivå 0 i standarden EN 1143-1. Polisstyrelsen har dessutom bedömt att den svenska normen SSF 3492 motsvarar kraven i nämnda standarder och godkänt skåp enligt normen för förvaring av över fem vapen.

Till skjutvapenlagen har fogats en hänvisning till Europeiska kommissionens förordning om deaktivering, genom vilken man vill försäkra sig om att deaktiverade skjutvapen försätts i varaktigt obrukbart skick. Förordningen har tillämpats i EU-medlemsstaterna fr.o.m. den 8 april 2016.