Ofta ställda frågor

År 2025 kom största delen av dem som sökte internationellt skydd från Afganistan, Irak och Somalia. Skydd beviljades i största utsträckning till medborgare från Somalia, Afganistan och Ryssland.

Finland beviljar personer som flytt från Ukraina tillfälligt skydd. Det tillfälliga skyddet skiljer sig från att ansöka om asyl. Tillfälligt skydd beviljas en begränsad målgrupp, och det görs ingen individuell prövning av behovet av skydd, till skillnad från vad som gäller för asylsökande. Ukrainare som kommer till Finland utgör fortfarande en betydande del av invandringen.

Ta del av statistiken | Migri.fi

En asylsökande är en person som ansöker om internationellt skydd. Internationellt skydd kan en person få, om det finns en grundad anledning att tro att han eller hon blir förföljd (på grund av ursprung, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällelig grupp eller på grund av sin politiska åsikt) eller råkar i annan verklig fara i sitt hemland eller det land där han eller hon stadigvarande är bosatt. I ett sådant fall beviljas personen uppehållstillstånd på grund av asyl eller alternativt skydd. 

Läs mer om hur man ansöker om asyl | Migri.fi

Bestämmelser om mottagare av mottagningstjänster och om mottagningstjänster finns i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel.  Medan en asylsökande väntar på beslut omfattas han eller hon i regel av mottagningssystemet och har rätt till mottagningstjänster. Den som gjort en efterföljande ansökan om internationellt skydd har dock rätt till mottagningstjänster endast i vissa situationer. Flyktingförläggningen ordnar inkvartering, ekonomiskt stöd och annan omsorg för den asylsökande i enlighet med mottagningslagen.

Läs mer om olika tjänster | Migri.fi

Bestämmelser om behandlingstiderna för asylansökan finns till exempel i EU-förordningen om asylförfaranden och i utlänningslagen. Hur länge det räcker att fatta ett asylbeslut varierar och beror till exempel på vilket förfarande sökanden omfattas av.

Gör en behandlingstidstest | Migri.fi

Utgångspunkten är att den som ska återsändas alltid själv betalar sin resan, om han eller hon har pengar. I annat fall är det samhället som måste stå för kostnaderna för återsändningen.

Polisen har till sitt förfogande ett förslagsanslag för återsändande, och det kan användas för att verkställa beslut om avvisning eller utvisning.

Kostnaderna för återsändningsflyg varierar enligt avstånd, antalet personer som ska återsändas och flygplanstyp. När man talar om charterflyg, med vilka flera ibland till och med tiotals personer återsänds på en gång, varierar flygkostnaderna mellan 20 000 och 200 000 euro. 

Internationella överenskommelser och EU-rättsakter i anslutning till det gemensamma europeiska asylsystemet förpliktar Finland och andra EU-länder att ta emot asylansökan och ge internationellt skydd till dem som behöver det. 

Om en asylsökande är misstänkt för ett brott i Finland, inleder polisen alltid en normal brottsutredning. Beroende på hur allvarlig gärningen är kan den misstänkte häktas för den tid som utredningen pågår. Den som har begått ett brott straffas alltid enligt den finska lagstiftningen oberoende av gärningsmannens bakgrund.

I skyddsgrundsförordningen föreskrivs det om när flyktingstatus (asyl) eller status som subsidiärt skyddsbehövande inte kan beviljas och när en redan beviljad status ska återkallas. 

Flyktingstatus beviljas inte om det finns allvarliga skäl att misstänka att personen gjort sig skyldig till ett brott mot freden, en krigsförbrytelse eller ett brott mot mänskligheten, ett annat grovt brott än ett politiskt brott utanför asyllandet eller en gärning som strider mot FN:s syften och principer. 

Flyktingstatus beviljas inte eller ska återkallas om personen anses utgöra en fara för Finlands säkerhet eller om personen genom en lagakraftvunnen dom har dömts för ett synnerligen grovt brott och utgör en fara för Finland. 

Status som alternativt skyddsbehövande beviljas inte om det finns allvarliga skäl att misstänka att personen gjort sig skyldig till ett brott mot freden, en krigsförbrytelse eller ett brott mot mänskligheten eller om personen begått ett grovt brott innan han eller hon anlänt till Finland eller gjort sig skyldig till en gärning som strider mot FN:s syften och principer. Status som alternativt skyddsbehövande beviljas inte heller i en situation där personen utgör en fara för den allmänna ordningen eller den nationella säkerheten. Även anstiftan till gärningar som avses ovan eller annat deltagande i sådana gärningar leder till att status som alternativt skyddsbehövande inte beviljas. På motsvarande sätt ska en redan beviljad status som alternativt skyddsbehövande återkallas i överensstämmelse med skyddsgrundsförordningen.

Huvudprincipen i förordningen om asyl- och migrationshantering är att en sökandes asylansökan prövas endast i en stat. Denna stat kan vara en EU-medlemsstat, Norge, Island, Schweiz eller Liechtenstein.  Asylsökande måste lämna in sin ansökan i det första medlemsland dit de anländer eller där de vistas lagligt. I överensstämmelse med den tidigare Dublinförordningen tillämpas likväl fortfarande regeln enligt vilken ett annat medlemsland, om vissa kriterier uppfylls, kan anses vara ansvarig för prövningen av asylansökan.

Förordningen innehåller de grunder enligt vilka den stat som har ansvaret för prövningen av ansökan fastställs. I förordningen förtydligas också ansvarskriterierna och förenklas reglerna för förflyttning av sökanden från ett medlemsland till ett annat. Förordningen om asyl- och migrationshantering innehåller också reviderade åtgärder för att förhindra asylsökande från att missbruka systemet och för att undvika otillåtna förflyttningar. 

Grunderna för fastställande av ansvaret tillämpas i den ordning som anges i förordningen. Den ansvariga staten utreds av det land där sökanden har lämnat in sin första asylansökan.

Ansvarskriterierna är följande:

• den stat där sökanden (under vissa förutsättningar) har familjemedlemmar
• den stat som har beviljat sökanden uppehållstillstånd eller visum (som är giltigt eller har gått ut inom en viss tidsfrist)
• den stat där en läroanstalt har beviljat sökanden ett examensbevis eller en kvalifikation
• den stat vars yttre gräns sökanden har passerat med stöd av visumfrihet
• den stat på vars flygplats internationella transitområde sökanden har lämnat in sin ansökan
• den stat vars yttre gräns sökanden olovligt har passerat från ett tredjeland
• den stat till vilken sökanden har överförts genom omfördelning.

Om inget av de ansvarskriterier som nämns ovan kan tillämpas, är den stat där asylansökan har gjorts ansvarig. Om sökanden senare gör en ny ansökan i någon annan stat, måste den ansvariga staten återta sökanden. Förordningen innehåller också särskilda bestämmelser om fastställande av den ansvariga staten när sökanden är en ensamkommande minderårig.

I sin avisering om återtagande eller framställan om övertagande ska Migrationsverket till den stat som framställan riktas till lägga fram de bevis som verket anser ligga till grund för ansvaret. Om framställan bifalls, avvisas ansökan utan prövning och sökanden överförs till den ansvariga staten. 

Ofta sänder man den familjemedlem som har den största sannolikheten att klara av den farliga resan till Europa. En tanke kan också vara att unga män har de bästa möjligheterna att få arbete och på så sätt hjälpa sin familj. 

Alla asylsökande uppfyller inte kraven för att få internationellt skydd och då får de inte stanna i landet. Det förutsätts att en sökande som fått avslag på sin asylansökan avlägsnar sig ur landet.

De sökande kan få stöd för frivillig återresa. Om en sökande inte frivilligt avlägsnar sig, återsänder myndigheterna honom eller henne till hemlandet. Återsändande förutsätter samförstånd med den mottagande staten. I allmänhet lyckas detta, men vissa stater tar inte i alla situationer emot medborgare som ska återsändas. Då kan det hända att personen stannar i Finland, men hans eller hennes vistelse i landet är olaglig och samhället ger bara den allra nödvändigaste hjälpen. 

Läs mer om frivillig återresa och återsändande

En flyktingförläggning är den plats där asylsökande inkvarteras under den tid deras ansökan behandlas. Antalet flyktingförläggningar beror på antalet asylsökande. Utöver de vanliga flyktingförläggningarna finns det också enheter som är avsedda för barn som kommit till landet utan vårdnadshavare.

Läs mer om flyktingförläggningar | Migri.fi

Det finns två slags avtal om återtagande, dvs. s.k. återsändningsavtal: Europeiska unionens återtagandeavtal och bilaterala återtagandeavtal. Dessutom finns det samförståndsavtal  och andra avtal som gäller återtagande. 

Läs mera om återsändningsavtalen

Mottagningspenning beviljas en person som är i behov av stöd och inte kan få sin försörjning genom förvärvsarbete eller genom andra inkomster eller tillgångar. Avsikten är att mottagningspenningen ska vara en kortvarig förmån.

Uppdaterade uppgifter om mottagningspenningens belopp finns på Migrationsverkets webbplats.

Läs mer om mottagningspenningen | Migri.fi