Ofta ställda frågor

En asylsökande är en person som ansöker om internationellt skydd. Internationellt skydd kan en person få, om det finns en grundad anledning att tro att han eller hon blir förföljd (på grund av ursprung, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällelig grupp eller på grund av sin politiska åsikt) eller råkar i annan verklig fara i sitt hemland eller det land där han eller hon stadigvarande är bosatt. I ett sådant fall beviljas personen uppehållstillstånd på grund av asyl eller alternativt skydd.

Läs mer om hur man ansöker om asyl | Migri.fiLänk till en annan webbplatsÖppnas i en ny flik

Medan en asylsökande väntar på beslut omfattas han eller hon av mottagningssystemet och har rätt till mottagningstjänster. Bestämmelser om tjänsterna finns i mottagningslagen. Flyktingförläggningen ordnar inkvartering, ekonomiskt stöd och annan omsorg enligt lagen för den asylsökande.

Läs mer om olika tjänster | Migri.fiLänk till en annan webbplatsÖppnas i en ny flik

Hur länge det räcker att fatta ett asylbeslut beror på den sökande.

Gör en behandlingstidstest | Migri.fiLänk till en annan webbplatsÖppnas i en ny flik

Utgångspunkten är att den som ska återsändas alltid själv betalar sin resan, om han eller hon har pengar. I annat fall är det samhället som måste stå för kostnaderna för återsändningen.

Polisen har till sitt förfogande ett förslagsanslag för återsändande, och det kan användas för att verkställa beslut om avvisning eller utvisning.

Kostnaderna för återsändningsflyg varierar enligt avstånd, antalet personer som ska återsändas och flygplanstyp. När man talar om charterflyg, med vilka flera ibland till och med tiotals personer återsänds på en gång, varierar flygkostnaderna mellan 20 000 och 200 000 euro.

Internationella överenskommelser och EU-rättsakter i anslutning till det gemensamma europeiska asylsystemet förpliktar Finland och andra EU-länder att ta emot asylansökan och ge internationellt skydd till dem som behöver det.

Om en asylsökande är misstänkt för ett brott i Finland, inleder polisen alltid en normal brottsutredning. Beroende på hur allvarlig gärningen är kan den misstänkte häktas för den tid som utredningen pågår. Den som har begått ett brott straffas alltid enligt de finska lagarna oberoende av gärningsmannens bakgrund.

Flyktigstatus (asyl) förvägras eller upphör om personen anses utgöra en fara för samhället på grund av att han eller hon har gjort sig skyldig till ett särskilt grovt brott.

Både flyktingstatus och status som alternativt skyddsbehövande upphör om personen efter att ha beviljats statusen gör sig skyldig till eller misstänks ha gjort sig skyldig till ett brott mot freden, en krigsförbrytelse, ett brott mot mänskligheten eller en gärning som strider mot FN:s syften och principer.

Status som alternativt skyddsbehövande förvägras eller upphör när det finns skäl att anta att personen utgör en fara för samhället. Status som alternativt skyddsbehövande upphör också om personen efter att ha beviljats statusen begår ett grovt brott.

Både flyktingstatus och status som alternativt skyddsbehövande förvägras eller upphör när det finns anledning att anta att utlänningen utgör en fara för Finlands nationella säkerhet.

Huvudprincipen i Dublinförordningen är att en sökandes asylansökan endast utreds i en stat. Denna stat kan vara en EU-medlemsstat, Norge, Island, Schweiz eller Liechtenstein. Genom förordningen påförs asylsökanden inga direkta skyldigheter, utan förordningen förpliktar staten att ta emot eller återta en asylsökande om staten enligt förordningen är ansvarig för behandlingen av ansökan.

Förordningen innehåller de grunder enligt vilka den stat som har ansvaret för behandlingen av ansökan fastställs. Grunderna tillämpas i den ordning som nämns i förordningen. Den ansvariga staten utreds av det land där sökanden har lämnat in sin första asylansökan.

Ansvarsgrunderna är följande:

• den stat där sökanden (under vissa förutsättningar) har familjemedlemmar
• den stat som har beviljat sökanden uppehållstillstånd eller visum (som är giltigt eller som har gått ut inom en viss tidsfrist)
• den stat vars yttre gräns sökanden utan tillstånd har överskridit från ett tredjeland
• om det sistnämnda inte kan tillämpas och om sökanden har rest in på en medlemsstats territorium utan tillstånd eller om hans eller hennes sätt att resa in inte kan fastställas, den stat där sökanden har vistats en period på minst fem månader
• om sökanden på det sätt som nämns ovan under tidsperioder på minst fem månader bott i flera medlemsstater, den stat där han eller hon senast har bott.

Om ingen av de ansvarsgrunder som nämns ovan inte kan tillämpas, är den stat där asylansökan har gjorts ansvarig. Om sökanden senare gör en ny ansökan i någon annan stat, måste den ansvariga staten återta sökanden. Förordningen innehåller också särskilda bestämmelser om fastställande av den ansvariga staten när sökanden är en ensamkommande underårig.

Migrationsverket ska i sin begäran om återtagande eller mottagande lägga fram de bevis med stöd av vilka verket anser att den stat som tar emot begäran är ansvarig. Om svaret på begäran är positivt, avvisas ansökan utan prövning och sökanden avvisas till den ansvariga staten.

Det finns två slags avtal om återtagande, dvs. s.k. återsändningsavtal: Europeiska unionens återtagandeavtal och bilaterala återtagandeavtal. Dessutom finns det andra avtal och samförståndsavtal som gäller återtagande.

Läs mera om återsändningsavtalen

Ofta sänder man den familjemedlem som har den största sannolikheten att klara av den farliga resan till Europa. En tanke kan också vara att unga män har de bästa möjligheterna att få arbete och på så sätt hjälpa sin familj.

Alla asylsökande uppfyller inte kraven för att få internationellt skydd och då får de inte stanna i landet. Det förutsätts att en sökande som fått avslag på sin asylansökan avlägsnar sig ur landet.

De sökande kan få stöd för frivillig återresa. Om en sökande inte frivilligt avlägsnar sig, återsänder myndigheterna honom eller henne till hemlandet. Återsändande förutsätter samförstånd med den mottagande staten. I allmänhet lyckas detta, men vissa stater tar inte i alla situationer emot medborgare som ska återsändas. Då kan det hända att personen stannar i Finland, men hans eller hennes vistelse i landet är olaglig och samhället ger bara den allra nödvändigaste hjälpen.

Läs mer om frivillig återresa och återsändande

Mottagningspenning beviljas en person som är i behov av stöd och inte kan få sin försörjning genom förvärvsarbete eller genom andra inkomster eller tillgångar. Avsikten är att mottagningspenningen ska vara en kortvarig förmån.

Mottagningspenningen sänktes den 1 september 2024. De aktuella siffrorna har samlats på Migrationsverkets webbplats.

Läs mer om mottagningspenningen | Migri.fiLänk till en annan webbplatsÖppnas i en ny flik

En flyktingförläggning är en plats där den som ansöker om asyl väntar på att ansökan ska behandlas. Antalet flyktingförläggningar beror på antalet asylsökande. Bland flyktingförläggningarna finns det också enheter som är särskilt avsedda för barn som kommit utan vårdnadshavare.

Läs mer om flyktingförläggningar | Migri.fiLänk till en annan webbplatsÖppnas i en ny flik

År 2024 kom största delen av dem som sökte internationellt skydd från Ukraina, Somalia och Irak. Skydd beviljades i största utsträckning till medborgare från Ukraina, Ryssland och Syrien.

Ta del av statistiken | Migri.fiLänk till en annan webbplatsÖppnas i en ny flik

År 2023 var det genomsnittliga priset för ett inkvarteringsdygn 30 euro per person. I genomsnittspriset ingår alla kostnader för förläggningarna, till exempel lokalhyran, fastighetsskötseln, arbetstagarnas löner, tjänsterna och mottagningspenningen för de boende.

Under åren 2022–2023 har det genomsnittliga priset för ett inkvarteringsdygn hållits exceptionellt lågt på grund av det stora antalet kunder som fått tillfälligt skydd samt att kunder med tillfälligt skydd i stor utsträckning har bott utanför mottagningscentralerna i privat inkvartering.