Den finländska identiteten förenar utlandsfinländarna
En utlandsfinländare är en finsk medborgare eller en person av finsk härkomst som bor utanför Finland. Cirka 300 000 finska medborgare bor utanför Finland, och enligt vissa uppskattningar finns det upp till 1,6–2 miljoner personer av finländsk härkomst ute i världen. Flest finländare flyttar till Sverige, Storbritannien, Tyskland, USA och Spanien.
Frågor som är viktiga för utlandsfinländarna är bland annat
- medborgarskapsärenden och allmänhetstjänster
- röstning samt andra möjligheter att påverka och delta
- Finlandsskolorna
- upprätthållande av finska språket och kulturen ute i världen
- stöd till återvändandet, i synnerhet när det gäller sysselsättningen
- tillhandahållande av expertis till finländska företag i bosättningslandet.
Inom statsförvaltningen har inrikesministeriet en samordnande roll i utlandsfinländarnas ärenden. Finland-Samfundet fungerar som en länk mellan statsförvaltningen och utlandsfinländarna. Samfundet kartlägger regelbundet utlandsfinländarnas önskemål och behov och viderabefordrar dem till statsmakten i Finland.
Utlandsfinländskheten är i förändring
Under hela 2010-talet var nettoinvandringen av finska medborgare på minus: antalet finska medborgare som flyttade till utlandet var större än antalet dem som återvände till Finland. År 2020 var dock ett betydande undantag. I synnerhet coronapandemin och Storbritanniens utträde ur EU har ökat intresset för återflyttningen.
Utlandsfinländskheten som fenomen håller på att förändras. Var man fysiskt befinner sig har inte längre lika stor betydelse med tanke arbetet som tidigare. Det är allt vanligare att bo och arbeta i två eller flera länder. Man kan också flytta utomlands tillfälligt.
Utlandsfinländarstrategin svarar mot behoven hos finländare som bor utomlands
Inrikesministeriet har publicerat en utlandsfinländarstrategi för 2022–2026. Strategin syftar till att stärka utlandsfinländarnas kontakter med det finländska samhället: avsikten är att Finland bättre än tidigare ska kunna betjäna sina medborgare oberoende av tid och plats och stödja den finländska identiteten och kulturen utomlands. Syftet med strategin är också att göra återflyttningen smidigare för dem som vill återvända till Finland.
Strategin innehåller mål och åtgärder för att bemöta utlandsfinländarnas servicebehov och för att i allt högre grad utnyttja utlandsfinländarnas egen kompetens. Genomförandet följs av statsförvaltningens arbetsgrupp för utlandsfinländarfrågor.
Utlandsfinländarstrategin är en fortsättning på de tre tidigare utlandsfinländarpolitiska programmen. Den bereddes i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp i vars arbete också Suomi-Seura ry och Migrationsinstitutet deltog. Vid beredningen hördes ett stort antal utlandsfinländare och utlandsfinländska aktörer.
Frågor och svar
-
Med utlandsfinländare avses i allmänhet personer som är stadigvarande bosatta utanför Finland och som antingen är finska medborgare eller deras ättlingar. Ättlingarna är nödvändigtvis inte finska medborgare eller födda i Finland. Utlandsfinländarna förenas dock av en finländsk identitet, det vill säga att de anser sig vara finländare.
I utlandsfinländarstrategin avses med utlandsfinländare finska medborgare som är stadigvarande bosatta utanför Finland samt ättlingar till finska medborgare som identifierar sig som finländare.
-
Cirka 300 000 av utlandsfinländarna är finska medborgare. En medborgares rättigheter eller skyldigheter försvinner inte även om personen flyttar från Finland till utlandet. Finska medborgare har till exempel alltid möjlighet att rösta och på så sätt påverka politiken i hemlandet.
Utlandsfinländarna är också en betydande resurs för Finland. Många utlandsfinländare arbetar för finländska företag i sitt bosättningsland. Dessutom stärker återflyttarna Finlands livskraft när de för med sig kunskaper och färdigheter från utlandet.
Alla utlandsfinländare har möjlighet att återvända till sina rötter. För att upprätthålla den finländska identiteten och underlätta återvändandet är det viktigt att deras band till Finland bevaras.
-
Skötseln av utlandsfinländarärenden har sedan 2006 styrts av utlandsfinländarpolitiska program som upprättats för fem år åt gången. Denna gång var synsättet mer strategiskt än tidigare.
Utlandsfinländarstrategin för 2022–2026 gjordes från första början på ett nytt sätt och så att också utlandsfinländare deltog. En central tanke som styrde beredningen var att utlandsfinländarna inte bara är en grupp åt vilken statsförvaltningen måste erbjuda vissa tjänster, utan en resurs som ännu bättre kunde utnyttjas.
Under beredningen ordnades workshoppar och diskussionsmöten för olika grupper av utlandsfinländare. Tjänstedesign, som innebär att tjänster utvecklas och planeras med hjälp av metoder som används inom design, användes för att involvera utlandsfinländare.
Utöver att man hörde utlandsfinländare utnyttjades i arbetet till exempel Migrationsinstitutets enkätundersökning Föränderlig utlandsfinländskhet, information om referensländernas utlandsmedborgarpolitik och Utlandsfinländarparlamentets resolutioner.
-
Utlandsfinländarstrategin omfattar många frågor som är viktiga för utlandsfinländarna och som till exempel hänför sig till att sköta ärenden hos myndigheter, att stärka den finländska identiteten och kulturen och till smidig återflyttning.
Varje åtgärd som anges i strategin har anförtrotts ett visst ministerium som ansvarar för sitt eget förvaltningsområde. De sju ministerier som deltog i strategiarbetet följer genomförandet av strategin i arbetsgruppen för utlandsfinländarfrågor. Arbetsgruppen sammanträder årligen under ledning av inrikesministeriet och granskar framstegen i fråga om åtgärderna. Under uppföljningen hörs Suomi-Seura ry och Migrationsinstitutet, som också deltog i utarbetandet av strategin.
Utifrån arbetsgruppens möten planeras utlandsfinländarwebbinarier. Ett webbinarium ordnas årligen i slutet av året. På webbinarierna får man höra utlandsfinländarnas förslag och syn på framstegen.
Målet är att i och med genomförandet av strategin göra samordningen av utlandsfinländarfrågor smidigare inom statsförvaltningen, öka både den service som utlandsfinländarna får och medvetenheten om tillgängliga tjänster och bättre kunna utnyttja utlandsfinländarnas kompetens.