Frågor och svar om revidering av medborgarskapslagen

Hur de projekt som gäller medborgarskap framskrider kan följas på inrikesministeriets webbplats, där bland annat besluten om tillsättande av projekt finns. Också de handlingar som hänför sig till remissbehandlingen kommer att finnas på webbplatsen.

Projekt 1: https://intermin.fi/sv/projekt-och-lagberedning/projektsida?tunnus=SM034:00/2023 
Projekt 2: https://intermin.fi/sv/projekt-och-lagberedning/projektsida?tunnus=SM055:00/2023 
Projekt 3: https://intermin.fi/sv/projekt-och-lagberedning/projektsida?tunnus=SM056:00/2023 

Avsikten är att i projekten höra myndigheter och andra berörda grupper. Utkasten till regeringspropositioner kommer att sändas på remiss. Under remissbehandlingen kan man yttra sig om utkasten. 

Det är fråga om en stor helhet som består av flera mål. Dessutom finns det flera mål som först kräver utredning. Därför genomförs regeringsprogrammets föresatser om medborgarskap i etapper.

Den första regeringspropositionen överlämnades till riksdagen den 18 april 2024. Avsikten är att den andra ska överlämnas till riksdagen under vårsessionen 2025 och den tredje under höstsessionen 2025. 

Införandet av medborgarskapsprovet är en del av revideringen av medborgarskapslagen. I samband med revideringen skärps villkoren för förvärv av finskt medborgarskap i enlighet med regeringsprogrammet. Målet är att ett krav för att få medborgarskap ska vara att sökanden har sådana grundläggande kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna vara delaktig i det finländska samhället. Detta kan sökanden visa genom att avlägga medborgarskapsprovet med godkänt resultat.

En förvaltningsövergripande arbetsgrupp utredde hur medborgarskapsprovet kan genomföras i Finland och bedömde också medborgarskapsprovets förhållande till kravet på språkkunskaper.  Redan för närvarande krävs det en viss kunskapsnivå i finska eller svenska för att få medborgarskap.

Arbetsgruppen bestod av representanter för inrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Migrationsverket, Polisstyrelsen, Utbildningsstyrelsen, närings-, trafik- och miljöcentralerna, Kommunförbundet och C6-städerna. Arbetsgruppen hörde olika sakkunniga, däribland säkerhetsmyndigheter, efter behov.
 

Arbetsgruppen utarbetade tre alternativa modeller för hur språk- och samhällskunskap kan testas. I en av modellerna kvarstår språkkunskapen som ett separat krav i lagen, och sökanden ska på förhand lämna en redogörelse både för sina språkkunskaper och för sina samhällskunskaper.  I de två andra modellerna testas språkkunskapen i samband med medborgarskapsprovet antingen som en del av provet i samhällskunskap eller som ett prov i två delar.

Det är fråga om ett nytt villkor för förvärv av finskt medborgarskap, vilket betyder att det ännu inte finns något medborgarskapsprov i Finland. Enligt den arbetsgrupp som utarbetade utredningen av införande av medborgarskapsprovet är lämpliga teman för medborgarskapsprovets frågor bland annat

•    grundläggande och mänskliga rättigheter
•    samhällskunskap
•    historia och geografi
•    vardagskunskap
•    seder och värderingar
•    säkerhet
•    digitala färdigheter.
 

Medborgarskapsprovet kan genomföras som ett övervakat prov som kräver närvaro och i regel i digital form. I provet ingår åtminstone både flervalsfrågor och rätt/fel-frågor.

Vem som ordnar provet är ännu inte klart, men beredningen av införandet av provet fortsätter vid inrikesministeriet i samarbete med aktörer inom andra förvaltningsområden.
 

Europeiska migrationsnätverket (EMN) publicerade i juli 2020 en undersökning om förvärv av medborgarskap i Europa.

Enligt undersökningen är medborgarskapsprov eller det att man betygar sin lojalitet ett villkor för naturalisation i mer än hälften av EU-länderna. När undersökningen gjordes användes medborgarskapsprovet i Österrike, Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Estland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Ungern, Litauen, Luxemburg, Lettland och Nederländerna.

Av de övriga nordiska länderna används medborgarskapsprovet i Danmark och Norge. Sverige planerar att införa medborgarskapsprov. Island har inget medborgarskapsprov. 

Europeiska migrationsnätverkets undersökningLänk till en annan webbplats

Beredningen av införandet av provet fortsätter vid inrikesministeriet i samarbete med aktörer inom andra förvaltningsområden. Avsikten är att ett lagförslag om medborgarskapsprovet lämnas till riksdagen under 2025. 

Hur beredningen av medborgarskapsprovet framskrider kan följas på projektsidan. 

Nöjaktiga kunskaper i finska eller svenska är redan nu ett villkor för naturalisation. Hur språkkunskaperna ska visas granskas både i fas 2 och i samband med medborgarskapsprovet i fas 3. 

Gruppen består av representanter för inrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Migrationsverket, Polisstyrelsen, Utbildningsstyrelsen, närings-, trafik- och miljöcentralerna, Kommunförbundet och C6-städerna. Arbetsgruppen ska vid behov höra olika sakkunniga, bland annat säkerhetsmyndigheter.

Beslutet om tillsättande av den arbetsgrupp som utreder införandet av medborgarskapsprovetLänk till en annan webbplats

Den boendetid som är en förutsättning för att få finskt medborgarskap förlängdes från fem år till åtta år från och med den 1 oktober 2024. Som en persons boendetid godkänns framöver enbart vistelse under den tid personen har haft uppehållstillstånd. Det antal dagar då en person vistats utomlands som godkänns som boendetid minskades. 

Det undantag som gällde boendetiden för personer som får internationellt skydd slopades. I fortsättningen krävs det av makar till finska medborgare, barn som fyllt 15 år, sökande som uppfyller språkkunskapsvillkoret och statslösa personer fem års boendetid i stället för fyra år.

Ändringen hänför sig till regeringsprogrammets mål att skärpa villkoren för naturalisation. Ett syfte med förlängningen av boendetiden är att betona en lyckad integration som en förutsättning för medborgarskap och att göra det möjligt att beakta säkerhetsaspekter bättre än tidigare.

Genom att i regel förlänga boendetiden med åtminstone ett år för alla som ska naturaliseras strävar man efter att på ett så heltäckande sätt som möjligt uppnå målen för förlängningen av boendetiden.

Republikens president stadfäste ändringen av medborgarskapslagen den 5 juli 2024. Ändringarna trädde i kraft den 1 oktober 2024.

Ändringarna i boendetiden tillämpas på de ansökningar som lämnas in den 1 oktober eller senare. På ansökningar som lämnats in före det tillämpas de bestämmelser i medborgarskapslagen som gällde innan ändringarna trädde i kraft. 

Hur den andra fasen av revideringen av medborgarskapslagen framskrider kan följas på adressen https://intermin.fi/sv/projekt-och-lagberedning/projektsida?tunnus=SM055:00/2023. 

Beslutet om tillsättande av projektet | fiLänk till en annan webbplats

Detta ska utredas närmare i projektet. 

Oförvitlighetsvillkoret innebär att den som ansöker om medborgarskap inte har gjort sig skyldig till ett brott. Enligt medborgarskapslagen kan man avvika från oförvitlighetsvillkoret. När avvikelse övervägs beaktas den tid som förflutit sedan brottet begicks, hur allvarligt brottet var och huruvida den sökande upprepade gånger har gjort sig skyldig till brott. Om medborgarskapsansökan förkastas, kan en väntetid bestämmas för den sökande under vilken denne inte i allmänhet kan få medborgarskap. Skärpningen av kravet på oförvitlighet kan gälla till exempel väntetider som bestäms på grund av brott. 

Enligt medborgarskapslagen ska en person inte naturaliseras om det finns grundad anledning att misstänka att naturalisation äventyrar statens säkerhet eller allmänna ordning. Ett av syftena med projektet är att närmare granska hur den nationella säkerheten bedöms i naturaliseringsprocessen. 

Ett villkor för naturalisation är för närvarande att den som ansöker om medborgarskap tillförlitligt kan redogöra för sin försörjning. Försörjningen kan också bestå av sociala förmåner.  Skärpningen av försörjningsförutsättningen kommer att granskas närmare i projektet. 

Enligt regeringsprogrammet kan den som inte aktivt bidrar till utredningen av sin identitet inte beviljas medborgarskap. Identiteten styrks i allmänhet med pass från den stat där personen är medborgare eller någon annan identitetshandling. Ett av syftena med projektet är att närmare utreda på vilket sätt bestämmelserna om identiteten i medborgarskapslagen kan ändras och att bereda ändringarna. 

Enligt regeringsprogrammet ska införande av den danska modellen för återkallande av medborgarskap utredas i fråga om personer med dubbelt medborgarskap som utomlands deltar i en beväpnad terroristgrupps verksamhet eller motsvarande verksamhet. Målet hänför sig alltså till att utreda om finskt medborgarskap kan förloras på den grunden att personen deltar i en beväpnad terroristgrupps verksamhet eller motsvarande verksamhet utomlands. 

I projektet utreds närmare vilka ändringar som eventuellt kan göras i medborgarskapslagen. 

I regeringsprogrammet ingår tre mål som gäller förlust av medborgarskap: 

1. Ett av målen hänför sig till en situation där en person har fått medborgarskap genom att lämna oriktiga uppgifter eller på annat sätt förfara på ett bedrägligt sätt. 
2. Ett annat mål gäller en situation där en person har gjort sig skyldig till ett allvarligt terroristbrott, landsförräderibrott eller högförräderibrott. 
3. Ett tredje mål gäller deltagande i en beväpnad terroristgrupps verksamhet. 

Avsikten är att bestämmelserna i medborgarskapslagen ska skärpas. Avsikten är att under projektets andra fas närmare utreda vilka ändringar som ska göras i medborgarskapslagen. 

Enligt regeringsprogrammet är avsikten att utreda möjligheterna att med beaktande av barnets rättigheter och familjerättsliga frågor övergå till reciprocitetsprincipen i fråga om systemet med dubbelt medborgarskap. En utredning om systemet med dubbelt medborgarskap i enlighet med regeringsprogrammet genomförs 2024. I detta skede är det ännu inte möjligt att säga vilka ändringar som eventuellt föreslås utifrån utredningen. Om färdigställandet av utredningen informeras separat.