Frågor och svar om revidering av medborgarskapslagen

Hur de projekt som gäller medborgarskap framskrider kan följas på inrikesministeriets webbplats, där bland annat besluten om tillsättande av projekt finns. Också de handlingar som hänför sig till remissbehandlingen kommer att finnas på webbplatsen.

Projekt 1: https://intermin.fi/sv/projekt-och-lagberedning/projektsida?tunnus=SM034:00/2023 
Projekt 2: https://intermin.fi/sv/projekt-och-lagberedning/projektsida?tunnus=SM055:00/2023 
Projekt 3: https://intermin.fi/sv/projekt-och-lagberedning/projektsida?tunnus=SM056:00/2023 

Det är fråga om en stor helhet som består av flera mål. Dessutom finns det flera mål som först kräver utredning. Därför genomförs regeringsprogrammets föresatser om medborgarskap i etapper.

Den första regeringspropositionen överlämnades till riksdagen den 18 april 2024. Avsikten är att den andra ska överlämnas till riksdagen under vårsessionen 2025 och den tredje under höstsessionen 2025. 

Avsikten är att i projekten höra myndigheter och andra berörda grupper. Utkasten till regeringspropositioner kommer att sändas på remiss. Under remissbehandlingen kan man yttra sig om utkasten. 

Hur den andra fasen av revideringen av medborgarskapslagen framskrider kan följas på adressen https://intermin.fi/sv/projekt-och-lagberedning/projektsida?tunnus=SM055:00/2023. 

Oförvitlighetsvillkoret ska skärpas så att eventuella brott i allt högre grad påverkar sökandens möjligheter att beviljas medborgarskap. 

Väntetider som bestäms på grund av brott förlängs allmänt med ett år. Med väntetid avses den tidsperiod efter vilken en person på nytt kan ansöka om medborgarskap. Den väntetid som bestäms i samband med ett avslag kan i fortsättningen vara ett till åtta år. 

Dessutom föreskrivs det i lagen att en person som gjort sig skyldig till ett synnerligen allvarligt brott inte får medborgarskap.

Om det bedöms att personen utgör ett hot mot Finlands säkerhet, kan medborgarskap vägras på grund av den nationella säkerheten. 

Den gällande lagen möjliggör prövning i anslutning till den nationella säkerheten endast när personen har ansökt om medborgarskap. I fortsättningen ska medborgarskap kunna vägras på grund av den nationella säkerheten också när medborgarskap har sökts genom en medborgarskapsanmälan. På så sätt kan man effektivare än för närvarande ingripa i hot som äventyrar den nationella säkerheten.

Utlåtande om en medborgarskapsanmälan kan också begäras av skyddspolisen och centralkriminalpolisen.

I fortsättningen förutsätts de som ansöker om finskt medborgarskap ha en tryggad försörjning. 

Försörjningen ska i större utsträckning anses som ett bevis på integration i det finländska samhället. Detta innebär att villkoret inte längre uppfylls om en person endast försörjer sig med hjälp av arbetslöshetsförmån eller utkomststöd.

Enligt regeringsprogrammet kan den som inte aktivt bidrar till utredningen av sin identitet inte beviljas medborgarskap. Identiteten styrks i allmänhet med pass från den stat där personen är medborgare eller någon annan identitetshandling.

Sökandens skyldighet att utreda sin identitet utökas jämfört med nuläget. Ändringarna gäller personer av vilka det rimligen kan krävas att de visar upp den stats pass där de är medborgare. Ändringarna gäller inte personer som får internationellt skydd.

De lagändringar som görs i fråga om förlust av medborgarskap gäller situationer där sökanden har lämnat felaktiga uppgifter under ansökningsförfarandet eller gjort sig skyldig till brott som riktar sig mot Finlands vitala intressen. I fortsättningen kan man allt oftare förlora sitt medborgarskap i dessa situationer. Avsikten är att till exempel flera brott som har samband med terrorism än för närvarande kan leda till förlust av medborgarskap.

Den boendetid som är en förutsättning för att få finskt medborgarskap förlängdes från fem år till åtta år från och med den 1 oktober 2024. Som en persons boendetid godkänns framöver enbart vistelse under den tid personen har haft uppehållstillstånd. Det antal dagar då en person vistats utomlands som godkänns som boendetid minskades. 

Det undantag som gällde boendetiden för personer som får internationellt skydd slopades. I fortsättningen krävs det av makar till finska medborgare, barn som fyllt 15 år, sökande som uppfyller språkkunskapsvillkoret och statslösa personer fem års boendetid i stället för fyra år.

Ändringen hänför sig till regeringsprogrammets mål att skärpa villkoren för naturalisation. Ett syfte med förlängningen av boendetiden är att betona en lyckad integration som en förutsättning för medborgarskap och att göra det möjligt att beakta säkerhetsaspekter bättre än tidigare.

Genom att i regel förlänga boendetiden med åtminstone ett år för alla som ska naturaliseras strävar man efter att på ett så heltäckande sätt som möjligt uppnå målen för förlängningen av boendetiden.

Republikens president stadfäste ändringen av medborgarskapslagen den 5 juli 2024. Ändringarna trädde i kraft den 1 oktober 2024.

Ändringarna i boendetiden tillämpas på de ansökningar som lämnas in den 1 oktober eller senare. På ansökningar som lämnats in före det tillämpas de bestämmelser i medborgarskapslagen som gällde innan ändringarna trädde i kraft. 

Införandet av medborgarskapsprovet är en del av revideringen av medborgarskapslagen. I samband med revideringen skärps villkoren för förvärv av finskt medborgarskap i enlighet med regeringsprogrammet. Målet är att ett krav för att få medborgarskap ska vara att sökanden har sådana grundläggande kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna vara delaktig i det finländska samhället. Detta kan sökanden visa genom att avlägga medborgarskapsprovet med godkänt resultat.

En förvaltningsövergripande arbetsgrupp utredde hur medborgarskapsprovet kan genomföras i Finland och bedömde också medborgarskapsprovets förhållande till kravet på språkkunskaper.  Redan för närvarande krävs det en viss kunskapsnivå i finska eller svenska för att få medborgarskap.

Arbetsgruppen bestod av representanter för inrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Migrationsverket, Polisstyrelsen, Utbildningsstyrelsen, närings-, trafik- och miljöcentralerna, Kommunförbundet och C6-städerna. Arbetsgruppen hörde olika sakkunniga, däribland säkerhetsmyndigheter, efter behov.
 

Arbetsgruppen utarbetade tre alternativa modeller för hur språk- och samhällskunskap kan testas. I en av modellerna kvarstår språkkunskapen som ett separat krav i lagen, och sökanden ska på förhand lämna en redogörelse både för sina språkkunskaper och för sina samhällskunskaper.  I de två andra modellerna testas språkkunskapen i samband med medborgarskapsprovet antingen som en del av provet i samhällskunskap eller som ett prov i två delar.

Det är fråga om ett nytt villkor för förvärv av finskt medborgarskap, vilket betyder att det ännu inte finns något medborgarskapsprov i Finland. Enligt den arbetsgrupp som utarbetade utredningen av införande av medborgarskapsprovet är lämpliga teman för medborgarskapsprovets frågor bland annat

•    grundläggande och mänskliga rättigheter
•    samhällskunskap
•    historia och geografi
•    vardagskunskap
•    seder och värderingar
•    säkerhet
•    digitala färdigheter.
 

Medborgarskapsprovet kan genomföras som ett övervakat prov som kräver närvaro och i regel i digital form. I provet ingår åtminstone både flervalsfrågor och rätt/fel-frågor.

Vem som ordnar provet är ännu inte klart, men beredningen av införandet av provet fortsätter vid inrikesministeriet i samarbete med aktörer inom andra förvaltningsområden.
 

Europeiska migrationsnätverket (EMN) publicerade i juli 2020 en undersökning om förvärv av medborgarskap i Europa.

Enligt undersökningen är medborgarskapsprov eller det att man betygar sin lojalitet ett villkor för naturalisation i mer än hälften av EU-länderna. När undersökningen gjordes användes medborgarskapsprovet i Österrike, Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Estland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Ungern, Litauen, Luxemburg, Lettland och Nederländerna.

Av de övriga nordiska länderna används medborgarskapsprovet i Danmark och Norge. Sverige planerar att införa medborgarskapsprov. Island har inget medborgarskapsprov. 

Europeiska migrationsnätverkets undersökningLänk till en annan webbplats

Beredningen av införandet av provet fortsätter vid inrikesministeriet i samarbete med aktörer inom andra förvaltningsområden. Avsikten är att ett lagförslag om medborgarskapsprovet lämnas till riksdagen under 2025. 

Hur beredningen av medborgarskapsprovet framskrider kan följas på projektsidan. 

Enligt regeringsprogrammet är avsikten att utreda möjligheterna att med beaktande av barnets rättigheter och familjerättsliga frågor övergå till reciprocitetsprincipen i fråga om systemet med dubbelt medborgarskap. En utredning om systemet med dubbelt medborgarskap i enlighet med regeringsprogrammet genomförs 2024. I detta skede är det ännu inte möjligt att säga vilka ändringar som eventuellt föreslås utifrån utredningen. Om färdigställandet av utredningen informeras separat.