Frågor och svar om revidering av medborgarskapslagen

Allmänt om projekten

Hur de projekt som gäller medborgarskap framskrider kan följas på inrikesministeriets webbplats, där bland annat besluten om tillsättande av projekt finns. Också de handlingar som hänför sig till remissbehandlingen kommer att finnas på webbplatsen.

Projekt 1: https://intermin.fi/sv/projekt-och-lagberedning/projektsida?tunnus=SM034:00/2023
Projekt 2: https://intermin.fi/sv/projekt-och-lagberedning/projektsida?tunnus=SM055:00/2023
Projekt 3: https://intermin.fi/sv/projekt-och-lagberedning/projektsida?tunnus=SM056:00/2023

Medborgarskapsprov

Införandet av medborgarskapsprovet är en del av revideringen av medborgarskapslagen. I samband med revideringen skärps villkoren för förvärv av finskt medborgarskap i enlighet med regeringsprogrammet. Målet är att ett krav för att få medborgarskap ska vara att sökanden har sådana grundläggande kunskaper som behövs för att kunna vara delaktig i det finländska samhället. Detta kan sökanden visa genom ett godkänt medborgarskapsprov.
En förvaltningsövergripande arbetsgrupp utredde hur medborgarskapsprovet kan genomföras i Finland och bedömde också medborgarskapsprovets förhållande till kravet på språkkunskaper. Arbetsgruppen utarbetade tre alternativa modeller för hur samhälls- och språkkunskap kan testas. För att få medborgarskap krävs redan nu nöjaktiga kunskaper i finska eller svenska.

Arbetsgruppen bestod av representanter för inrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Migrationsverket, Polisstyrelsen, Utbildningsstyrelsen, närings-, trafik- och miljöcentralerna, Kommunförbundet och C6-städerna. Arbetsgruppen hörde olika experter.

Utredning av införande av medborgarskapsprovet | fi
Medborgarskapsprovet mäter kunskaperna om hur det finländska samhället fungerar, om det finländska samhällets grundprinciper och om individens rättigheter och skyldigheter. Språkkunskaperna kvarstår dock som en separat förutsättning för medborgarskap.

Medborgarskapsprovet ska avläggas elektroniskt på finska eller svenska, men utöver det ska sökanden även i fortsättningen visa upp ett intyg över sina språkkunskaper.
Frågorna i provet ska basera sig på ett på förhand fastställt och allmänt tillgängligt läromaterial som utarbetas utifrån läromedlet i samhällsorientering. Detta säkerställer ett transparent och jämlikt prov.

Frågorna kan gälla till exempel
- den centrala lagstiftningen i Finland
- grundläggande och mänskliga rättigheter
- jämlikhet
- jämställdhet mellan könen
- Finlands historia och kultur.
Medborgarskapsprovet ska genomföras som ett övervakat prov som kräver närvaro och i regel i digital form. I provet ingår flervalsfrågor.

Migrationsverket ska svara för de nya myndighetsuppgifterna i anslutning till medborgarskapsprovet och avtala om utarbetande av provet till exempel med ett universitet.
Europeiska migrationsnätverket (EMN) publicerade i juli 2020 en undersökning om förvärv av medborgarskap i Europa.

Enligt undersökningen är medborgarskapsprov eller det att man betygar sin lojalitet ett villkor för naturalisation i mer än hälften av EU-länderna. När undersökningen gjordes användes medborgarskapsprovet i Österrike, Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Estland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Ungern, Litauen, Luxemburg, Lettland och Nederländerna.

Av de övriga nordiska länderna används medborgarskapsprovet i Danmark och Norge. Sverige planerar att införa medborgarskapsprov. Island har inget medborgarskapsprov.

Europeiska migrationsnätverkets undersökning

Skärpning av kravet på oförvitlighet och av försörjningsförutsättningen och andra ändringar

Om det bedöms att en person utgör ett hot mot den nationella säkerheten, kan medborgarskap förvägras.

I fortsättningen kan medborgarskap förvägras på denna grund oberoende av om medborgarskapet har sökts genom ansökan eller anmälan. På så sätt kan man effektivare ingripa i hot som äventyrar den nationella säkerheten.

Det kan också begäras ett utlåtande av skyddspolisen och centralkriminalpolisen om en anmälan om medborgarskap.

Medborgarskapsanmälan är ett förenklat förfarande för medborgarskap för vissa grupper av sökande. Till dessa hör bland annat personer som tidigare varit finska medborgare och medborgare i de nordiska länderna. I anmälningsförfarandet ingår det färre krav än i ansökningsförfarandet.
Enligt regeringsprogrammet ska den som inte aktivt bidrar till utredningen av sin identitet inte beviljas medborgarskap. Identiteten styrks i allmänhet med pass från den stat där personen är medborgare eller någon annan identitetshandling.

Sökandens skyldighet att lägga fram en utredning om sin identitet har utökats jämfört med nuläget. Ändringarna gäller personer av vilka det rimligen kan krävas att de har den stats pass där de är medborgare. Ändringarna gäller inte personer som får internationellt skydd.
Ändringar i fråga om förlust av medborgarskap gäller situationer där sökanden har lämnat felaktiga uppgifter under ansökningsförfarandet eller gjort sig skyldig till brott som riktar sig mot Finlands vitala intressen.

I fortsättningen kan man lättare förlora sitt medborgarskap i dessa situationer. Jämfört med tidigare kan till exempel flera brott som har samband med terrorism leda till att man förlorar sitt medborgarskap. En person med dubbelt medborgarskap kan förlora sitt finska medborgarskap om han eller hon har fått en dom på minst två år (tidigare minst fem år) för ett terroristbrott, landsförräderibrott eller högförräderibrott.
Oförvitlighetsvillkoret skärptes så, att om sökanden har gjort sig skyldig till brott så påverkar det i högre grad sökandens möjligheter att beviljas medborgarskap.

Väntetiderna som följer av ett brott förlängdes med ett år. Med väntetid avses den tidsperiod efter vilken en person på nytt kan ansöka om medborgarskap. Den väntetid som fastställs i samband med ett avslag kan i fortsättningen vara ett till åtta år.

Dessutom preciserades lagen så att en person som gjort sig skyldig till ett mycket allvarligt brott inte kan få finskt medborgarskap.

Ändringar som gäller boendetiden

Den boendetid som är en förutsättning för att få finskt medborgarskap förlängdes från fem år till åtta år från och med den 1 oktober 2024. Som en persons boendetid godkänns enbart vistelse under den tid personen har haft uppehållstillstånd. Det antal dagar då en person vistats utomlands som godkänns som boendetid minskades.

Det undantag som gällde boendetiden för personer som får internationellt skydd slopades. I fortsättningen krävs det av makar till finska medborgare, barn som fyllt 15 år, sökande som uppfyller språkkunskapsvillkoret och statslösa personer fem års boendetid i stället för fyra år.
Ändringen hänför sig till regeringsprogrammets mål att skärpa villkoren för naturalisation. Ett syfte med förlängningen av boendetiden är att betona en lyckad integration som en förutsättning för medborgarskap och att göra det möjligt att beakta säkerhetsaspekter bättre än tidigare.

Genom att i regel förlänga boendetiden med åtminstone ett år för alla som ska naturaliseras strävar man efter att på ett så heltäckande sätt som möjligt uppnå målen för förlängningen av boendetiden.

Utredning om systemet med dubbelt medborgarskap

Enligt regeringsprogrammet är avsikten att utreda möjligheterna att med beaktande av barnets rättigheter och familjerättsliga frågor övergå till reciprocitetsprincipen i fråga om systemet med dubbelt medborgarskap.

En utredning om systemet med dubbelt medborgarskap genomförs som en del av projekt 3. I detta skede är det ännu inte möjligt att säga vilka ändringar som eventuellt föreslås utifrån utredningen. Om färdigställandet av utredningen informeras separat.