Frågor och svar om revidering av medborgarskapslagen

Det är fråga om en stor helhet som består av flera mål. Dessutom finns det flera mål som först kräver utredning. Därför genomförs regeringsprogrammets föresatser om medborgarskap i etapper.

Den första regeringspropositionen överlämnades till riksdagen den 18 april 2024. Avsikten är att den andra ska överlämnas till riksdagen under höstsessionen 2024 och den tredje under vårsessionen 2025. 

Hur de projekt som gäller medborgarskap framskrider kan följas på inrikesministeriets webbplats, där bland annat besluten om tillsättande av projekt finns. Också de handlingar som hänför sig till remissbehandlingen kommer att finnas på webbplatsen.

Projekt 1: https://intermin.fi/sv/projekt-och-lagberedning/projektsida?tunnus=SM034:00/2023 
Projekt 2: https://intermin.fi/sv/projekt-och-lagberedning/projektsida?tunnus=SM055:00/2023 
Projekt 3: https://intermin.fi/sv/projekt-och-lagberedning/projektsida?tunnus=SM056:00/2023 

Avsikten är att i projekten höra myndigheter och andra berörda grupper. Utkasten till regeringspropositioner kommer att sändas på remiss. Under remissbehandlingen kan man yttra sig om utkasten. 

Enligt regeringsprogrammet ska som en persons boendetid godkännas enbart vistelse under den tid personen har haft uppehållstillstånd. Det antal dagar då en person vistats utomlands som godkänns som boendetid ska minskas. I regeringspropositionen föreslås också dessa ändringar i medborgarskapslagen.  

Enligt en föresats i regeringsprogrammet förlängs boendetiden i Finland till åtta år. Ändringen hänför sig till regeringsprogrammets mål att skärpa villkoren för naturalisation. Ett syfte med förlängningen av boendetiden är att betona en lyckad integration som en förutsättning för att få medborgarskap. Ett annat syfte är att möjliggöra att säkerhetsaspekter beaktas bättre än tidigare.  Med naturalisation avses beviljande av finskt medborgarskap på ansökan. 

Enligt regeringsprogrammet är avsikten att slopa undantaget i fråga om boendetiden för personer som får internationellt skydd och att utreda möjligheten att slopa de undantag som gäller statslösa. Huvudregeln ska i fortsättningen vara en boendetid på åtta år. Genom att i regel förlänga boendetiden med åtminstone ett år för alla som ska naturaliseras strävar man efter att målen för förlängningen av boendetiden kan uppnås på ett så heltäckande sätt som möjligt.

I regeringspropositionen föreslås det av barn som fyllt 15 år, makar till finska medborgare, statslösa personer och sökande som uppfyller språkkunskapsvillkoret krävas fem års boendetid i stället för nuvarande fyra år.

I regeringspropositionen föreslås det att ändringarna ska träda i kraft i oktober 2024.

I regeringspropositionen föreslås att ändringarna i boendetiden ska tillämpas på de ansökningar som lämnas in efter det att ändringarna har trätt i kraft. På ansökningar som lämnats in före det ska de bestämmelser i medborgarskapslagen tillämpas som gällde när ansökningarna lämnades in. 

Hur riksdagsbehandlingen av ändringarna i boendetiden framskrider kan följas på riksdagens webbplats.

På adressen intermin.fi/sv/projekt-och-lagberedning/projektsida?tunnus=SM034:00/2023 finns bland annat handlingar som hänför sig till remissbehandlingen. 

Hur den andra fasen av revideringen av medborgarskapslagen framskrider kan följas på adressen https://intermin.fi/sv/projekt-och-lagberedning/projektsida?tunnus=SM055:00/2023. 

Beslutet om tillsättande av projektet | fi

Detta ska utredas närmare i projektet. 

Oförvitlighetsvillkoret innebär att den som ansöker om medborgarskap inte har gjort sig skyldig till ett brott. Enligt medborgarskapslagen kan man avvika från oförvitlighetsvillkoret. När avvikelse övervägs beaktas den tid som förflutit sedan brottet begicks, hur allvarligt brottet var och huruvida den sökande upprepade gånger har gjort sig skyldig till brott. Om medborgarskapsansökan förkastas, kan en väntetid bestämmas för den sökande under vilken denne inte i allmänhet kan få medborgarskap. Skärpningen av kravet på oförvitlighet kan gälla till exempel väntetider som bestäms på grund av brott. 

Enligt medborgarskapslagen ska en person inte naturaliseras om det finns grundad anledning att misstänka att naturalisation äventyrar statens säkerhet eller allmänna ordning. Ett av syftena med projektet är att närmare granska hur den nationella säkerheten bedöms i naturaliseringsprocessen. 

Ett villkor för naturalisation är för närvarande att den som ansöker om medborgarskap tillförlitligt kan redogöra för sin försörjning. Försörjningen kan också bestå av sociala förmåner.  Skärpningen av försörjningsförutsättningen kommer att granskas närmare i projektet. 

Enligt regeringsprogrammet kan den som inte aktivt bidrar till utredningen av sin identitet inte beviljas medborgarskap. Identiteten styrks i allmänhet med pass från den stat där personen är medborgare eller någon annan identitetshandling. Ett av syftena med projektet är att närmare utreda på vilket sätt bestämmelserna om identiteten i medborgarskapslagen kan ändras och att bereda ändringarna. 

Enligt regeringsprogrammet ska införande av den danska modellen för återkallande av medborgarskap utredas i fråga om personer med dubbelt medborgarskap som utomlands deltar i en beväpnad terroristgrupps verksamhet eller motsvarande verksamhet. Målet hänför sig alltså till att utreda om finskt medborgarskap kan förloras på den grunden att personen deltar i en beväpnad terroristgrupps verksamhet eller motsvarande verksamhet utomlands. 

I projektet utreds närmare vilka ändringar som eventuellt kan göras i medborgarskapslagen. 

I regeringsprogrammet ingår tre mål som gäller förlust av medborgarskap: 

1. Ett av målen hänför sig till en situation där en person har fått medborgarskap genom att lämna oriktiga uppgifter eller på annat sätt förfara på ett bedrägligt sätt. 
2. Ett annat mål gäller en situation där en person har gjort sig skyldig till ett allvarligt terroristbrott, landsförräderibrott eller högförräderibrott. 
3. Ett tredje mål gäller deltagande i en beväpnad terroristgrupps verksamhet. 

Avsikten är att bestämmelserna i medborgarskapslagen ska skärpas. Avsikten är att under projektets andra fas närmare utreda vilka ändringar som ska göras i medborgarskapslagen. 

Ett mål i regeringsprogrammet är att som villkor för naturalisation införa ett krav på att ett medborgarskapsprov har avlagts med godkänt resultat. I Finland finns det ännu inte något medborgarskapsprov, så det är fråga om ett nytt villkor för naturalisation.

Medborgarskapsproven i andra länder innehåller frågor om till exempel allmän information om samhällets regler, landets historia och det politiska systemet. Provets innehåll utreds i en arbetsgrupp vars deltagare kommer från olika förvaltningsområden. I detta skede finns det ännu inga närmare uppgifter om innehållet i eller ordnandet av provet. 

En förvaltningsövergripande arbetsgrupp har tillsatts för införande av medborgarskapsprovet. I gruppen deltar representanter för arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Migrationsverket, Polisstyrelsen, Utbildningsstyrelsen, närings-, trafik- och miljöcentralerna, Kommunförbundet och C6-städerna. Avsikten är att utreda bland annat vem som ska administrera provet och ordnandet av det. 

Gruppen består av representanter för inrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Migrationsverket, Polisstyrelsen, Utbildningsstyrelsen, närings-, trafik- och miljöcentralerna, Kommunförbundet och C6-städerna. Arbetsgruppen ska vid behov höra olika sakkunniga, bland annat säkerhetsmyndigheter.

Beslutet om tillsättande av den arbetsgrupp som utreder införandet av medborgarskapsprovet

Europeiska migrationsnätverket publicerade i juli 2020 en undersökning om förvärv av medborgarskap i Europa. Enligt undersökningen är medborgarskapsprov eller det att man betygar sin lojalitet ett villkor för naturalisation i mer än hälften av EU-länderna. När undersökningen gjordes användes medborgarskapsprovet i Österrike, Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Estland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Ungern, Litauen, Luxemburg, Lettland och Nederländerna. 

Av de övriga nordiska länderna används medborgarskapsprovet i Danmark och Norge. Sverige planerar att införa ett medborgarskapsprov. Island har inget medborgarskapsprov. 

Europeiska migrationsnätverkets undersökning

Nöjaktiga kunskaper i finska eller svenska är redan nu ett villkor för naturalisation. Hur språkkunskaperna ska visas granskas både i fas 2 och i samband med medborgarskapsprovet i fas 3. 

Hur beredningen av medborgarskapsprovet framskrider kan följas på adressen https://intermin.fi/sv/projekt-och-lagberedning/projektsida?tunnus=SM056:00/2023. 

Enligt regeringsprogrammet är avsikten att utreda möjligheterna att med beaktande av barnets rättigheter och familjerättsliga frågor övergå till reciprocitetsprincipen i fråga om systemet med dubbelt medborgarskap. En utredning om systemet med dubbelt medborgarskap i enlighet med regeringsprogrammet genomförs 2024. I detta skede är det ännu inte möjligt att säga vilka ändringar som eventuellt föreslås utifrån utredningen. Om färdigställandet av utredningen informeras separat.