Frågor och svar om revidering av medborgarskapslagen

Det är fråga om en stor helhet som består av flera mål. Flera av målsättningarna krävde dessutom att det först utfördes utredningar. Därför genomfördes regeringsprogrammets föresatser om medborgarskap i etapper.

Införandet av medborgarskapsprovet är en del av revideringen av medborgarskapslagen. I samband med revideringen skärps villkoren för att få finskt medborgarskap i enlighet med regeringsprogrammet. För att få medborgarskap ska sökanden ha sådana grundläggande kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna vara delaktig i det finländska samhället. Sökanden kan visa detta genom ett medborgarskapsprov som avlagts med godkänt resultat. 

En förvaltningsövergripande arbetsgrupp utredde hur medborgarskapsprovet kan genomföras i Finland och bedömde också medborgarskapsprovets förhållande till kravet på språkkunskaper. Arbetsgruppen utarbetade tre alternativa modeller för hur samhälls- och språkkunskap kan testas. För att få medborgarskap krävs redan nu nöjaktiga kunskaper i finska eller svenska. 

Arbetsgruppen bestod av representanter för inrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Migrationsverket, Polisstyrelsen, Utbildningsstyrelsen, närings-, trafik- och miljöcentralerna, Kommunförbundet och C6-städerna. Arbetsgruppen hörde olika experter. 

Utredning av införande av medborgarskapsprovet | fi

Medborgarskapsprovet mäter kunskaperna om hur det finländska samhället fungerar, om det finländska samhällets grundprinciper och om individens rättigheter och skyldigheter. Språkkunskaperna kvarstår dock som ett separat villkor för medborgarskap.

Medborgarskapsprovet avläggs elektroniskt på finska eller svenska, men utöver det ska sökanden även i fortsättningen visa upp ett intyg över sina språkkunskaper.

Frågorna baserar sig på ett på förhand fastställt och allmänt tillgängligt läromedel som utarbetas utifrån det befintliga läromedlet i samhällsorientering. På så vis säkerställs ett transparent och jämlikt prov.

Frågorna handlar till exempel om

• den centrala lagstiftningen i Finland
• grundläggande och mänskliga rättigheter
• jämlikhet
• jämställdhet mellan könen
• Finlands historia och kultur.  

Medborgarskapsprovet genomförs som ett övervakat, i regel digitalt prov som kräver närvaro. Provet består av flervalsfrågor. 

Migrationsverket svarar för de nya myndighetsuppgifterna i anslutning till medborgarskapsprovet och avtalar om utarbetandet av provet med till exempel ett universitet.

Europeiska migrationsnätverket (EMN) publicerade i juli 2020 en undersökning om hur man får medborgarskap i Europa.

Enligt undersökningen är medborgarskapsprov eller det att man betygar sin lojalitet ett villkor för naturalisation i över hälften av EU-länderna. När undersökningen gjordes användes medborgarskapsprov i Österrike, Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Estland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Ungern, Litauen, Luxemburg, Lettland och Nederländerna.

Av de övriga nordiska länderna används medborgarskapsprov i Danmark och Norge. Även Sverige håller på att införa ett medborgarskapsprov. Island har inget medborgarskapsprov.   

Europeiska migrationsnätverkets undersökning

I Finland införs medborgarskapsprovet i början av 2027. Republikens president stadfäste ändringarna av medborgarskapslagen den 16 juni 2026. Lagändringarna träder i kraft vid ingången av 2027, varefter medborgarskapsprovet införs.

Om det bedöms att en person utgör ett hot mot den nationella säkerheten, kan medborgarskap förvägras.

I fortsättningen kan medborgarskap förvägras på denna grund oberoende av om medborgarskapet har sökts genom ansökan eller anmälan. På så sätt kan man effektivare ingripa i hot som äventyrar den nationella säkerheten.

Det kan också begäras ett utlåtande av skyddspolisen och centralkriminalpolisen om en anmälan om medborgarskap.

Medborgarskapsanmälan är ett förenklat förfarande för medborgarskap för vissa grupper av sökande. Till dessa hör bland annat personer som tidigare varit finska medborgare och medborgare i de nordiska länderna. I anmälningsförfarandet ingår det färre krav än i ansökningsförfarandet.

I fortsättningen förutsätts den som ansöker om finskt medborgarskap ha en tryggad försörjning. 

Principen är att personer som endast lever på arbetslöshetsförmån eller utkomststöd inte längre kan få finskt medborgarskap.

Enligt regeringsprogrammet ska den som inte aktivt bidrar till utredningen av sin identitet inte beviljas medborgarskap. Identiteten styrks i allmänhet med pass från den stat där personen är medborgare eller någon annan identitetshandling.

Sökandens skyldighet att lägga fram en utredning om sin identitet har utökats jämfört med nuläget. Ändringarna gäller personer av vilka det rimligen kan krävas att de har den stats pass där de är medborgare. Ändringarna gäller inte personer som får internationellt skydd.

Ändringar i fråga om förlust av medborgarskap gäller situationer där sökanden har lämnat felaktiga uppgifter under ansökningsförfarandet eller gjort sig skyldig till brott som riktar sig mot Finlands vitala intressen. 

I fortsättningen kan man lättare förlora sitt medborgarskap i dessa situationer. Jämfört med tidigare kan till exempel flera brott som har samband med terrorism leda till att man förlorar sitt medborgarskap. En person med dubbelt medborgarskap kan förlora sitt finska medborgarskap om han eller hon har fått en dom på minst två år (tidigare minst fem år) för ett terroristbrott, landsförräderibrott eller högförräderibrott.

Oförvitlighetsvillkoret skärptes så, att om sökanden har gjort sig skyldig till brott så påverkar det i högre grad sökandens möjligheter att beviljas medborgarskap.

Väntetiderna som följer av ett brott förlängdes med ett år. Med väntetid avses den tidsperiod efter vilken en person på nytt kan ansöka om medborgarskap. Den väntetid som fastställs i samband med ett avslag kan i fortsättningen vara ett till åtta år. 

Dessutom preciserades lagen så att en person som gjort sig skyldig till ett mycket allvarligt brott inte kan få finskt medborgarskap.

Den boendetid som är en förutsättning för att få finskt medborgarskap förlängdes från fem år till åtta år från och med den 1 oktober 2024. Som en persons boendetid godkänns enbart vistelse under den tid personen har haft uppehållstillstånd. Det antal dagar då en person vistats utomlands som godkänns som boendetid minskades. 

Det undantag som gällde boendetiden för personer som får internationellt skydd slopades. I fortsättningen krävs det av makar till finska medborgare, barn som fyllt 15 år, sökande som uppfyller språkkunskapsvillkoret och statslösa personer fem års boendetid i stället för fyra år.

Ändringen hänför sig till regeringsprogrammets mål att skärpa villkoren för naturalisation. Ett syfte med förlängningen av boendetiden är att betona en lyckad integration som en förutsättning för medborgarskap och att göra det möjligt att beakta säkerhetsaspekter bättre än tidigare.

Genom att i regel förlänga boendetiden med åtminstone ett år för alla som ska naturaliseras strävar man efter att på ett så heltäckande sätt som möjligt uppnå målen för förlängningen av boendetiden.