Fungerande underrättelselagstiftning skyddar Finlands nationella säkerhet

Lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning ses över i fråga om befogenheterna för underrättelseinhämtning samt rätten att få och lämna ut information så att den motsvarar kraven i den förändrade säkerhets- och cybermiljön. Inrikesministeriets lagstiftningsprojekt tillsattes den 21 december 2023. 

Lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning trädde i kraft den 1 juni 2019. Genom lagstiftningen förbättrar man det finländska samhällets möjligheter att skydda sig mot allvarliga hot mot den nationella säkerheten.

Avsikten är att ändra de så kallade brandväggsbestämmelserna så att det blir möjligt att i tillräcklig omfattning lämna ut skyddspolisens underrättelseinformation till polisen och andra myndigheter som har befogenheter att konkret ingripa i verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten och som skyddspolisen observerat.

Skyddspolisens befogenheter till underrättelseinhämtning uppdateras så att de motsvarar den tekniska utvecklingen. Avsikten är bland annat att inom underrättelseverksamheten göra underrättelseinhämtning möjlig i sammanlänkad utrustning och sammanlänkade system samt genom användning av sökbegrepp i innehållet i meddelanden. Dessutom bedöms om användningen av befogenheterna till underrättelseinhämtning kan utvidgas till att omfatta utrymmen som används för stadigvarande boende.

Lagprojektet baserar sig på regeringsprogrammets föresatser

Alla de olika delområdena i lagprojektet baserar sig på regeringsprogrammets föresatser. Enligt regeringsprogrammet bör man utveckla underrättelselagstiftningen för att trygga myndigheternas funktionsförmåga med anledning av erfarenheterna av underrättelseverksamheten, den tekniska utvecklingen och Finlands Natomedlemskap. Även riksdagen har förutsatt att regeringen granskar hur underrättelselagstiftningen fungerar, vilka konsekvenser den har och eventuella ändringsbehov.

För projektet tillsätts en arbetsgrupp. Ordförande för arbetsgruppen är Petri Knape, direktör för inrikesministeriets enhet för nationell säkerhet. Till medlemmar av arbetsgruppen kallas representanter för inrikesministeriets polisavdelning, gränsbevakningsavdelning och enhet för nationell säkerhet, kommunikationsministeriet, försvarsministeriet, skyddspolisen och Huvudstaben. För projektet inrättas ett sekretariat som består av sakkunniga från inrikesministeriets enhet för nationell säkerhet och skyddspolisen.

Lagprojektet genomförs stegvis, vilket betyder att ett enskilt lagstiftningsförslag kan föras vidare som en egen helhet innan andra faser blir klara. Målet är att de regeringspropositioner som hänför sig till lagprojektet blir klara under 2024 eller senast under 2025. 

Mer information:
Petri Knape, direktör för enheten för nationell säkerhet, arbetsgruppens ordförande, tfn 0295 488 235, [email protected] 
Johanna Hakala, regeringsråd, tfn 0295 488 452, [email protected]