Översyn av lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning och 7 kap. i polisens personuppgiftslag

Mål och resultat

Projektet har till uppgift att genomföra de mål i regeringsprogrammet som projektet gäller. Syftet med projektet är att bedöma behovet av att ändra bestämmelserna i lagen om civil underrättelseinhämtning avseende datatrafik (582/2019) och bestämmelserna i 5 a kap. i polislagen (872/2011), som gäller civil underrättelseinhämtning, samt att i förhållande till gällande lagstiftning och kraven i den nuvarande verksamhetsmiljön bedöma behovet av att ändra 7 kap. i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (616/2019, polisens personuppgiftslag), som gäller behandling av personuppgifter vid skyddspolisen. Utifrån bedömningen ska man inom projektet bereda förslag till lagstiftningsändringar. Projektet genomförs stegvis. Enskilda faser kan föras vidare som en egen helhet med lagstiftningsförslag före andra helheter blir klara. En närmare beskrivning av faserna finns i beslutet om tillsättande.

Sammandrag

Syftet med projektet är främst att se över lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning och den lagstiftning som gäller skyddspolisens utbyte av information

Utgångspunkter

- Riksdagen har godkänt ställningstagandena i förvaltningsutskottets betänkande (FvUB 35/2022 rd) som har lämnats med anledning av statsrådets redogörelse om underrättelselagstiftningen (RSk 70/2022 rd – SRR 11/2021 rd).
- Föresatser i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering
- Utredning om myndigheternas verksamhetsförutsättningar i fråga om cybersäkerhet 11.4.2023 (Statsrådets publikationer 2023:31)
- Behovet att se över lagstiftningen i anslutning till ikraftträdandet av lagen om nordatlantiska fördraget (442/2023)