Inrikesförvaltningens prioriteringar för EU-frågor och internationella frågor 

Inrikesministeriet godkänner årligen prioriteringarna för EU-frågor och internationella frågor inom förvaltningsområdet. Under covid-19-pandemin har många EU-evenemang och internationella evenemang genomförts virtuellt, men år 2022 kan man redan se en återgång till den tid då möten och evenemang ordnades i olika länder. 

År 2022 framskrider EU-frågorna under ledning av det franska och det tjeckiska ordförandeskapet som i hög grad fastställer de frågor som prioriteras i Europeiska unionens råd. När det gäller internationella frågor kommer inrikesministeriet att betona ett intensivare samarbete med våra grannar i olika väderstreck.

Den allmänna utgångspunkten för EU-verksamheten och den internationella verksamheten inom inrikesförvaltningen är att främja rättsstatsutvecklingen och tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna.

Prioriteringar

  • Vi påverkar aktivt reformen av EU:s asylsystem med målet att systemet ska fungera i alla migrationssituationer. Vi utvecklar prognostiseringen av migration och krisberedskapen inom EU och nationellt.
     
  • Vi bygger skräddarsydda partnerskap för migration med de viktigaste utrese- och transitländerna bilateralt och på EU-nivå, inklusive frågor som gäller återvändande och återtagande, återintegration och utveckling av lagliga kanaler.
     
  • Vi stärker Schengenområdets resiliens genom att stödja en övergripande utveckling av Schengenområdet.
     
  • Vi utvecklar de brottsbekämpande myndigheternas verksamhetsförutsättningar för att bemöta föränderliga säkerhetshot. Vid beredningen av EU:s lagstiftning om artificiell intelligens beaktar vi inrikesförvaltningens behov samt dataskyddet och integritetsskyddet på ett övergripande sätt.
     
  • Vi visar ledarskap på EU-nivå och internationellt för att förebygga våldsbejakande extremism och radikalisering.
     
  • Vi främjar det övergripande säkerhetstänkandet i det nordiska samarbetet, i EU och i Natosammanhang för att stärka resiliensen och för att samordna arbetet inom dess olika sektorer, som en del av den utrikes- och säkerhetspolitiska debatten.
     
  • Vi avvärjer hot mot den nationella säkerheten genom att säkerhetsmyndigheternas förmåga att reagera på informationspåverkan, hybridpåverkan och allvarliga cyberhot utvecklas med beaktande av målen för EU:s strategiska kompass och de krav på resiliensen som ställs på den kritiska infrastrukturen.
     
  • Vi främjar aktivt utnyttjandet och utvecklingen av den nationella kompetensen i beredningen av EU:s digitaliserings- och forsknings- och innovationspolitik samt i genomförandet av olika program.

Vi följer effekterna och genomförandet av prioriteringarna vid inrikesministeriet vid sidan av genomförandet av koncernstrategin.