Inrikesförvaltningens prioriteringar för EU-frågor och internationella frågor 

Inrikesministeriet uppdaterar varje år de prioriteringar som styr EU-verksamheten och den internationella verksamheten vid ministeriet. Covid-19-läget påverkar i betydande grad EU-verksamheten och den internationella verksamheten 2021, när möten och sammanträden i stor utsträckning genomförs virtuellt. När det gäller EU-frågor och internationella frågor siktar inrikesministeriet trots pandemiläget på en planmässig och aktiv verksamhet som stöder regeringens politik.

Prioriteringar

• Att stödja rättsstatsutvecklingen och tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna i beredningen av EU-lagstiftningen och i samarbetet mellan myndigheterna.
   
• Att reformera EU:s asylsystem med tanke på de grundläggande och mänskliga rättigheterna utifrån de förslag som kommissionen lade fram hösten 2020. Att utveckla prognostiseringen av migrationsrörelser och krisberedskapen inom EU och nationellt.
   
• Att bygga skräddarsydda partnerskap för migration bilateralt och på EU-nivå med de viktigaste utrese- och transitländerna, inklusive frågor som gäller återvändande och återtagande, återintegration och utveckling av lagliga kanaler. 
   
• Att utveckla Schengensystemet på ett övergripande sätt och att stärka Schengenområdet, inklusive genomförandet av den europeiska gräns- och kustbevakningens stående styrka.
   
• Att sträva efter att utveckla de brottsbekämpande myndigheternas verksamhetsförutsättningar för att bemöta föränderliga säkerhetshot med beaktande av dataskyddet, integritetsskyddet och andra grundläggande och mänskliga rättigheter.
   
• Att fortsätta den starka påverkan på EU-nivå och internationellt för att förebygga våldsbejakande extremism och radikalisering.
   
• Att i det nordiska samarbetet poängtera frågor som gäller civil beredskap och krisberedskap i synnerhet när det gäller ordförandeskapet för Hagasamarbetet och ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet, samarbetet på EU-nivå och samarbetet kring civil beredskap vid Nato.
   
• Att vidare utnyttja Finlands kompetens i arbetet med att revidera EU-regleringen om kritisk infrastruktur och kristålighet.
   
• Att främja interoperabiliteten mellan informationssystemen och myndighetsverksamheten inom den inre säkerheten genom EU-projekt och internationella projekt för informationssystem som är avsedda för myndigheter samt genom samarbetsforum, detta på ett sätt som även beaktar det europeiska satellitsamarbetet.
   
• Att med beaktande av covid-19-läget återgå till att genomföra EU-besök och internationella besök och möten på normalt sätt. Om pandemin fortsätter att begränsa de fysiska mötena, ökar man antalet distansmöten och utvecklar genomförandet av dem.
   
• Att sträva efter att finländska experter systematiskt rekryteras till inflytelserika EU-uppgifter och internationella uppgifter.
   
• Att inleda EU:s programperiod 2021–2027 snabbt och utnyttja finansieringen inkl. fonderna inom området för inrikes frågor samt återhämtningsinstrumentet och rescEU på ett täckande sätt. Att säkerställa så fullständig tilldelning som möjligt ur de olika finansieringsinstrumenten.
   
• Att påverka EU:s digitaliserings-, forsknings- och innovationspolitik samt programinnehåll i syfte att främja myndigheternas behov och förbättra Finlands konkurrenskraft.