Inrikesförvaltningens prioriteringar för EU-frågor och internationella frågor

Inrikesministeriet godkänner årligen prioriteringarna för EU-frågor och internationella frågor inom förvaltningsområdet. Under covid-19-pandemin har många EU-evenemang och internationella evenemang genomförts virtuellt, men år 2022 kan man redan se en återgång till den tid då möten och evenemang ordnades i olika länder.

År 2022 framskrider EU-frågorna under ledning av det franska och det tjeckiska ordförandeskapet som i hög grad fastställer de frågor som prioriteras i Europeiska unionens råd. När det gäller internationella frågor kommer inrikesministeriet att betona ett intensivare samarbete med våra grannar i olika väderstreck.

Den allmänna utgångspunkten för EU-verksamheten och den internationella verksamheten inom inrikesförvaltningen är att främja rättsstatsutvecklingen och tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna.

Prioriteringar

Vi påverkar aktivt reformen av EU:s asylsystem med målet att systemet ska fungera i alla migrationssituationer. Vi utvecklar prognostiseringen av migration och krisberedskapen inom EU och nationellt.
Vi bygger skräddarsydda partnerskap för migration med de viktigaste utrese- och transitländerna bilateralt och på EU-nivå, inklusive frågor som gäller återvändande och återtagande, återintegration och utveckling av lagliga kanaler.
Vi stärker Schengenområdets resiliens genom att stödja en övergripande utveckling av Schengenområdet.
Vi utvecklar de brottsbekämpande myndigheternas verksamhetsförutsättningar för att bemöta föränderliga säkerhetshot. Vid beredningen av EU:s lagstiftning om artificiell intelligens beaktar vi inrikesförvaltningens behov samt dataskyddet och integritetsskyddet på ett övergripande sätt.
Vi visar ledarskap på EU-nivå och internationellt för att förebygga våldsbejakande extremism och radikalisering.
Vi främjar det övergripande säkerhetstänkandet i det nordiska samarbetet, i EU och i Natosammanhang för att stärka resiliensen och för att samordna arbetet inom dess olika sektorer, som en del av den utrikes- och säkerhetspolitiska debatten.
Vi avvärjer hot mot den nationella säkerheten genom att säkerhetsmyndigheternas förmåga att reagera på informationspåverkan, hybridpåverkan och allvarliga cyberhot utvecklas med beaktande av målen för EU:s strategiska kompass och de krav på resiliensen som ställs på den kritiska infrastrukturen.
Vi främjar aktivt utnyttjandet och utvecklingen av den nationella kompetensen i beredningen av EU:s digitaliserings- och forsknings- och innovationspolitik samt i genomförandet av olika program.

Vi följer effekterna och genomförandet av prioriteringarna vid inrikesministeriet vid sidan av genomförandet av koncernstrategin.