Hoppa till innehåll
Media
Suomen RescEU-varastointi.

EU:s gemensamma resursreserv: rescEU

Europeiska unionens rescEU-system består av olika beredskapsreserver för katastrofer. Finland har två rescEU-reserver:

  • CBRN-beredskapslager för beredskap inför hot och olyckor orsakade av CBRN-ämnen (kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) och nukleära (N) ämnen).
  • Medical/CBRN-beredskapslager som är till för att möta gränsöverskridande hot mot hälsan och för olyckor eller krissituationer.

Läs mer om Finlands beredskapsreserver och EU:s civilskyddsmekanism, som förmedlar hjälp till länder som behöver den. 

Finlands rescEU-beredskapslager

CBRN-beredskapslagret är det första rescEU-beredskapslagret som inrättats i Finland. Arbetet med att bygga upp lagret inleddes 2023. Med den utrustning och det material som finns i lagret förbereder man sig på hot och olyckor som orsakas av kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) och nukleära (N) ämnen. 

Arbetet med att bygga upp det andra rescEU-beredskapslagret i Finland (Medical/CBRN) inleddes 2024. Inom projektet lagras medicinska material och läkemedel. 

Finlands rescEU-beredskapslager är avsedda för medlemsländerna och de länder som anslutit sig till EU:s civilskyddsmekanism i situationer där det land som begär bistånd inte har tillräckliga resurser för att hantera en kris eller en storolycka.  Det material som lagras ska inom 12 timmar efter det att erbjudandet om bistånd har accepterats vara färdigt att sändas till det område där det skett en storolycka eller där det pågår en kris. 

Europeiska kommissionen står för alla kostnader för inrättande och underhåll av lagren. Det sammanlagda värdet av Finlands två lagerhelheter är nästan 305 miljoner euro. Projektfinansieringen sträcker sig till utgången av 2028.

Projekthelheten genomförs i Finland av ett konsortium där inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd, Försörjningsberedskapscentralen och Strålsäkerhetscentralen ingår. 

CBRN-beredskapslagret

Med den utrustning och det material som skaffats till CBRN-beredskapslagren förbereder man sig på hot och olyckor som orsakas av kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) och nukleära (N) ämnen.

I lagren finns bland annat skyddsutrustning, till exempel overaller, munskydd, handskar, skor, skyddsglasögon och hjälmar. I lagren finns också utrustning för att mäta strålning och halter av kemiska ämnen samt tester för att identifiera biologiska ämnen. Läkemedelspreparat som behövs i CBRN-situationer utgör en stor helhet av det material som lagras. I lagren finns också vaccin mot olika allvarliga smittsamma sjukdomar. 

Det material som förvaras i CBRN-beredskapslager är avsett för både de första aktörerna och civilbefolkningen vid olika CBRN-olyckor och CBRN-störningar, till exempel kemikalie- eller kärnkraftsolyckor, terrorangrepp eller situationer där smittsamma sjukdomar sprider sig över gränserna.

De första partierna av material och utrustning i Finlands beredskapslager har varit färdiga att sändas ut sedan januari 2024. Kapaciteten har varit i beredskap sedan 2025, även om ytterligare anskaffningar görs hela tiden. 

Den totala kostnaden för projektet är 242 miljoner euro. Projektet är till sin omfattning betydande och den första strategiska CBRN-kapaciteten i Europa.

Projektchefer:
Tarja Rantala, inrikesministeriet
Pertti Kelloniemi, inrikesministeriet

Medical/CBRN beredskapslagret 

I Medical/CBRN-projektet inrättas ett beredskapslager med medicinskt material och läkemedel i Finland. Det primära syftet är att bygga upp en medicinsk beredskap inför hot där många människor kan skadas inom en kort tid. Sådana är till exempel terrordåd i stor skala, omfattande väpnade konflikter eller storolyckor, till exempel jordbävningar. Med kapaciteten förbereder man sig dessutom på gränsöverskridande hot mot hälsan (till exempel pandemier) och CBRN-hot.

I lagren finns hälso- och sjukvårdsmaterial, till exempel små apparater, kirurgiska instrument och akutvårdsartiklar. I lagren finns dessutom läkemedelspreparat som behövs bland annat i primärvård och vid operationer samt antimikrobiella läkemedel, som kan användas för att bland annat minska det hot mot befolkningens hälsa som multiresistenta bakterier orsakar. Sköldkörtelmonitorer och livsmedelsmonitorer kompletterar mätutrustningen i CBRN-projektet. Med livsmedelsmonitorer mäts nivån av radioaktivitet i livsmedel efter en kärnkraftsolycka. Materialet är i huvudsak avsett att användas av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. 

De första medicinska materialen har varit i startberedskap stegvis från ingången av 2025. En stor del av de material som lagras kommer att vara i startberedskap före utgången av april 2026. Den materiella beredskapen kompletteras ännu betydligt i och med ytterligare anskaffningar. Projektet pågår till utgången av 2028. De totala kostnaderna för projektet är 63 miljoner euro.

Projektchefer:
Ilona Hatakka, inrikesministeriet
Piia Ollila, social- och hälsovårdsministeriet

EU:s civilskyddsmekanism

Europeiska unionens civilskyddsmekanism (Union Civil Protection Mechanism) har under de senaste åren blivit ett av de viktigaste verktygen vid internationellt bistånd. Syftet med mekanismen är att förbättra beredskapen inför och förmågan att agera vid katastrofer.

Material och utrustning i rescEU-beredskapslagren förmedlas till de länder som begär bistånd via EU:s civilskyddsmekanism. Utöver EU-länderna har flera av EU:s grannländer anslutit sig till mekanismen. Europeiska centrumet för samordning av katastrofberedskap (ERCC) samordnar biståndsåtgärderna, och kommissionen beslutar till vilket land bistånd förmedlas och vilket av de länder som förvaltar en rescEU-reserv som reagerar på begäran.

Ett land kan be om bistånd när landets egna resurser inte räcker till att klara av en allvarlig olyckssituation eller störning. Biståndet kan vara experthjälp, hjälp i form av räddningsformationer eller materiellt bistånd. Biståndet ska vara färdigt att sändas inom 12 timmar från det att erbjudandet om bistånd har accepterats.

RescEU-reserverna är helt EU-finansierad verksamhet. RescEU-reserver förvaltas av flera medlemsländer och en av de mest kända kapaciteterna är flygmateriel som är specialiserat för släckning av terrängbränder. Runt om i Europa finns också till exempel medicinlager med mediciner mot smittsamma sjukdomar som sprids snabbt samt Medevac-utrustning för medicinsk evakuering av patienter. 

De CBRN- och Medical-beredskapslager som byggs upp i Finland är de nyaste i den så kallade RescEU-familjen. Det finns sammanlagt 21 CBRN- och/eller Medical-beredskapslager i 21 medlemsländer. 

Karta över rescEU-reserver i Europa

Läs mer om civilskyddsmekanismen på EU-kommissionens webbplats

Räddningsinstitutet som samarbetspartner

Räddningsinstitutet i Kuopio är en central samarbetspartner för rescEU-projekten. Tillsammans med Räddningsinstitutet har 66 experter utbildats som vid behov kan sändas tillsammans med material till mållandet för att handleda slutanvändarna i en säker användning av det lagrade materialet och den lagrade utrustningen.

Experterna, som är anställda inom räddningsväsendet eller social- och hälsovården på olika håll i Finland, deltar också i utbildningen av sina kolleger i Finland. För detta ändamål har man i ett projekt tillsammans med Räddningsinstitutet tagit fram en mobil utbildningscontainer med sådant material och sådan utrustning som finns i Finlands rescEU-beredskapslager. Utbildningar har ordnats i välfärdsområdena sedan 2025, turnén fortsätter åtminstone till utgången av 2028. 

Som en del av RescEU-projektet genomför Räddningsinstitutet 2025–2026 en kartläggning av räddningsverkens beredskap att avvärja CBRN-hot. I projektet granskas de materiella och mänskliga faktorerna i anknytning till den kapacitet som behövs för att bekämpa CBRN-olyckor och CBRN-hot.

Syftet med kartläggningen är att få en aktuell bild av räddningsverkens materiel och personalens kompetens samt av räddningsverkens beredskap att lämna och ta emot materialhjälp nationellt och internationellt.

rescEU Finansieras av Europeiska unionen.

suomi | svenska | English

Kontaktuppgifter

Tarja Rantala, projektchef 
inrikesministeriet, Räddningsavdelningen, Enheten för räddningsväsendet Telefon:0295488372   E-postadress:


Ilona Hatakka, projektchef 
inrikesministeriet, Räddningsavdelningen, Enheten för räddningsväsendet Telefon:0295488224   E-postadress:


Pertti Kelloniemi, projektchef 
inrikesministeriet, Räddningsavdelningen, Enheten för räddningsväsendet Telefon:0295488260   E-postadress:


Piia Ollila, Specialsakkunnig 
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för säkerhet och hälsa / TUTO, Beredskapsenheten / VAL Telefon:0295163112   E-postadress:

Inrikesministeriet.

Försörjningsberedskapscentralen.

Social- och hälsovårdsministeriet.

Strålsäkerhetscentralen.